The Book-extra
Samanthas perspektiv
Den 27 Juli, den dagen då jag skulle fylla 27 år. Jag kan inte fatta att mitt liv gått så snabbt och så bra. Jag minns precis vad som hände för tio år sen.
Det hade varit den bästa födelsedagen någonsin. Jag kommer aldrig glömma den dagen då jag fick min första riktiga kyss och med ingen mindre än världsstjärnan själv.
Idag ska jag ha ett litet kalas, eller en liten fika för mina nära och kära, eller ska man kalla det för en fest? Mina två underbara ungar, Adele och Liam, är hos sin pappa, Josh, som jag nu är skiljd med. Giftermålet varade inte länge, bara två år. Efter det rök vi ihop, men vi blev sams, men kunde inte gå tillbaka till att vara man och hustru. Dagen började med att Haylie kom hit och hjälpte mig att fixa allt tills ikväll. En riktig fest kommer det inte bli. Alkoholfritt är det som gäller, då flera av mina vänninor är gravida. Det kanske bara kan kallas som ett kalas då, fast för vuxna.
När Haylie skulle åka ochhämta tårtan kom Josh över och sa grattis och tyckte att jag såg lika vacker ut som vanligt. Typiskt honom. Han ska alltid vara en riktig gentleman och hjälpte mig med att sätta upp ljusslinogr i taket. Jag bor fortfarande kvar i min lägenhet som jag köpte när jag var 16. Jag ville inte sälja den när jag flyttade in till Josh under dom tre åren vi var tillsammans.
Den 27 Juli, den dagen då jag skulle fylla 27 år. Jag kan inte fatta att mitt liv gått så snabbt och så bra. Jag minns precis vad som hände för tio år sen.
-Justin, vad gör vi här? frågade jag medans han drog med mig till lokalens dörr.
Han svarade inte utan öppnade bara dörren och bad mig att kliva in. Det var helt öde här. Förutom ett litet ljus långt där borta.
-Justin, vart är du? frågade jag och letade efter hans arm.
Men armen fanns inte kvar där bredvid mig. Jag kände hur paniken började stiga inom mig, Men sen tändes det en lampa.
När jag kollade mot ljuset såg jag ingenting först. Men sen såg jag att Justin satt där med en gitarr i handen. Jag stog som en staty och väntade på att jag skulle vakna upp ur en underbar dröm. Men det bästa av allt var att det inte var en dröm, han satt verkligen där och spelade för mig. Han spelade och sjöng With You för mig. Jag kände att mina ögon började bli fulla av tårar. Det var så vackert. Han reste sig upp och började gå mot mig, men fortsatte att spela. Jag kände verkligen hur det började pirra i magen på mig. Jag kände mig riktigt lycklig när han stog framför mig och spelade. Han nickade bort mot ljuset och jag fattade att han ville att vi skulle gå och sätta oss. Jag gick sakta bredvid han och granskade varje rörelse han gjorde. Varje ackord han tog på gitarren och hans leende när han sjöng. Vi kom fram till platsen han tidigare suttit på innan han kom fram till mig. Han satte sig ner och det gjorde jag med.
Han slutade spela och kollade rakt in i mina ögon. Lampan släcktes men det var fortfarande ett enda stearinljus som brann. Jag såg hur hans ögon glittrade, man drunknar verkligen i dom. Jag riktigt försvann in i hans ögon och märkte inte att han hade tagit tag i min hand och lagt bort gitarren. Han flyttade sig närmare och la den andra handen på min höft. Jag böjde mig fram och jag kände hans andetag mot mina läppar. Nu var vi bara några få centimeter från varandra. Han blundade och kysste mig. Jag blev lite chockad över hur bra hans läppar smakade men besvarade snabbt kyssen. Den höll på länge. Även om jag ville avsluta den kunde jag inte. Det kändes så rätt men ändå väldigt fel. Han avslutade den men fortsatte att blunda. Jag kollade på honom och tillslut öppnade han dom.
Idag ska jag ha ett litet kalas, eller en liten fika för mina nära och kära, eller ska man kalla det för en fest? Mina två underbara ungar, Adele och Liam, är hos sin pappa, Josh, som jag nu är skiljd med. Giftermålet varade inte länge, bara två år. Efter det rök vi ihop, men vi blev sams, men kunde inte gå tillbaka till att vara man och hustru. Dagen började med att Haylie kom hit och hjälpte mig att fixa allt tills ikväll. En riktig fest kommer det inte bli. Alkoholfritt är det som gäller, då flera av mina vänninor är gravida. Det kanske bara kan kallas som ett kalas då, fast för vuxna.
När Haylie skulle åka ochhämta tårtan kom Josh över och sa grattis och tyckte att jag såg lika vacker ut som vanligt. Typiskt honom. Han ska alltid vara en riktig gentleman och hjälpte mig med att sätta upp ljusslinogr i taket. Jag bor fortfarande kvar i min lägenhet som jag köpte när jag var 16. Jag ville inte sälja den när jag flyttade in till Josh under dom tre åren vi var tillsammans.
Haylie kom tillbaka med en stor vit kartong med röda sidenbad runt, en påse från ett sorts systembolag. Hon vill då alltid tänja på reglerna, sån har hon alltid varit. "Vad har du köpt nu då?" frågade jag henne och skrattade när hon flinade brett. "Det är bara lite jordgubbsbubbel, utan alkohol!" svarade hon och ställde två flaskor på matbordet. Jag log tacksamt mot henne och började plocka fram alla kakor och bullar jag stått dagen före och bakat och la upp dom på fina fat.
Jag avbröts mitt i ett kakpaketsöppnande av att dörrklockan ringde. Jag gick dit och öppnade. "Grattis Sam!" ropade mina underbara vänner, Claud, Tiffanie, Marilyn och Stephanie. Jag tackade och tog emot flera kramar och ett par påsar. Dom gick in och tog av sig medans Haylie kom fram med en bricka med glas på, med bubbel i. Dom tog emot varsitt glas och gick in till vardagsrummet. Nu var alla här. Tiffanie och Marilyn hade det lite svårt för att sätta sig och få plats, då deras magar var riktigt stora. Jag vet hur det är med en stor mage. Man älskar det innuti, men hatar att vara så stor och klumpig så att man inte kan göra något. Claud, som ni alla kanske redan listat ut, är gay och hur skön som helst. det var han som stöttade mig mest när jag och Josh skiljdes. Stephanie är mest vän med Haylie men jag tycker det är så härligt med nya människor, så jag tyckte att det kunde vara roligt att få lära känna en av min bästakompis kompis.
Claud återberättade precis om hur vi träffades. När jag var i Santa Monica för att gå på ett event som proffsfotograf, när han hade krockat i mig och blev helt till sig när han såg hur jag såg ut. Han tyckte att det var så pinsamt att bli fotograferad av någon som såg ut sådär. det var ett roligt inne som vi alla skrattade åt. Men avbröts av dörrklockan. Jag ställde förvirrat ner glaset på bordet och ursäktade mig och gick bort till dörren. När jag öppnade den fick jag en chock.
"Justin?" frågade jag förvirrat. Stog han verkligen utanför min dörr? "Grattis Sammie" sa han och log som bara han kan. Jag log brett och kramade om honom hårt. Han gick framåt så att jag backade in i lägenheten igen. "Men vad gör du här?" frågade jag uppspelt. Det var som att jag var 17 igen, då jag fick överraskningen av Haylie att vi skulle på hans konsert. "Jag tänkte säga grattis till en speciell person" svarade han och kramade mig igen. Jag var överlycklig över att han hade kommit ihåg vart jag bodde och när jag fyllde år. Till och med jag skulle glömma något sånt och jag brukar oftast ha ett bra minne. Jag hade fel förut. Nu hade alla kommit.
Jag drog med honom in till vardagsrummet och harklade mig lite. Nyfikna blickar sökte sig mot Justin och jag kunde inte göra annat än att le stort och presentera alla. Alla hade trevligt och det blev många skratt. Marilyn och Tiffanie åkte hem tidigast, det förstår jag. Inte alltid lätt att göra det man vill när man är i 5:e månaden. Lite roligt detdär, det är beräknat att dom ska föda på samma dag. Just nu var det bara jag, Justin, Haylie och Claud kvar. Vi satt och pratade musik, men Justin var den som var mest insatt i det där. Jag hade också dragit fram ett par vinflaskor som vi öppnat och redan svept i oss en. Den andra är snart slut och det skulle inte förvåna mig om vi öppnade den tredje. Jag ursäktade mig och gick på toa. Jag kände mig riktigt lycklig över att jag hade så fina vänner. Justin hade till och med hittat ett likadant halsband till mig som jag fick för 10 år sen. Fast denna gång i vitt. Hur kunde det vara möjligt egentligen? Att hitta ett exakt likadant halsband 10 år senare?
Jag gick tillbaka till vardagsrummet och såg att Claud och Haylie började resa på sig. "Det är nog dags att vi åker hem nu. klockan är redan halv 2." sa Claud och skrattade. Jag instämde och skrattade innan jag följde dom till hallen. Justin slöt upp bakom mig och vi sa hejdå. När dörren stängdes kände jag hans hände på mina höfter. "Jag har saknat dig" viskade han i mitt öra. Jag rös vid den lätta berörningen. "Jag har saknat dig med" orden bara flöt ur min mun utan att jag tänkte på det. Han bärde upp mig och gick in till mitt sovrum, satte ner mig på sängen och satte sig brediv mig. "Vet du en sak?" frågade han tyst som att ingen fick höra det han skulle säga. "Vadå?" viskade jag tillbaka och kollade djupt in i hans ögon. Dom glittrade så vackert och han såg så manlig ut nu. "Jag har aldrig slutat älska dig" viskade han och böjde sig fram för att kyssa mina läppar.
Okej, jag vet inte riktigt vad det är med mig. Men fick en energi rusning och började bara skriva ner detta. Det har tagit kanske en timma och klockan är nu 01.21 på natten. Jag har mina stunder. Men jag kan ändå inte fatta varför jag skrev just den allra allra sista delen nu. Jag hade tänkt att den skulle vara slut vid det förra, men jaja. man kan ju säga att det är som en liten framtidsgrej eller vad man ska säga! Hoppas iaf att ni tyckte om den :)
Jag avbröts mitt i ett kakpaketsöppnande av att dörrklockan ringde. Jag gick dit och öppnade. "Grattis Sam!" ropade mina underbara vänner, Claud, Tiffanie, Marilyn och Stephanie. Jag tackade och tog emot flera kramar och ett par påsar. Dom gick in och tog av sig medans Haylie kom fram med en bricka med glas på, med bubbel i. Dom tog emot varsitt glas och gick in till vardagsrummet. Nu var alla här. Tiffanie och Marilyn hade det lite svårt för att sätta sig och få plats, då deras magar var riktigt stora. Jag vet hur det är med en stor mage. Man älskar det innuti, men hatar att vara så stor och klumpig så att man inte kan göra något. Claud, som ni alla kanske redan listat ut, är gay och hur skön som helst. det var han som stöttade mig mest när jag och Josh skiljdes. Stephanie är mest vän med Haylie men jag tycker det är så härligt med nya människor, så jag tyckte att det kunde vara roligt att få lära känna en av min bästakompis kompis.
Claud återberättade precis om hur vi träffades. När jag var i Santa Monica för att gå på ett event som proffsfotograf, när han hade krockat i mig och blev helt till sig när han såg hur jag såg ut. Han tyckte att det var så pinsamt att bli fotograferad av någon som såg ut sådär. det var ett roligt inne som vi alla skrattade åt. Men avbröts av dörrklockan. Jag ställde förvirrat ner glaset på bordet och ursäktade mig och gick bort till dörren. När jag öppnade den fick jag en chock.
"Justin?" frågade jag förvirrat. Stog han verkligen utanför min dörr? "Grattis Sammie" sa han och log som bara han kan. Jag log brett och kramade om honom hårt. Han gick framåt så att jag backade in i lägenheten igen. "Men vad gör du här?" frågade jag uppspelt. Det var som att jag var 17 igen, då jag fick överraskningen av Haylie att vi skulle på hans konsert. "Jag tänkte säga grattis till en speciell person" svarade han och kramade mig igen. Jag var överlycklig över att han hade kommit ihåg vart jag bodde och när jag fyllde år. Till och med jag skulle glömma något sånt och jag brukar oftast ha ett bra minne. Jag hade fel förut. Nu hade alla kommit.
Jag drog med honom in till vardagsrummet och harklade mig lite. Nyfikna blickar sökte sig mot Justin och jag kunde inte göra annat än att le stort och presentera alla. Alla hade trevligt och det blev många skratt. Marilyn och Tiffanie åkte hem tidigast, det förstår jag. Inte alltid lätt att göra det man vill när man är i 5:e månaden. Lite roligt detdär, det är beräknat att dom ska föda på samma dag. Just nu var det bara jag, Justin, Haylie och Claud kvar. Vi satt och pratade musik, men Justin var den som var mest insatt i det där. Jag hade också dragit fram ett par vinflaskor som vi öppnat och redan svept i oss en. Den andra är snart slut och det skulle inte förvåna mig om vi öppnade den tredje. Jag ursäktade mig och gick på toa. Jag kände mig riktigt lycklig över att jag hade så fina vänner. Justin hade till och med hittat ett likadant halsband till mig som jag fick för 10 år sen. Fast denna gång i vitt. Hur kunde det vara möjligt egentligen? Att hitta ett exakt likadant halsband 10 år senare?
Jag gick tillbaka till vardagsrummet och såg att Claud och Haylie började resa på sig. "Det är nog dags att vi åker hem nu. klockan är redan halv 2." sa Claud och skrattade. Jag instämde och skrattade innan jag följde dom till hallen. Justin slöt upp bakom mig och vi sa hejdå. När dörren stängdes kände jag hans hände på mina höfter. "Jag har saknat dig" viskade han i mitt öra. Jag rös vid den lätta berörningen. "Jag har saknat dig med" orden bara flöt ur min mun utan att jag tänkte på det. Han bärde upp mig och gick in till mitt sovrum, satte ner mig på sängen och satte sig brediv mig. "Vet du en sak?" frågade han tyst som att ingen fick höra det han skulle säga. "Vadå?" viskade jag tillbaka och kollade djupt in i hans ögon. Dom glittrade så vackert och han såg så manlig ut nu. "Jag har aldrig slutat älska dig" viskade han och böjde sig fram för att kyssa mina läppar.
Okej, jag vet inte riktigt vad det är med mig. Men fick en energi rusning och började bara skriva ner detta. Det har tagit kanske en timma och klockan är nu 01.21 på natten. Jag har mina stunder. Men jag kan ändå inte fatta varför jag skrev just den allra allra sista delen nu. Jag hade tänkt att den skulle vara slut vid det förra, men jaja. man kan ju säga att det är som en liten framtidsgrej eller vad man ska säga! Hoppas iaf att ni tyckte om den :)
comment big now guys! :D
The Book-kapitel 56 THE END
Min dröm var att en gång få göra en låt tillsammans med Rascal Flatts och kolla vem som nu sitter och håller på med texten till en låt som verkligen stämmer in på allt just nu? Jo jag. Min dröm har blivit verklighet, men också bara en av alla de drömmar jag har. Det jag kände just nu och alltid känt, har blivit till en låttext. Jag får helt enkelt skylla mig själv, jag kan inte skylla ifrån mig denna gången som jag så många gånger tidigare gjort. Allting vände från bra till dåligt på bara en sekund, för 3 år sen.
Jag minns den dagen så väl. Sam var i Hollywood för den sista praktiken under första året, den dagen hon skulle komma hem. Jag var hemma hos henne och låg i hennes säng och kollade upp i taket. Jag kände något hårt under kudden och fick fram hennes hemliga bok, som hon redan varnat mig för att läsa. Hon skulle inte vilja se mig mer och tro mig, hon håller vad hon säger!
Ju mer jag läste, destomer älskade jag henne. Jag kände ett par tårar rinna ner för kinderna medans jag läste, men sen kom jag till de sista sidorna. Hon hade skrivit att hon tvivlade på min kärlek till henne när hon sett bilder tillsammans med mig och ett antal tjejer och läst vad som hade ryktas om oss. Jag hade sagt till henne att inte tro på allt som skrivs i tidningen, men då märkte jag vad hon verkligen tänkte.
Sida efter sida hade hon skrivit om våra dejter, hennes dagar och sina känslor. Mitt hjärta hade stannat en sekund när det stog om hur hennes känslor för Josh hade blivit starkare när jag inte vart där. Men hon ville verkligen inte förlora mig.
Sida efter sida läste jag tills jag hörde en flämtning i dörren. Jag stelnade och fasade för att kolla upp, men jag var tvungen. Sam stod där tårögd med en besviken min med ett kuvert i handen. Jag kollade skamset ner på boken och lade ner den försiktigt och gick emot henne. Hon började skaka på huvudet och vifta med armarna för att jag inte skulle röra henne. Hon skrek åt mig; 'Dra åt helvette, jag vill ALDRIG mer se dig!'. Ja, så vad gjorde jag? Jag gick därifrån. Jag satte mig i bilen och åkte, bara åkte. Smärtan jag kände var inget jämfört med smärtan, besvikelsen och sorgen i hennes ögon. Jag har fortfarande kvar den blicken inetsad innanför mina ögonlock så fort jag blundar.
Jag får skylla mig själv som lämnade henne. Allt är verkligen mitt fel.
Man skulle kunna tro att allt var som vanligt för mig nu. Min fan skara växte mer för varje sekund som gick, min karriär går uppåt, alla i min familj mår bra, jag ser ut att må bra. Men det ser bara ut som att allt är bra, du vet, pokerface? Precis. Det är precis det jag har fått börja avända, fejkade leenden hela tiden, vart jag än går. Jag måste låtsas för mina fans.
Det enda som egentligen är bra, det är att jag fortfarade pratar med henne, men bara som gammla vänner, eller bekanta. Det tog 3 hela år innan vi träffades igen. Jag sprang på henne på ett café och vi satte oss ner för att prata om vad som hänt.
Hon hade fått det fotografjobbet hon alltid velat ha, hon har väldigt många bilder inne i konsthuset. Hon har till och med hunnit skaffa sig en familj. Det smärtade mig att se den silvriga, blänkande förlovningsringen på hennes vänstra hand. Två barn, med Josh. Ja, Josh som hon träffade första skoldagen för 3½ år sen.
Innan vi skiljdes gav hon mig kuvertet hon hade hållt i sin hand den dagen allt tog slut. Jag kollade på henne och hon log och sa åt mig att öppna det. Det syntes inte ett spår av saknad eller att hon fortfarande var arg på mig.
När jag kom hem slet jag upp kuvertet och tog försiktigt fram innehållet. Jag drog efter andan och satte i chocktillstånd. Hon hade gjort ett collage till mig. I mitten stog det med lila snirkliga boksäver; Du är det bästa som hänt mig, min älskade Justin
Ju mer jag läste, destomer älskade jag henne. Jag kände ett par tårar rinna ner för kinderna medans jag läste, men sen kom jag till de sista sidorna. Hon hade skrivit att hon tvivlade på min kärlek till henne när hon sett bilder tillsammans med mig och ett antal tjejer och läst vad som hade ryktas om oss. Jag hade sagt till henne att inte tro på allt som skrivs i tidningen, men då märkte jag vad hon verkligen tänkte.
Sida efter sida hade hon skrivit om våra dejter, hennes dagar och sina känslor. Mitt hjärta hade stannat en sekund när det stog om hur hennes känslor för Josh hade blivit starkare när jag inte vart där. Men hon ville verkligen inte förlora mig.
Sida efter sida läste jag tills jag hörde en flämtning i dörren. Jag stelnade och fasade för att kolla upp, men jag var tvungen. Sam stod där tårögd med en besviken min med ett kuvert i handen. Jag kollade skamset ner på boken och lade ner den försiktigt och gick emot henne. Hon började skaka på huvudet och vifta med armarna för att jag inte skulle röra henne. Hon skrek åt mig; 'Dra åt helvette, jag vill ALDRIG mer se dig!'. Ja, så vad gjorde jag? Jag gick därifrån. Jag satte mig i bilen och åkte, bara åkte. Smärtan jag kände var inget jämfört med smärtan, besvikelsen och sorgen i hennes ögon. Jag har fortfarande kvar den blicken inetsad innanför mina ögonlock så fort jag blundar.
Jag får skylla mig själv som lämnade henne. Allt är verkligen mitt fel.
Man skulle kunna tro att allt var som vanligt för mig nu. Min fan skara växte mer för varje sekund som gick, min karriär går uppåt, alla i min familj mår bra, jag ser ut att må bra. Men det ser bara ut som att allt är bra, du vet, pokerface? Precis. Det är precis det jag har fått börja avända, fejkade leenden hela tiden, vart jag än går. Jag måste låtsas för mina fans.
Det enda som egentligen är bra, det är att jag fortfarade pratar med henne, men bara som gammla vänner, eller bekanta. Det tog 3 hela år innan vi träffades igen. Jag sprang på henne på ett café och vi satte oss ner för att prata om vad som hänt.
Hon hade fått det fotografjobbet hon alltid velat ha, hon har väldigt många bilder inne i konsthuset. Hon har till och med hunnit skaffa sig en familj. Det smärtade mig att se den silvriga, blänkande förlovningsringen på hennes vänstra hand. Två barn, med Josh. Ja, Josh som hon träffade första skoldagen för 3½ år sen.
Innan vi skiljdes gav hon mig kuvertet hon hade hållt i sin hand den dagen allt tog slut. Jag kollade på henne och hon log och sa åt mig att öppna det. Det syntes inte ett spår av saknad eller att hon fortfarande var arg på mig.
När jag kom hem slet jag upp kuvertet och tog försiktigt fram innehållet. Jag drog efter andan och satte i chocktillstånd. Hon hade gjort ett collage till mig. I mitten stog det med lila snirkliga boksäver; Du är det bästa som hänt mig, min älskade Justin
Runt om var det massa bilder på oss från alla olika sorters minnen. På bara ett A4 var det säkert 10 olika kort. Jag kände hur tårarna började rinna och jag förbannade mig själv för att jag läste boken.
Jag bestämde mig för att få ut allt genom att skriva ner det. Jag satt nu här, med en hel låt, där allt passade så perfekt just nu.
Jag bestämde mig för att få ut allt genom att skriva ner det. Jag satt nu här, med en hel låt, där allt passade så perfekt just nu.
That should be me holding your hand
That should be me making you laugh
That should be me this i so sad
That should be me That should be me
That should be me feeling your lips
That should be me buying you gifts
This is so wrong I can't go on
'till you believe THAT SHOULD BE ME
Varenda litet ord jag skrivit ner nu meade jag verkligen. Det skulle varit jag, om jag inte varit en sån jävla stor idiot. Men vad kan jag göra? Livet fortsätter, men denna gången, får jag klara mig utan henne...
Sådär, nu var denna novellen slut! Vill bara tacka för alla fina kommentarer och ni som följt mig under 'resans' gång. Jag valde att avsluta nu, då jag inte kommer på något mer att skriva... höhö ^^
Varenda litet ord jag skrivit ner nu meade jag verkligen. Det skulle varit jag, om jag inte varit en sån jävla stor idiot. Men vad kan jag göra? Livet fortsätter, men denna gången, får jag klara mig utan henne...
Sådär, nu var denna novellen slut! Vill bara tacka för alla fina kommentarer och ni som följt mig under 'resans' gång. Jag valde att avsluta nu, då jag inte kommer på något mer att skriva... höhö ^^
Nej men allvarligt, vad tyckte ni nu om hur hela dehär blev? Snälla, en litenlitennlitenlitenliten kommentar om vad ni tyckte kan ju inte skada. Det tar typ en minut!
Det kommer att komma en ny novell, men denna gången är in JB med. Anledningen är att jag ville bara testa och jag tyckte inte det var... det roligaste. haha. Men det kommer att komma en ny novell denna eller nästa vecka iaf! Vet inte riktigt... ska bara bestämma mig för lite saker först^^
The Book-kapitel 55
Jag låg på rygg i sängen medans han stog och spände sig framför mig på golvet i bara mjukisbyxor. Jag satte mig upp och satte mina blöta händer på hans mage och kollade djupt in i hans ögon. Han rös till och bet sig i underläppen. Jag la mig ner på rygg igen och Justin följde efter och låg halvt på mig, fortfarande med en intensiv blick. Jag kysste honom och känslorna exploderades ut. Det var så härligt att äntligen kyssa honom såhär igen.
-Kondom?
Jag hittade den och gick tillbaka. Jag satte mig gränsle över honom men fick inte det länge innan han rullade runt och var överst. Han drog av mig mina trosor och sina kalsonger. Han satte på sig kondomen och kollade undrande på mig. Jag nickade svagt och kysste honom innan han förde in den försiktigt. Känslan som kom när han stötte djup i mig var underbar. Han var så försiktig men tog ändå i med full kraft. Han stötte hårdare och hårdare för varje gång och jag njöt fullt ut.
Den känsloladdade kyssen blev vildare och mer intensiv. Han smekte mig över magen och på låren och började ta av mig min bh. Jag drog av hans mjukisbyxor och slängde iväg dom och började kyssa honom på halsen samtidig som vi rullade runt så jag låg överst. Jag lämnade små lätta kyssar ner från halsen, över magen och upp igen. Jag stannade till och formade ett litet sugmärke på halsen. Jag fnissade lite tyst åt detoch kysste sen hans läppar.
Han rullade upp och låg nu över mig igen. Han började kyssa mig på munnen men gick snabbt ner mot halsen och vidare till brösten. Han gjorde ett sugmärke på båda och skrattade. Han kysste mig på munnen och började smeka mig utanpå trosorna. Små lätta stön flög ur min mun och Justin kysste mig länge för att jag skulle vara tyst. Jag kände hur hans stånd började växa mot mitt lår och avslutade kyssen. Jag rullade runt så jag satt på hans mage och kysste honom på läpparna. Jag tog ner handen i hans kalsonger och började lätt runka av honom. Han stönade tyst och såg verkligen ut att njuta. Jag slutade när han såg ut att njuta som mest och viskade i hans öra.
-Kondom?
-Längst ner i väskan. viskade han tillbaka och jag kysste honom på örat innan jag gick och letade.
Jag hittade den och gick tillbaka. Jag satte mig gränsle över honom men fick inte det länge innan han rullade runt och var överst. Han drog av mig mina trosor och sina kalsonger. Han satte på sig kondomen och kollade undrande på mig. Jag nickade svagt och kysste honom innan han förde in den försiktigt. Känslan som kom när han stötte djup i mig var underbar. Han var så försiktig men tog ändå i med full kraft. Han stötte hårdare och hårdare för varje gång och jag njöt fullt ut.
Höga stön lämnade våra läppar och vi såg in i varandras ögon hela tiden. Det gick snabbare och jag kände hur nära jag var min orgasm. Hela min kropp spände sig och jag såg hur Justin gillade vad han gjorde mot mig. Jag kunde inte hejda mig och min orgasm kom och likaså ett väldigt högt stön. Justin kom inte långt efter och lämnade även han ett högt stön som bevis. Han gled ur mig och kysste mig lätt på läpparna och la sig ner bredivd mig.
-Jag älskar dig. viskade han mot min axel.
-Jag älskar dig. viskade han mot min axel.
-Jag älskar dig mer. svarade jag och vi somnade tätt, tätt intill varandra.
Okej, det är första sexscenen jag skrivit, så mobba inte!
Okej, det är första sexscenen jag skrivit, så mobba inte!
Hoppas ni tycker om det? haha...
kommentera och glöm inte
The Book-kapitel 54
-Nej! Jag sprang hem och drog med mig Josh. Missy hade sagt till Josh att jag sagt till henne att jag gjort slut med dig för att jag gillar honom.. Jag förstår mig inte på världen ibland.
-Så Josh sov hos dig då eller?
-Ja, men på golvet. Du kan vara lugn Justin. Jag älskar dig!
-Jag älskar dig med, men jag måste gå nu. Sov sött gumman och glöm inte att packa tills de närmaste två veckorna!
Vi la på och jag somnade snabbt.
Vi la på och jag somnade snabbt.
Söndagen gick åt till att packa inför två veckor. Det ska bli sjukt kul att få åka med Justin och vara hans 'fotograf'! Vi har fyra veckors praktik under det första året på skolan och alla som inte hittade en "egen kändis" fick en tilldelad. Vi skulle ta kort på allt som händer och göra en photoshoot, samla de bästa bilderna och visa upp för klassen. En del bilder skulle vi skicka in till tidningar och skicka ut på nätet.
Dom andra två veckorna vet jag inte vem jag får. Faktiskt, jag kan bara fråga Justin! Om han nu vill vara så snäll.
Nu är det söndag kväll och flyget jag ska ta till LA där Justin nu befinner sig går om ca 5 timmar. alltså vid 4 tiden. Ska jag sova eller hitta på något? Bra fråga. Jag gick in i duschen och duschade lite snabbt, lite fräsh vill jag allt vara!
Flygtiden gick snabbt och nu var jag framme. Jag hade precis tagit min väska och stog och letade efter Kenny som skulle hämta upp mig. Jag såg honom stå med ryggen mot mig och kollade runt. Jag gick lugnt men snabbt fram till honom och knackade på hans axel.
-Hey Kenny. Behöver du hjälp med letandet? frågade jag och skrattade.
-Hey Kenny. Behöver du hjälp med letandet? frågade jag och skrattade.
-Hey Sam. Jag skulle inte tro det. Kom så går vi.
Vi gick ut till bilen och Kenny insisterade på att han skulle ta min väska. Jag tackade och satte mig därbak och fick en liten chock av att Justin var med.
-JUSTIN! skrek jag och kramade om honom hårt.
Vi gick ut till bilen och Kenny insisterade på att han skulle ta min väska. Jag tackade och satte mig därbak och fick en liten chock av att Justin var med.
-JUSTIN! skrek jag och kramade om honom hårt.
-Hi babe. svarade han och skrattade.
Jag kysste honom och minuten efter somnade jag mot hans axel.
Jag skulle få dela rum med honom på alla hotell som vi skulle vara på. Han reser ju inte lite den grabben.
Vi var framme vid hotellet han skulle stanna på inatt och sedan skulle han vidare, flyga igen. Alltid lika roligt! Hotellrummet var stort och sängen var den skönaste någonsin. Sängkläderna var av siden och var mörklila.
Jag stog inne på toan i underkläder och kollade mig i spegeln. Jag såg lycklig ut. Jag var lycklig. Jag satte på kranen och sköljde händerna, just för att det är så skönt. Jag blundade samtidigt och vaknade ur mina drömmar av att Justin kramade om mig bakifrån.
-Du är så vacker, vet du det? viskade han hest i mitt öra och la ut små lätte kyssar på min hals och ner på axeln.
-Du är så vacker, vet du det? viskade han hest i mitt öra och la ut små lätte kyssar på min hals och ner på axeln.
-Nu vet jag det. svarade jag och njöt av hans närhet och stängde av kranen.
-vad bra, kom. sa han och lyfte upp mig och bärde mig till sängen.
-Jasså, är Bieber verkligen så stark? frågade jag och blinkade med ena ögat.
-Det kan du skriva upp! svarade han och spände armmusklerna med ett brett leende på läpparna.
Jag låg på rygg i sängen medans han stog och spände sig framför mig på golvet i bara mjukisbyxor. Jag satte mig upp och satte mina blöta händer på hans mage och kollade djupt in i hans ögon. Han rös till och bet sig i underläppen. Jag la mig ner på rygg igen och Justin följde efter och låg halvt på mig, fortfarande med en intensiv blick. Jag kysste honom och känslorna exploderades ut. Det var så härligt att äntligen kyssa honom såhär igen.
Hetthetthett! ;) haha, nejdå :D
kommentera för mer spänning! ;)
Glöm inte Frågestunden!
The Book-kapitel 53
Jag stog förstummat och bara kollade på honom med öppen mun. Varför hade Missy sagt så? Hon vet väl ingenting om mig och mina känslor eller? Jag fattade ingenting som hände i nästa sekund.
Jag sprang hela vägen hem till Missy, stängde av musiken tog min väska och skrek på Missy att hon kan dra åt skogen och att jag aldrig vill se henne mer. Sen smällde jag igen dörren drog med mig Josh hem till mig och bad honom sova hos mig. Vi sa inget mer utan somnade direkt.
Morgonen efter vaknade jag med en sprängande huvudvärk och med ljuset i ansiktet. Festen igår var inte så lyckad. Fast jag bryr mig väl egentligen inte så mycket. En sak är säker, jag kommer inte förlåta Missy på ett tag.
Jag kollade mig om och blev lite förvånad när Josh låg på golvet, utan madrass, kudde eller täcke. Jag fnissade och kollade vidare i rummet. Hans kläder och min klänning låg på golvet utspritt. Vi gjorde ju inget, hoppas jag. Jag var ju inte så full. Jag skulle aldrig kunna göra det mot Justin.
Jag reste mig upp och gick försiktigt in på toan och låste dörren. På vägen dit tog jag med mig nya underkläder och en handduk. När jag såg mig i spegeln såg jag någon som inte såg så pigg ut. Sminket hade kletat ut sig och håret stog åt alla håll. Jag gick in i duschen och stog där länge.
När jag var klar smörjde jag in mig i bodylotion och tog på mig mina underkläder och virade handduken runt min kropp. När jag kom till sovrummet låg Josh fortfarande kvar på golvet, men denna gången på rygg. Så man såg hans vältränade mage. Gosh vad snygg! Jag suckade och skakade på huvudet och gick till min garderob för att leta efter något att ha på mig. Jag hittade ett par tajta slitna jeans och en gul tröja med coolt tryck på. Perfekt för en ledig dag.
Josh sov fortfarande när jag var klar med mig så jag gick och började med frukosten. Jag hade inte lika jobbig huvudvärk längre, men det kändes fortfarande.
Pannkakor med glass och sylt är nog det bästa! Speciellt med ett stort glas mjölk till. Jag ställde fram det på bordet och gick för att väcka Josh.
-Sleepyhead! Vakna. skrek jag i hasn öra. klockan hade redan blivit 12.
-Sleepyhead! Vakna. skrek jag i hasn öra. klockan hade redan blivit 12.
-Va?! jaja... mumlade han.
Jag kollade bara på honom och undrade är han skulle märka att han inte låg i sängen, utan på golvet.
-Vafan gör jag på golvet? utbrast han och ett skrattanfall kom.
-Jag vet inte... pep jag fram mellan skratten.
-Det är inte roligt.. Har du gjort pannkakor? frågade han glatt och ställde sig upp.
-Japp, bara att ta när du klätt på dig. sa jag och gick iväg.
Han kom fort efter mig med kläder och började äta fort. Någon var visst hungrig. Vi sa inte så mycket under frukosten, eller ska jag säga brunchen? När vi ätit upp gick han för att duscha medans jag la mig i soffan med en film på tvn som jag inte skulle starta förrens han kom tillbaka.
Han kom fort efter mig med kläder och började äta fort. Någon var visst hungrig. Vi sa inte så mycket under frukosten, eller ska jag säga brunchen? När vi ätit upp gick han för att duscha medans jag la mig i soffan med en film på tvn som jag inte skulle starta förrens han kom tillbaka.
***
Min mobil ringde precis innan jag släckte lampan, jag svarade utan att kolla vem det var.
-mmh.
-mmh.
-Heeey honey! sa Justin skrattade han fram
-Oh, hey Justin! sa jag och satte mig upp.
-haha, vad gör du?
-Skulle precis sova, är jättetrött.
-Klockan är ju bara 10!
-Ja, men det var en sen kväll igår.. sa jag tyst.
-Vad hände då? frågade han nyfiket.
-Fest, hos Missy. Men jag stack hem rätt så tidigt ändå. Inget speciellt direkt.
-Så det var inte kul?
-Nej, inte alls. Kanske dom första timmarna, men sen drog jag i mig en shot och det blev förjävligt. berättade jag och rös vid tanken av killen från köket.
-Men baby, vad hände? frågade han ledsamt.
-Nej men asså, det hände inget direkt så. Men det var en kille som.. ja, typ försökte sig på mig.
-Aha.. sa han tyst innan han fortsatte. -men det hände väl inget?
-Nej! Jag sprang hem och drog med mig Josh. Missy hade sagt till Josh att jag sagt till henne att jag gjort slut med dig för att jag gillar honom.. Jag förstår mig inte på världen ibland.
-Så Josh sov hos dig då eller?
-Ja, men på golvet. Du kan vara lugn Justin. Jag älskar dig!
-Jag älskar dig med, men jag måste gå nu. Sov sött gumman och glöm inte att packa tills de närmaste två veckorna!
Vi la på och jag somnade snabbt.
Vi la på och jag somnade snabbt.
wiie! :D är på sjukt mycket skriv humör! :D
glöm inte frågestunden -------> HÄR
The Book-kapitel 52
Jag tog på mig min klänning, skorna och smyckena. När jag kollade mig i spegeln gillade jag vad jag såg. Vi gick ner till undervåningen och spärrade av trappen. Det ringde på dörren och vi gjorde ett litet glädje skutt innan vi satte på musiken för ikväll och öppnade sedan dörren.
Musiken var i full gång och människorna dansade för fullt. Alla var glada och plastmuggarna blev påfyllda hela tiden. Men jag själv kände inte för att dricka så mycket. Missy hängde mest - satt och grovhångla- med Dave. Jag kände ett sting av saknad i den sekunden jag såg dom men vände snabbt bort blicken och krockade med en kille påväg in till köket. Inte vilken kille som helst, utan det var Josh.
-Men tjeena stumpan! sa han högt. full? japp definitivt full.
Musiken var i full gång och människorna dansade för fullt. Alla var glada och plastmuggarna blev påfyllda hela tiden. Men jag själv kände inte för att dricka så mycket. Missy hängde mest - satt och grovhångla- med Dave. Jag kände ett sting av saknad i den sekunden jag såg dom men vände snabbt bort blicken och krockade med en kille påväg in till köket. Inte vilken kille som helst, utan det var Josh.
-Men tjeena stumpan! sa han högt. full? japp definitivt full.
-Hey Josh! sa jag lika högtg tillbaka. full? japp halvfull.
-Ska du ha? frågade han och räckte fram ett shotglas.
-Sure! jag tog emot det och svepte den direkt.
-Whooooa! Värsta tuffingen! ropade någon kille som Josh stog och pratade med tidigare.
-Tuffare än vad jag ser ut att va, eller hur?! sa jag flörtigt och gick fram till honom.
-ooooh, någon som är lite sugen på mig eller? frågade han och försökte hålla om mig.
-Nej, nejnejnejnej! sa jag och sprang därifrån.
Jag kom på mig själv i sista sekund. Jag kan inte hålla på att flörta runt med alla killar nu. Ge dig! Jag sprang in på toan och skulle precis stänga när killen från köket kom in och låste efter sig.
-Släpp ut mig! sa jag bestämt men inte för högt.
Jag kom på mig själv i sista sekund. Jag kan inte hålla på att flörta runt med alla killar nu. Ge dig! Jag sprang in på toan och skulle precis stänga när killen från köket kom in och låste efter sig.
-Släpp ut mig! sa jag bestämt men inte för högt.
-Varför? Du ville ju ha mig därborta, det kunde ju vem som helst se. sa han och började gå mot mig.
-Fattade du inte, jag vill inte. Jag sprang ju ifrån dig! svarade jag och började kolla efter en utväg.
-En lätt signal, du sprang mot toan i hopp om att jag skulle följa efter. Det är bara att erkänna. sa han lugnt och log äckligt.
-Jag har en kille. sa jag tyst och såg fönstret, som var uppet.
-Jag har mattetest på måndag, båda kan ju fuska? sa han med ett större flin på läpparna.
-Det kan du fet glömma! skrek jag, slog till honom och rusade mot fönstret och hoppade ut.
När jag väl var ute sprang jag iväg en liten bit och sjönk ner på en bänk i en lekpark som var tom. Det var kallt och tårarna rann ner för mina kinder och det kändes som att dom frös till is. Vinden lekte med mitt korta hår och min hud knottrade sig. Min ena klack hade gått av och klänningen var lite uppriven. Jag suckade hopplöst och kollade bort mot Missys hus, även om jag inte kunde se det, visste jag att det var där. Jag ställde mig upp och funderade på om jag skulle gå tillbaka eller inte.
När jag väl var ute sprang jag iväg en liten bit och sjönk ner på en bänk i en lekpark som var tom. Det var kallt och tårarna rann ner för mina kinder och det kändes som att dom frös till is. Vinden lekte med mitt korta hår och min hud knottrade sig. Min ena klack hade gått av och klänningen var lite uppriven. Jag suckade hopplöst och kollade bort mot Missys hus, även om jag inte kunde se det, visste jag att det var där. Jag ställde mig upp och funderade på om jag skulle gå tillbaka eller inte.
Jag stog stilla på samma ställe ett par minuter och og av mig skorna och skulle precis börja gå när jag kände en hand på min axel. Den första tanken som kom var killen från köket. Men när jag vände mig om blev jag lättad.
-Josh, tack och lov! sa jag och pustade ut.
-Josh, tack och lov! sa jag och pustade ut.
-Vad gör du här? frågade han och tog mig i en stor kram.
-Jag sprang ifrån han... den där killen duvet. Vad gör du? frågade jag och tog ett stort kliv från honom.
-Jag såg att du sprang där ute, så jag följde efter dig.
-Aha, jag måste tillbaka. sa jag och började gå.
-Jag kan följa dig. sa han och gick bredvid mig.
Jag mummlade tillbaka ett okej och fortsatte gå. Han försökte flera gånger ta min hand men jag drog tillbaka de gång på gång. Han tog tag i min handled och stannade. Jag kollade förvirrat på honom och kände hur greppet blev hårdare.
-Varför är du så konstig? frågade han och släppte taget lite.
Jag mummlade tillbaka ett okej och fortsatte gå. Han försökte flera gånger ta min hand men jag drog tillbaka de gång på gång. Han tog tag i min handled och stannade. Jag kollade förvirrat på honom och kände hur greppet blev hårdare.
-Varför är du så konstig? frågade han och släppte taget lite.
-Jag, konstig? Varför är du så konstig? frågade jag högt.
-Men erkänn nu bara, jag vet redan. Missy sa till mig att komma. sa han och höjde ena ögonbrynet.
-Vad ska jag erkänna? och varför sa Missy till dig att komma hit? frågade jag argt.
-Att du gillar mig och gjort slut med den där jävla bävern. Misy sa ju fan att du sagt det till henne! skrek han mot mig.
Jag stog förstummat och bara kollade på honom med öppen mun. Varför hade Missy sagt så? Hon vet väl ingenting om mig och mina känslor eller? Jag fattade ingenting som hände i nästa sekund.
Jag stog förstummat och bara kollade på honom med öppen mun. Varför hade Missy sagt så? Hon vet väl ingenting om mig och mina känslor eller? Jag fattade ingenting som hände i nästa sekund.
Jag sprang hela vägen hem till Missy, stängde av musiken tog min väska och skrek på Missy att hon kan dra åt skogen och att jag aldrig vill se henne mer. Sen smällde jag igen dörren drog med mig Josh hem till mig och bad honom sova hos mig. Vi sa inget mer utan somnade direkt.
Vad tycker ni hittills? Jag tror den börjar lida mot sitt slut.. känner att den börjar bli konstigare och konstigare för varje kapitel jag gör och att det inte hänger ihop alls...
Vad är bra/dåligt? Något som fattas? :)
The Book-kapitel 51
Jag ser honom i skvallertidningar med massa andra tjejer och bilder som skickas privat till min mejl. Jag försöker att inte bry mig om dom, att det verkligen bara är påhittat. Men med Justin kan man inte alltid vara helt 100% säker. Jag litar på honom, det gör jag. Men jag undrar egentligen varför det finns bilder på honom med, till exempel Taylor Swift, Miley Cyrus, Selena Gomez, ja, listan är lång.
Nu ska jag försöka sova. Klockan är ju redan halv 1. Godnatt och jag lovar, jag ska snart skriva igen!'
Justin åkte hem för ett par dagar sen. Men jag deppade inte lika mycket. Ingenting har förändrats, förutom jag.
Jag har klippt och färgat håret, utan att Justin vet om det. Nu är det axellångt och blont, förut var det långt och brunt. Jag kände att det behövdes en liten förändring.
Idag är det lördag och ikväll blir det fest hos Missy! Ska bli rätt skönt att komma ut och träffa nya personer, även om jag träffat dom flesta innan. Jag ska bort till Missy om ca två timmar och då ska vi göra oss iordning och fixa det sista innan alla kommer.
Idag är det lördag och ikväll blir det fest hos Missy! Ska bli rätt skönt att komma ut och träffa nya personer, även om jag träffat dom flesta innan. Jag ska bort till Missy om ca två timmar och då ska vi göra oss iordning och fixa det sista innan alla kommer.
På tvn just nu går det en repris på Scrubs som jag sitter och halvkollar på medans jag äter kycklingsallad och läser en tidning.
Nu är jag påväg till Missy, har duschat och plockat med mig min klänning, skorna, sminket och min locktång samt lite smycken och lite mer.. Det tar inte så lång tid att åka dit med taxi, men det tar betydligt mycket mer tid att gå och det orkar jag inte.
Nu är jag påväg till Missy, har duschat och plockat med mig min klänning, skorna, sminket och min locktång samt lite smycken och lite mer.. Det tar inte så lång tid att åka dit med taxi, men det tar betydligt mycket mer tid att gå och det orkar jag inte.
Taxin stannade utanför Missys hus och jag klev ur och betalade. Jag gick snabbt fram till dörren och knackade en gång och dörren öppnades direkt.
-Sammie! skrek Missy och kramade mig hårt.
-Sammie! skrek Missy och kramade mig hårt.
-Missy! Gud vad det här kommer bli kul! sa jag exalterat och klev in och stängde dörren.
-Om det kommer! Kom, vi fixar oss direkt! sa hon och drog med mig upp till hennes rum.
Jag har aldrig varit här någon gång. Hennes rum var dubbelt så stort som mitt hemma hos mamma och pappa. En walk in closet och ett mega badrum. Här skulle jag lätt kunna bo.
Jag har aldrig varit här någon gång. Hennes rum var dubbelt så stort som mitt hemma hos mamma och pappa. En walk in closet och ett mega badrum. Här skulle jag lätt kunna bo.
Missy satte på radion och där spelades just nu en timmas musik non stop. Vi dansade runt lite innan vi bosatte oss på toaletten och började sminka varandra. Jag fick en lätt ljus sminkning och hon fick en svart sotning.
-Men herregud Samantha, hur kan du inte vilja styla? frågade Missy förvånat.
-Men herregud Samantha, hur kan du inte vilja styla? frågade Missy förvånat.
-Vad menar du?frågade jag förvirrat. Jag hatar att styla folk.
-Men kolla här! sa hon och pekade på sitt ansikte.- Det är ju helt jävla awesome! Du borde bli stylist ju!
-Men nej, fotograf är mitt drömyrke sådeså! svarade jag och gick skrattande ut till sovrummet.
Jag tog fram locktången och satte i kontakten bredvid spegelväggen. Missy kom fram bakom mig och tryckte ner mig på en stol och började locka mitt hår.
-Får jag bara fråga en sak? frågade Missy busigt.
-Fråga på! Du vet att jag är ärlig mot dig. svarade jag och log brett till henne genom spegeln.
-Är det något mellan dig och den där Josh du jämt pratar om? frågade hon och log stort.
-eeh... nej, det är inget sånt. Vi är bästa vänner! svarade jag förvirrat.
-Bästa vänner som kysser varandra?
-Ehm, asså. Jag vet inte vad det var som tog åt mig. Jag fattar inte att jag kunde kyssa någon annan. sckade jag fram.
-Någon..annan? Vad menar du med det? frågade hon och kollade konstigt på mig.
-Asså... Jag har en kille. svarade jag tyst.
-VEMDÅ?! Varför har du inte berättat? frågade hon ledsamt och gjorde en sur min.
-Vi har liksom fått ut det officellt än och vem det är får du reda på när jag fyller år! svarade jag och skrattade åt hennes besvikna min när hon inte fick reda på vem det var.
-Okej då. Men nu får vi byta om. Annars hinner vi inte!
Jag tog på mig min klänning, skorna och smyckena. När jag kollade mig i spegeln gillade jag vad jag såg. Vi gick ner till undervåningen och spärrade av trappen. Det ringde på dörren och vi gjorde ett litet glädje skutt innan vi satte på musiken för ikväll och öppnade sedan dörren.
Ohyeah! Älskar när det går fort att skriva :D kommentera :)
The Book-kapitel 50 (!)
Han skrattade bara till och jag tog av mig kläderna och gick in i duschen. Justin var inte långt efter mig.
Vi duschade länge och hade mysigt. Schampoot måste nog vara slut nu, så mycket som han tog i mitt hår.
Nu ligger vi i sängen och Justin har somnat och små snarkar. Jag tog upp min bok och satte mig och började skriva.
'Det var länge sen nu, jag har inte haft tillräckligt mycket tid till att skriva, förlåt.
Skolan har gått underbart bra Jag har lyckats med att skaffa mig ett par vänner iallafall, eller ja, två. Daniela kan ju bara dra någonstans. Men Missy och Dave, kan man ju lta på. Eller? Josh har jag träffat ett par gånger och vi har haft lika kul varje gång. Innan det hände.
Det som har hänt, ja, jag har kysst en annan kille. Jag kan fortfarande inte fatta att jag gjorde det. Men den kyssen med Josh kändes... så äkta, så bra. Det var helt underbart och det riktigt kändes som att vi hade gjort det förut. Efter att jag sagt det till Justin sprang han bara ut från mig. Då gjorde jag npg det största misstaget jag någonsin kommer göra. Jag höll på att dränka mig själv. Men vattnet var så skönt, det var helt underbart och jag kopplade bort allt runt mig. Jag glömde totalt bort hur Justin reagerade på kyssen, hur jag tänkte när han inte ville prata med mig, hur jag tänkte hur mitt liv skulle vara utan honom.
Det var egentigen bara helt idiotiskt.
Justin såg mig som tur var. Det var han som räddade mig och sen tog ut mig på en fin dejt.
Först åkte vi till ett konsthus, som jag bara drömt om att få vara i. Inte bara att kolla utan att ha en bild på väggen. Jag hade inte märkt det förut, men Justin såg mycket gladare ut ikväll än vad han gjort på länge. Kanske kan det vara för att jag fortfarande levde?
Jag älskar honom av hela mitt hjärta och jag hoppas han gör det samma. Det smärtar varje gång jag ser honom åka iväg med tourbussen eller ska flyga iväg. Han kan dumpa mig lika fort som man blinkar med ögat. Jag ser honom i skvallertidningar med massa andra tjejer och bilder som skickas privat till min mejl. Jag försöker att inte bry mig om dom, att det verkligen bara är påhittat. Men med Justin kan man inte alltid vara helt 100% säker. Jag litar på honom, det gör jag. Men jag undrar egentligen varför det finns bilder på honom med, till exempel Taylor Swift, Miley Cyrus, Selena Gomez, ja, listan är lång.
Nu ska jag försöka sova. Klockan är ju redan halv 1. Godnatt och jag lovar, jag ska snart skriva igen!'
Redan kapitel 50?!
Fick bli ett kort litet kapitel med hennes tankar :)
Nästa kommer antagligen imorn :D
The Book-kapitel 49
Jahapp, då måste jag duscha. Tanken på vatten fick mig att rysa. Hur kunde jag vara så osjälvisk och nästn lämmna allt bakom mig?
Jag gjorde iordning mig och var klar precis till att Justin kom tillbaka med sin bil. Vi körde ett tag men kom sedan fram till en liten byggnad. Jag satt och kollade förundrat på den och märkte sedan att han hade öppnat min dörr och räckte fram sin hand mot mig. Jag tog tag i den och hoppade ut ur bilen. Vi gick hand i hand upp mot den lilla byggnaden och när jag kom in fick jag en chock.
Det var super fint. Vi var i ett litet konsthus, där alla världens fotografer hade ställt ut sina foton. Jag gick runt i cirklar i det första rummet och var riktigt lycklig. Justin hade kommit upp till mig bakifrån och kramade mig samtidigt som han kysste mig på kinden.
-Vad tycker du? viskade han i mitt öra.
-Jag älskar det Justin! svarade jag glatt.
Han skrattade tyst och tog min hand medans vi gick vidare. Det var underbart, varför har jag inte lagt märkte till det här förut? Just nu vill jag verkligen inte att tiden skulle fortsätta och bara försvinna, tiden skulle stannat i detta ögonblicket och det skulle vara perfekt.
Vi gick runt där inne i kanske en timma och kollade på alla fina biler. Jag önskade för mig själv att det här var min dröm. Jag ville ha en bild här. Spelar ingen roll om det är en pyttepytte liten bild, eller en jättestor. Jag drömde mig bort och märkte sedan att vi redan var ute igen.
-Vad ska vi nu? frågade jag glatt och svingade med våra händer.
-Vad ska vi nu? frågade jag glatt och svingade med våra händer.
-Det får du se. svarade han och kysste mig på kinden.
-Meeen! suckade jag högt.
Han skrattade högt och vi fortsatte gå. När vi kom till ett litet mysigt café stannade vi och gick in. Det var inrett med mörka, varma färger och det var riktigt mysigt. Vi satte oss vid ett fönster och det stog levande ljus på bordet och små krukor med lavendel i.
Han skrattade högt och vi fortsatte gå. När vi kom till ett litet mysigt café stannade vi och gick in. Det var inrett med mörka, varma färger och det var riktigt mysigt. Vi satte oss vid ett fönster och det stog levande ljus på bordet och små krukor med lavendel i.
En servitör kom fram med en bricka med stora koppar med varmchoklad med mini marsmallows.
***
Han kom skrattandes efter och stängde dörren. Jag satt på sängkanten och låtsades inte om honom. Jag kollade ner och såg hans fötter och försökte att inte skratta.
-Jag vet att du vill skratta.
Jag gick in i badrummet och stängde dörren. Innan jag hann låsa trycktes den upp igen. Justin kom in och flinade sexigt och kollade undrande på mig.
-För mig spelar det ingen roll, du vet att du får duscha med mig Justin. sa jag och pussade honom på munnen.
Han skrattade bara till och jag tog av mig kläderna och gick in i duschen. Justin var inte långt efter mig.
***
-Så, vad tyckte du nu då? frågade Justin och låste upp dörren.
-Underbart! Jag älskar dig. svarade jag och pussade honom på kinden.
-Jag älskar dig med.
Vi gick in och satte oss på soffan och startade en film. Klockan var inte så mycket när den var klar.
-Vad ska vi göra? frågade jag och suckade.
Vi gick in och satte oss på soffan och startade en film. Klockan var inte så mycket när den var klar.
-Vad ska vi göra? frågade jag och suckade.
-Vi kan ju sova? svarade han och skrattade.
-Ha-ha, jag är inte trött.
-Inte jag heller.
-Kom då! ropade jag och sprang in till sovrummet.
Han kom skrattandes efter och stängde dörren. Jag satt på sängkanten och låtsades inte om honom. Jag kollade ner och såg hans fötter och försökte att inte skratta.
-Jag vet att du vill skratta.
-Vem har sag det? frågade jag med en arg röst.
-I like 'em spicy! flinade han och blinkade med ögat.
-Men inte jag! Jag vill sova. sa jag och vände mig om.
-Du var ju inte trött? frågade han förvirrat.
-Var, du gjorde mig trött. svarade jag och log brett.
-Är jag så tråkig?
-Japp! sa jag på väg till badrummet.
-Vart tror du att du ska? frågade han med en låg, hes röst. Jag trodde jag skulle smälta och rinna iväg.
-Duschen. pep jag fram tyst och ljust.
-Gå då. sa han och släppte mig med blicken.
Jag gick in i badrummet och stängde dörren. Innan jag hann låsa trycktes den upp igen. Justin kom in och flinade sexigt och kollade undrande på mig.
-För mig spelar det ingen roll, du vet att du får duscha med mig Justin. sa jag och pussade honom på munnen.
Han skrattade bara till och jag tog av mig kläderna och gick in i duschen. Justin var inte långt efter mig.
Vi duschade länge och hade mysigt. Schampoot måste nog vara slut nu, så mycket som han tog i mitt hår.
Nu ligger vi i sängen och Justin har somnat och små snarkar. Jag tog upp min bok och satte mig och började skriva.
As dåligt kapitel! menmen det får duga :)
Jag la egentligen upp detta igår, men det kom som ett inlägg under kapitel 47?! jaja, här kommer det, igen! :D
The Book-kapitel 48
-Vad ska jag göra?! viskade han förtvivlat.
-Kom hit.
Jag hörde en stol skrapas och en hand la sig på min.
-Jag kan känna också.
Han flämtade till och flyttade upp handen till min kind.
-Kyss mig, snälla Justin. Jag tror det kan hjälpa. sa jag tyst och väntade spännt.
Det var helt tyst igen. Hade han gått igen, utan att ens försöka? Det enda sättet jag kommit på, hade han skitit i det och bara gått sin väg?
Hur kunde jag vara så dum att jag gick ut i havet ens. Jag får skylla mig själv.
Plötsligt känd jag något mjukt mot mina läppar.
Han gick inte, han stog och kysste mina läppar.
Jag försökte ivrigt att besvara hans kyss. Men det gick inte. Han avslutade och suckade högt och gick ut ur rummet.
Jag började skrika och reste mig snabbt upp. Jag började se suddigt. Jag låg i Justins säng. Vänta, jag reste på mig och såg hans rum. Jag log stort av att det började komma tillbaka.
-Justin! ropade jag försiktigt.
Han kom snabbt in och stannade chockat till precis innanför dörren. Han kollade på mig med stora ögon och munnen var halvt öppen.
-Du..du.. du lever! stammade han fram och kastade sig om min hals.
-Ja! svarade jag och kramade tillbaka honom hårt.
Vi satt där en stund och bara kollade på varandra. Jag kunde se honom igen. Jag log stort och sekunden efter pressade jag ina läppar mot hans. Det kändes som en evighet sen jag såg honom. Han besvarade den intensivt.
-Hur länge sen var det jag hamna i din säng? frågade jag tyst.
-Ett par timmar bara. svarade han och log mjukt.
-Men hur visste du vart jag var? frågade jag chockat, som att jag precis fått reda på världens största hemlighet.
-Jo, när jag gick iffrån dig gick jag först hem. Sen gick jag ner mot stenstranden för att rensa mina tankar. När jag kom dit såg ja något flyta ute i vattnet och sen sjunka. Jag undrade vad det var och sen såg jag din jacka, dina skor och din mobil, precis vid vattenbrynet. Då förstog jag att det måste vart du och simmade ut. Jag fick tag i dig och drog dig snabbt upp och gick hem med dig. Sen började du bara skrika när jag försökte få a dig dom blöta och svinkalla kläderna. berättade han och en tår slank ner på hans kind.
Ett par tårar slank ner för mina kinder när Justin fortsatte berätta om hur ledsen och rädd han var när jag inte reagerade som vanligt. Jag äcklades av mig själv ännu mer nu. Hur kunde jag vara så självisk och bara försöka glömma allt genom den sämsta vägen?
Jag fastnade i mina egna tankar men kom tillbaka till verkligheten när Justin skakade min arm.
-Hur mår du? frågade han, troligen för andra gången, med tanke på hans småirriterande röst.
-Bra, nu när jag äntligen kan se dig. svarade jag och log försiktigt.
-Bra! Men du, orkar du gå ut en sväng, eller vill du vila dig tills imorn? frågade han nyfiket.
-Jag orkar definitivt om jag ska ut med dig! svarade jag glatt.
-Ta på dig något fint, så kommer jag och hämtar dig vid 6. sa han och gick iväg med ett busigt leende.
Jahapp, då måste jag duscha. Tanken på vatten fick mig att rysa. Hur kunde jag vara så osjälvisk och nästn lämmna allt bakom mig?
Jag gjorde iordning mig och var klar precis till att Justin kom tillbaka med sin bil. Vi körde ett tag men kom sedan fram till en liten byggnad. Jag satt och kollade förundrat på den och märkte sedan att han hade öppnat min dörr och räckte fram sin hand mot mig. Jag tog tag i den och hoppade ut ur bilen. Vi gick hand i hand upp mot den lilla byggnaden och när jag kom in fick jag en chock.
Jaaa, vad är det som Justin planerat?
Jag älskar er verkligen, det har bara kommit fler och fler läsare under tiden och det uppskattas att statistiken höjs. Men det känns inte som att ni riktigt finns där ute. Ett par gulliga kommentarer skulle vara snällt. Jag ber er inte om att få 10000 kommentarer varje gång, men kanske 2-3 stycken? :)
The Book-kapitel 47
Jag koncentrerade mig på att försöka röra ett finger. Jag gjorde det, jag kunde röra hela armen, hela kroppen, men han verkade inte märka det. Jag tog i med alla mina krafter och lyfte mitt pekfinger och petatde honom hårt på kinden. Den var mjuk och varm. Precis som vanligt, förutom att den var blöt. Han grät. Han grät för att jag inte visade något tecken på liv.
-Snälla. viskade han.
Jag blundade och tänkte på alla lyckliga stunder med honom. Jag fick nytt hopp inom mig, sen slog en tanke mig. Om jag bara kunde röra mitt huvud.
Det gick en stund utan att jag hörde något. Men helt plötsligt kände jag en otrolig smärta. Den värsta smärtan du kan tänka dig. Det känndes som att det brann i mina lungor, i hjärtat, i hela kroppen. Jag kände slag på slag i ansiktet, inte knytnäveslag, kuddslag. Slog någon mig med en kudde i huvudet?
Jag försökte röra på mig och streta imot, men det funkade inte. Jag blev mer irriterad för varje slag som kom.
Det slutade slå i huvudet, men nu började det på hela kroppen. Kan det inte bara sluta?
Vart tog Justin vägen? Kan han inte komma tillbaka hit till mig och göra så det slutar? Jag fick nog och började skrika.
-KAN NI SNÄLLA SLUTA? skrek jag så mycket jag orkade.
Den eller dom som hade slått mig med kuddarna slutade. Någo började prata med mig.
-Sam kan du höra mig? frågade en tjej.
-Ja. försökte jag, men det hördes säkert inte.
Tjejen skrek till och började klappa sina händer. Hon kom fram och kramade mig. Jag försökte krama tillbaka men orkade inte lyfta mina armar.
-Åh, älskade Sam. Kan du verkligen höra oss? frågade en kille, Justin.
-Ja, men kan varken se eller röra mig. svarade jag och började gråta.
Det blev tyst igen. Jag hörde inte ett ljud. Jag började bli rädd. Skulle Justin lämna mig nu, bara för att jag inte kunde se eller röra på mig?
Jag hörde fotsteg och en dörr öppnas och sedan stängas.
-Sam, är du säker på att du inte kan göra något annan än att prata och höra? frågade Justin plågsamt.
-Ja...
-Vad ska jag göra?! viskade han förtvivlat.
-Kom hit.
Jag hörde en stol skrapas och en hand la sig på min.
-Jag kan känna också.
Han flämtade till och flyttade upp handen till min kind.
-Kyss mig, snälla Justin. Jag tror det kan hjälpa. sa jag tyst och väntade spännt.
Det var helt tyst igen. Hade han gått igen, utan att ens försöka? Det enda sättet jag kommit på, hade han skitit i det och bara gått sin väg?
Hur kunde jag vara så dum att jag gick ut i havet ens. Jag får skylla mig själv.
Plötsligt känd jag något mjukt mot mina läppar.
The Book-kapitel 46
Det var ljummet, lagomt för att bada i, men ändå för kallt. Jag tog ytterligare ett par steg ut i vattnet, Jag tog nu i midjehögt vatten och kände den mjuka sanden mellan tårna. Det var underbart att bara kolla på den fina utsikten och inte tänka på något. Ett par steg till och vattnet var nu till axlarna. Om jag gick ett par steg till skulle jag ha doppat mig helt. Jag stog med vattnet upp til axlarna och bara kollade. Ögonen började vattnas och tårarna kom rinnande som floder ner för mina kalla kinder. Jag ville ha tillbaka honom. Men jag var säker på att han inte ville ha mig. Jag tog de sista stegen ut i vattnet och var helt blöt. Jag la mig på rygg och flöt iväg, iväg till friheten, iväg till drömmarnas land, förevigt.
Jag sjönk ner i något mjukt och varmt. Det kändes som en säng, men jag kunde inte säga att det var det. Jag hörde någon säga mitt namn flera gånger. Jag ville svara men kunde inte. I mina tankar låg jag fortfarande kvar i havet och flöt. Jag ryckte till när någon började ta av mig mina kläder. Jag skrek högt och slog med armar och ben.
Jag sjönk ner i något mjukt och varmt. Det kändes som en säng, men jag kunde inte säga att det var det. Jag hörde någon säga mitt namn flera gånger. Jag ville svara men kunde inte. I mina tankar låg jag fortfarande kvar i havet och flöt. Jag ryckte till när någon började ta av mig mina kläder. Jag skrek högt och slog med armar och ben.
-Sam, Sam! det är lugnt. Jag ska inte skada dig. sa den avlägsna rösten.
Jag lugnade ner mig ett snäpp, men jag kunde inte koppla rösten till någon jag kände. Personen började ta tag i mina kläder igen och jag började skrika.
-Ta det lugnt! Du måste få av dig kläderna så du inte blir sjuk. sa personen lugnande.
Jag slutade skrika och lät personen ta av mig kläderna. Det blev kallt och huden knottrade sig på min kalla, fuktiga hud. Sekunden efter fick jag ett fluffigt tygstycke på mig, ett täcke. Nu var jag söker på att det var en säng.
Personen tog tag om min hand och kysste den. Jag kände värmen stiga i kroppen och jag började fnittra. Jag kunde fortfarande inte se vart jag var. Det enda jag såg var ljuset som kom närmare för varje sekund som gick.
-Sam, Samantha? Är du vaken? frågade en annan.
Åhnej! Kalla mig inte Samantha! Jag skrek till, det verkade som att det var det enda jag kunde göra, skrika och vifta med mina armar och ben.
-Ta det lugnt, Sammie. Det är bara jag, Justin. sa han.
Nu kopplades allt. Jag låg i en säng medans Justin försökte kontakta mig, samtidigt som ljuset blev starkare och starkare. Jag skakades om och kände hans varma händer på mina armar. Jag är här! Ville jag bara skrika. Det formades inga ord, utan kom bara ut som ett svagt skrik.
Jag kämpade och det verkade inte som att det skulle funka. Jag svor för mig själv. Varför gick jag så långt ut i havet? Varför märkte jag inte när jag kommit hit? Det var så många frågor som vimmlade runt i min hjärna just nu.
-Sam, snälla! Kan du inte röra på dig? frågade han och lät ledsen.
Jag koncentrerade mig på att försöka röra ett finger. Jag gjorde det, jag kunde röra hela armen, hela kroppen, men han verkade inte märka det. Jag tog i med alla mina krafter och lyfte mitt pekfinger och petatde honom hårt på kinden. Den var mjuk och varm. Precis som vanligt, förutom att den var blöt. Han grät. Han grät för att jag inte visade något tecken på liv.
-Snälla. viskade han.
Jag blundade och tänkte på alla lyckliga stunder med honom. Jag fick nytt hopp inom mig, sen slog en tanke mig. Om jag bara kunde röra mitt huvud.
Vad händer nu då? :) kommentera
The Book-kapitel 45
Justin stog kvar och såg riktigt förbannad ut. Jga drog i hans armar och försökte få honom därifrån. Men han vägrade. Lukas stog och skrattade högt åt mig. Jag tog sats och sparkade honom rakt i skrevet. Justin bröt ihop och började skratta. Då kunde jag äntligen dra med mig honom.
-Din jävla hora, du ska fan få för det här! skrek han efter mig.
Jag och Justin sprang hem snabbt, tur att Lukas inte visste vart jag bodde. När vi kom innanför dörren blev det en pinsam tystnad igen.
Jag drog med honom in till vardagsrummet och satte mig ner i soffan.
-Vill du ha något? frågade jag försiktigt.
-En förklarning. svarade han kallt.
Jag kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken men kämpade för att inte släppa ut dom. Justin kollade inte ens på mig när han talade.
-Vad menade han med det han sa?
-Jag lovar dig, jag skulle aldrig ligga med någon annan än dig Justin! sa jag självsäkert. Det var sant, ingen annan kunde få mig att vilja ha någon så mycket som han.
-Så han bara sa det, utan någon riktigt anledning? frågade han, lika kallt som förut. Utan att kolla på mig.
-Jag träffade honom i måndags, sen har han hållt på att sms:a och ringa mig och samtidigt hålla på med mig. Jag skulle aldrig vilja ha något att göra med ett sånt äckel som han. Den enda jag vill ha är dig. Han vet att jag älskar någon, han vill väl bara få dig arg på mig så du gör slut så jag springer till honom. sa jag och suckade tyst.
-Om jag är den enda, varför kysste du då 'han' och vem är 'han' egentligen? frågade han och kollade argt på mig.
-Josh, han jag träffade första skoldagen. Vi är bara vänner! Jag känner ingenting för honom. Justin, jag lovar! Jag vet inte vad det var som flög i mig allvarligt talat. Jag blir äcklad av mig själv för det jag gjorde. sa jag och kände hur det blev svårare och svårare för mig att prata riktigt.
-Du visste inte vad du höll på med?
-Jag antar att det var den stora saknaden efter dig som gjorde att jag inte kunde hantera det. Förlåt. svarade jag och en tår rann försiktigt och långsamt ner för min kind.
-Jag saknade dig med, men jag går inte runt och kysser andra tjejer. Vad skulle du sagt till mig då? sa han starkt.
-Jag skulle bli ledsen, jag vet att det sårar djupt Justin. Förlåt, jag vet inte vad jag ska ta mig till.
-Då kanske du fattar hur jag känner. sa han och ställde sig upp.
-Snälla Justin, gå inte! sa jag och tog tag i hans arm.
-Släpp mig, jag måste tänka. sa han och drog tillbaka sin arm och gick ut.
Varför ska allt vara så jävla komplicerat? Kan jag inte för en gångs skull beté mig sm en vanlig människa?
Jag slog armarna i soffan och skrek allt vad jag kunde. Jag har verkligen sabbat allt. Han kommer inte förlåta mig. Det vet jag. Jag lugnade ner mig så mycket jag kunde och gick ut till hallen och satte på mig mina kläder och gick ut i kvällskylan. Jag orkade inte stanna kvar därinne, men vart jag skulle visste jag inte. Jag gick i flera timmar och kom sedan till ett hav med en stenstrand. Havet, havet kan skölja bort alla misstag, havet kan dölja allt. Jag tog av mig skorna och jackan och gick ut en bit i vattnet. Det var ljummet, lagomt för att bada i, men ändå för kallt. Jag tog ytterligare ett par steg ut i vattnet, Jag tog nu i midjehögt vatten och kände den mjuka sanden mellan tårna. Det var underbart att bara kolla på den fina utsikten och inte tänka på något. Ett par steg till och vattnet var nu till axlarna. Om jag gick ett par steg till skulle jag ha doppat mig helt. Jag stog med vattnet upp til axlarna och bara kollade. Ögonen började vattnas och tårarna kom rinnande som floder ner för mina kalla kinder. Jag ville ha tillbaka honom. Men jag var säker på att han inte ville ha mig. Jag tog de sista stegen ut i vattnet och var helt blöt. Jag la mig på rygg och flöt iväg, iväg till friheten, iväg till drömmarnas land, förevigt.
oh no!?
The Book-kapitel 44
-Vad fan tycker du jag ska göra? Den personen jag älskar går och kysser killar hur som helst bakom ryggen på mig! Hur tror du jag känner, huh? Jag tror fan inte att du någonsin kommer förstå hur jag känner för dig Sam. Jag älskade dig! skrek han och försvann.
Jag började gråta hysteriskt och var riktigt rädd när han skrek. Det var mycket värre än vad jag föreställt mig. Det värsta var, han älskade mig.
Veckan gick utan att jag gick utanför min dörr. Jag ville inte gå ut och möta världen som den var nu. Det hade regnat hela dagarna och det var ingen idé att äns försöka hitta på något. Justin hade inte hört av sig alls. Jag förstår honom och jag hatar mig själv så mycket att jag inte ens kan titta mig i spegeln.
Jag låg i sängen en tidig lördag morgon. Det enda jag visste att jag skulle göra var att ringa Daniela och fråga om skolan. Sen hade jag inget mer planerat.
Jag klev upp och gick rakt in i duschen. En lång dusch behövs verkligen. Jag ser verkligen ut som ett vrak.
När jag duschat färdigt tog jag på mig ett par långa mörka jeans, vitt linne och en grå oversizekofta med ett par vanliga converse. Jag tog min iPhone och gick ut på stan för att äta frukost på ett café. När jag kom fram såg jag något jag inte trodde. Daniela och Lukas, hand i hand, kyssandes. Jag äcklades av bara synen. Hon verkade ju inte alls intresserad när vi satt på starbucks förra veckan.
Jag vände mig om direkt och gickåt andra hållet. Jag ville inte vara i närheten av Lukas. Han verkar bara helt konstig. Jag gick långsamt och kollade ner i marken och sparkade på småstenar. En sten hoppade mot mig och inte från mig. Sekunden efter krockade jag med någon. När jag kollade upp ville jag egentligen bara gråta och springa härifrån, men samtidigt bara krama om honom.
-Oj, förlåt. Jag såg dig inte. sa han och lät ledsen.
-Det är lugnt, det är mitt fel. svarade jag.
Han hade fortfarande inte kollat upp och sett vem jag var.
-Vad menar du med... sa han och kollade upp. När han såg att det var jag stelnade han till och jag såg att han kände sig obekväm.
-Ja, det var mitt fel. Jag skulle aldrig fortsatt Justin. Vi måste prata om det. sa jag och smekte han lätt över armen som han inte drog åt sig.
-Ska vi gå någonstans då eller? frågade han och började gå mot området där min lägenhet ligger.
Jag sa inget och följde bara efter. Det var helt tyst på vägen hem, ingen sa någonting. Jag hoppas bara att han har något bra att säga. Jag vet inte vad jag ska göra annars.
När vi gick förbi cafet där jag såg Daniela och Lukas innan ropade dom på mig.
-Hey sexy! flörtade Lukas.
-Hej Lukas, Daniela. sa jag och försökte komma bort från dom.
-Hej, vart tror du att du ska? frågade Lukas strängt.
-Hem, vart annars? frågade jag och suckade högt.
-Ska du hem och knulla den bögen också eller? Som du gjort med alla andra killar du träffat?frågade han och skrattade.
Jag sneglade på Justin och han spände sina käkar och kollade sorgset på mig.
-Kan du inte bara låta mig va ditt jävla äckel! skrek jag och gick snabbt där ifrån.
Justin stog kvar och såg riktigt förbannad ut. Jga drog i hans armar och försökte få honom därifrån. Men han vägrade. Lukas stog och skrattade högt åt mig. Jag tog sats och sparkade honom rakt i skrevet. Justin bröt ihop och började skratta. Då kunde jag äntligen dra med mig honom.
-Din jävla hora, du ska fan få för det här! skrek han efter mig.
Jag och Justin sprang hem snabbt, tur att Lukas inte visste vart jag bodde. När vi kom innanför dörren blev det en pinsam tystnad igen.
The Book-kapitel 43
-Är det jätte allvarligt att du verkligen måste säga det nu? frågade han och lät osäker.
-När kan du komma?
-Imorgon, har ledigt till söndag.
-Okej, jag måste gå. Älskar dig, glöm aldrig det! sa jag och log lite lätt.
-Älskar dig med!
Det här kändes inte bra alls. Jag ville säga det nu, men det blir inte rätt över telefon. Jag vill se han reaktion och jag vill att han ska kunna se mig när jag säger det. Just nu vill jag bara gå och dö
Jag somnade gråtandes i sängen. Vad har jag ställt till med egentligen? Jag får skylla mig själv.
Morgonen var seg iväntan på att Justin skulle komma hem. Jag visste inte alls hur han skulle ta det, eller hur jag skulle säga det. Jag visste att han skulle vilja krama mig och hålla på eftersom att vi inte träffats på ett tag. Jag vill göra detsamma, men jag kan inte.
Skolan skippade jag totalt idag. Jag satt uppkrupen i soffan under en filt med tv:n på, en stor kopp med rykande hett te stog på bordet och svalnade för varje sekund som gick. Det har gått en minut sen jag satte mig här. Det kändes som en timma. Jag vill bara få det överstökat, säga det jag har att säga och veta hur han tar det.
Jag ryckte till av att det knackade på dörren. Det var bara en som alltid knackade. Alltid. Spelar ingen roll vad det var. Justin skulle alltid knacka.
Jag gick fram till dörren på skakiga ben och tog ett djupt andetag innan jag öppnade. Hans ansiktsuttryck ändades från glad till oroligt. Jag måste sett fruktansvärd ut. Gråtit hela natten och knappast sovit något, gråit under morgonen och inte ätit alls och klockan var nu 4.
-Men älskling hur är det? frågade han och drog in mig i hans famn. om jag ändå kunde spola tillbaka tiden.
-Jag måste... började jag men avslutade för att min röst vek sig. Tårarna kom ännu en gång.
-Kom, vi går och sätter oss. sa han och tog med mig till soffan.
Jag satte mig en bit från honom och bara kollade genom mina tårar på den vackra pojken som snart inte skulle vara min längre. och det var mitt eget fel.
-Snälla Sam, säg något. sa han bedjande efter flera minuters tystnad. han hade gång på gång försökt att torka bort mina tårar och sätta sig närmare, men jag puttade bara bort honom. så äcklad jag var av mig själv nu, kommer han snart vara.
-Jag vet inte... förlåt. snyftade jag fram.
-Vad vet du inte? och vad menar du med förlåt?
-Jag ångrar det.. jag vet inte vad som hände. nu grät jag ännu mer.
-Snälla, kan du berätta. frågade han och kollade riktigt oroligt på mig.
-Jag.. jag kysste honom.. viskade jag fram och kollade ner i mitt knä.
Justin satt bara helt stilla och sa ingenting på många plågsamma minuter. Jag hade förväntat mig att han skulle springa ut eller slå till mig hårt. Han gjorde ingenting, utan bara satt helt orörlig.
-Förlåt.. viskade jag igen.
Jag kollade upp på honom. Nu märkte jag att han även gråtit. Tårarna rann ner som små floder. Han grät i tystnad. Varför kunde han inte säga något? Kan han inte visa ett litet tecken på vad han tycker, förutom att han är ledsen? Det enda jag vill veta är vad som ska hända nu.
-Justin, snälla. Kan du säga något? frågade jag tyst, nästan för tyst.jag tror inte ens han hörde. Han rörde sig inte.
-Vad finns det att säga? frågade han kallt.
Han vred huvudet mot mig.
-Vad fan kan jag ha att säga? frågade han med en högre ton.
Han reste sig snabbt upp.
-Vad fan tycker du jag ska göra? Den personen jag älskar går och kysser killar hur som helst bakom ryggen på mig! Hur tror du jag känner, huh? Jag tror fan inte att du någonsin kommer förstå hur jag känner för dig Sam. Jag älskade dig! skrek han och försvann.
Jag började gråta hysteriskt och var riktigt rädd när han skrek. Det var mycket värre än vad jag föreställt mig. Det värsta var, han älskade mig.
loveyouguys, kommentera! :)
The Book-kapitel 42
varför klickade du mig?
kan du svara?
hallå, lever du eller?
jag kommer inte kalla dig sexy mer, lovar!
Kan han bara inte lämna mig ifred?
När jag kom in i sovrummet var det färdig bäddat och jag ställde datorn på skrivbordet. Jag skulle precis gå in till toaletten när Josh kommer ut och vi krockar, våra munnar möts.
Han läppar smakade mint, han hade precis borstat tänderna. Jag tänkte inte alls på vad jag gjorde, jag stängde ögonen och började kyssa honom. Det var en underbar känsla. Jag ville inte sluta, det verkade inte som att han heller hade något emot det. Den passionerade kyssen övergick till något hetare, men längre gick det inte på grund av att min mobil började ringa. Jag kollade snabbt på den. Justin
Där brast det för mig. Jag föll ihop på golvet och tårarna rann ner för mna kinder med mobilen ringandes i handen. Vad har jag gjort? Varför ville jag inte sluta?
Jag lät det ringa tills det slutade. Josh gick runt och svor för sig själv. Justin kommer inte vilja ha mig längre, det vet jag. Han vill int eha en tjej som inte kan hålla sig till en enda kille. Jag äcklades av mig själv. jag ställde mig upp och sprang in på toaletten och kräktes. Jag äcklades av mig själv så mycet att jag blev spyfärdig. Undrar hur Justin kommer ta detta. Han kommer inte vilja prata med mig mer, eller träffa mig alls.
Mobilen började ringa igen, självklart skulle han ringa igen. För att ge mig ännu en chans till att svara. Jag bestämde mig för att säga det nu, så att jag inte behöver dra ut på det.
-jag tror du ska gå hem Josh, förlåt. sa jag och gick in till toan och låste in mig.
-Okej, vi...ses väl? sa han och försvann.
Jag är inte så säker på det Josh, jag tror inte jag kommer kunna leva efter dethär samtalet.
Jag tog ett djupt andetag för att få min röst stadigare. Ännu ett till. Okej sista chansen nu Sam. Svara.
-hallå. svarade jag så glatt som möjligt.
-Sam har det hänt något? frågade Justin direkt. självklart skulle han märka att jag grät.
-Ja, men jag vill inte säga det över telefonen. snyftade jag fram och kände hur tårarna blev fler och fler.
-Är det jätte allvarligt att du verkligen måste säga det nu? frågade han och lät osäker.
-När kan du komma?
-Imorgon, har ledigt till söndag.
-Okej, jag måste gå. Älskar dig, glöm aldrig det! sa jag och log lite lätt.
-Älskar dig med!
Det här kändes inte bra alls. Jag ville säga det nu, men det blir inte rätt över telefon. Jag vill se han reaktion och jag vill att han ska kunna se mig när jag säger det. Just nu vill jag bara gå och dö.
The Book-kapitel 41
Hey babe! saknar dig nåt enormt mycket. resan hit gick bra och första konserten är imorn kväll. puss älskar dig! /J Jag började le otroligt mycket när jag läste det. Jag svarade lätt att jag saknade och älskade honom med och att skoldagen gått bra. Men jag sa inget om Lukas. Det andra smset var från Josh.Tjena, längesen! haha. Hitta på något imorn? xx J Jag orkade inte svara nu, får se i morgon hur det blir. Det tredje var från ett okänt nummer.
Hey sexy, ses imorn vid samma bord? kyss Lukas
Jag visste inte vad jag skulle svara till Lukas, vad menade han med sexy och kyss? Det känns inte direkt bra.
Jag la ifrån mig mobilen och somnade.
Tisdag morgon, skolan rullade på som vanligt. Nu ska jag bara laga mat till mig och Josh som snart kommer hit. Vi ska kolla på Mission: impossible Ghost protocol. Jag tycker den verkar jättebra, han skulle köpa med sig godis och dricka påvägen hit.
När klockan slog fyra hällde jag upp vatten i en kanna som jag ställde fram på bordet. Alldeless strax kommer Josh. Mobilen började ringa och jag hoppades på att det var Justin. Men det var det inte.
-Hey. svarade jag ointresserat.
-Hey sexy.
-Ville du något speciellt...? frågade jag och suckade. Jag tyckte verkligen inte om när han kallade mig sexy.
-Du svarade inte på mitt sms igår. sa han. lite argt?
-Jag somnade, förlåt. svarade jag och menade verkligen inte det där med förlåt.
-Lugnt sexy, ses ikväll? frågade han och lät flörtande.
-Nej, jag har andra planer. Snälla, sluta kalla mig sexy. svarade jag.
-Jag får väl kalla dig vad jag vill eller? Sexy bitch. väste han fram.
Jag klickade honom. han började bli läskig. Redan nu känner jag att det inte var en bra idé att sätta sig vid honom, eller ge han mitt nummer.
Det ringde på dörren och när jag öppnade stog en riktigt snygg Josh där. Hjälp vad vacker! Nej, jag har Justin. Sluta nu Samantha!
Jag slängde mig runt hans hals och kramade honom länge, jag har verkligen saknat han!
Jag backade och drog med honom in och vi satte oss ner vid bordet och började äta. När vi var klara ställde jag in allt i disken och bad honom sätta på filmen så länge. Jag tog fram skålar och nya glas och gick in till vardagsrummet.
-klockan är redan halv 6. sa han helt plötsligt.
-oj. skrattade jag fram.
Vi bestämde att han skulle sova här och stanna här hela dagen i morgon också.
Filmen var bättre än jag trodde och jag höll mig vaken hela tiden. När den var slut hjälpte han till med att plocka undan skålarna och glasen.
Vi gick upp till mitt rum och bäddade för två i min säng. Jag gick för att hämta min dator som låg kvar i köket sen igår, jag såg att jag också glömt min vita iPhone låg där och tog med den. Jag öppnade den på vägen till rummet och såg att jag hade 2 missade samtal och 4 sms, från okänt nummer, antagligen Lukas eftersom jag klickade han förut.
varför klickade du mig?
kan du svara?
hallå, lever du eller?
jag kommer inte kalla dig sexy mer, lovar!
Kan han bara inte lämna mig ifred?
När jag kom in i sovrummet var det färdig bäddat och jag ställde datorn på skrivbordet. Jag skulle precis gå in till toaletten när Josh kommer ut och vi krockar, våra munnar möts.
ooooooooooooh, vad händer? :o
The Book-kapitel 40
Precis när han skulle kyssa mig sattes hans låt Somebody to love på och jag började dansa ännu fånigare denna gången.
Kvällen bestog av massa fånigt dansande till radiolåtar och mycket redbull drickande.
Det värsta är att Justin ska åka imorgon kväll.
Måndag kväll. Ingen bra dag alls. Under dagen har vi bara myst och kollat på film. Bara varit med varandra och tagit vara på tiden. Nu var tiden inne. Tiden då Justin skulle iväg igen. Inte så roligt, men han får göra det han älskar.
Kvällen gick snabbt. Även om jag inte gjorde något annat än att sitta deppig i soffan och kollade på en dålig film. I morgon ska jag till skolan igen. Det var egentligen nu som jag skulle klippa ihop att collage och lämna in. Men det har jag verkligen ingen ork till.
Det fanns inget mer att göra så jag gick och la mig, för att åtminstone försöka sova.
"Dags att vakna älskling. Dags att vakna älskling. Dags att vakna älskling."
Jag vaknade av det självinspelade larmet som Justin gjort åt mig. Jag älskade att vakna till hans röst, men jag ville inte vakna ur mina djupa drömmar.
Morgonen var långsam. Jag kom till skolan i tid och hann precis sätta mig ner innan Mr. Gilbert kom in.
-Godmorgon, idag ska vi ha en photoshoot där ni ska bilda grupper och fixa ett tema själva. sa han och slog ihop händerna.
Great. Grupparbete. Hatar sånt. Bara jag får ta korten och inte styla eller vara modellen. Det skulle inte förvåna mig om Miranda hade något jävla emo-tema med sina följeslagare.
Jag bildade en grupp med Daniela, Missy och Dave. Vi skulle ha ett romantiskt tema då Dave och Missy var tillsammans. Daniela ville gärna styla dom då jag gärna inte gjorde det. Det var faktiskt en trevlig dag. Vi blev klara rätt sent och fick högsta betyg för sammarbete och bäst bild. Något som jag var väldigt stolt över. Justin skulle nog vara rätt glad för min skull.
-Du, Daniela. Vad ska du göra efter sista timmen? frågade jag och tog ut mina matteböcker.
-Jag har inget planerat. svarade hon och tog ut sina matteböcker.
-Du, jag på starbucks sen? frågade jag och log stort.
-Självklart!
Mattetimmen gick segt. Men när de sista minutrarna kom gick det snabbt. Vi satt redan i bilen på väg till närmsta starbucks. Jag letade efter ett bord medans Daniela beställde åt oss. Jag hittade ett längst inoch gick dit för att sätta mig. Precis när jag kom dit satte sig en kille vid våran ålder sig där.
-Tjena! sa han flörtigt.
-Hej? svarade jag tveksamt.
-Vill du sitta här eller? frågade ha och blinkade med ögat.
-Jag tänkte sätta mig där innan du gjorde det. svarade jag och vände mig om.
-Nej vänta! Du kan ju sitta med mig, jag är inte farlig. sa han och log försiktigt.
-Okej, men vänta lite då. svarade jag och gick för att hämta Daniela.
Jag hittade Daniela sabbt som stog och tog emot vårat kaffe. Jag drog med henne till killen och satte mig ner.
-Jag heter Samantha, men du kan kalla mig Sam. sa jag och räckte ut handen till killen.
-Jag är Lukas, trevligt att träffas.
-Daniela. sa hon kort och började dricka på sitt kaffe.
Jag och Lukas började genast prata om allt. Jag glömde helt bort att Daniela satt bredvid mig ända tills hon sa att hon skulle gå. Jag gav Lukas mitt mobilnummer innan jag gick hem. Klockan hade redan blivit 5. vi hade suttit där i 3 timmar.
Senare på kvällen när jag skulle lägga mig fick jag tre sms på samma gång.
Hey babe! saknar dig nåt enormt mycket. resan hit gick bra och första konserten är imorn kväll. puss älskar dig! /J Jag började le otroligt mycket när jag läste det. Jag svarade lätt att jag saknade och älskade honom med och att skoldagen gått bra. Men jag sa inget om Lukas. Det andra smset var från Josh. Tjena, längesen! haha. Hitta på något imorn? xx J Jag orkade inte svara nu, får se i morgon hur det blir. Det tredje var från ett okänt nummer.
Hey sexy, ses imorn vid samma bord? kyss Lukas
Sådär :D
The Book-kapitel 39
Jag sjönk ner för min sovrummsdörr efter att jag stängt den och började skratta.
Justin kollade konstigt på mig som om jag vore galen.
-Du skulle sett... deras min! skrattade jag fram och fick kramp i magen.
Helgen hos mina föräldrar var super rolig. Vi hade många roliga stunder och det var som förut. Justin hade inga problem med dom, samma med att dom inte hade några problem med honom. Vi var ute och åt på en fin restaurang, Justin betalade som ett tack för att han fick komma. Efter det bowlade vi, jag i mina gröna långklänning. Kanske inte det bästa plagget.
Just nu sitter vi i taxin på väg hem igen och i morgon ska Justin tillbaka till sin tour. Det har vart skönt att han vart hemma under denna helgen, men väldigt tråkigt att skiljas igen. När han åkt är det bara 1 månad kvar tills han får en helg ledig och då ska jag till honom. Kommer inte riktigt ihåg vart han skulle vara då, men det märks.
Min kamera har varit använd mycket under helgen. Många fina familjefoton och bara kort på hela omgivningen. Ska nog sätta ihop något collage som jag kan lämna in på måndag.
Klockan slog 6 när vi kom innanför min lägenhetsdörr. Jag drog en hög och djup suck innan jag fortsatte in till sovrummet för att lämna väskan. Jag kände mig supertrött och äcklig, en uppfriskande dusch skulle vara på sin plats nu.
-Justin, jag går in i duschen! ropade jag och stängde badrummsdörren efter mig.
Varmvattnet rann snabbt ner för mina axlar och drog med sig skummet från schampoot ner i avloppet. Jag stog där och bara njöt länge. Jag orkade inte bry mig om Justin väntade just nu, jag behövde verkligen den här duschen. När jag var klar klev jag ut och tog på mig ett par underkläder och en stor t-shirt jag fick av pappa när jag flyttade. Den har jag alltid när jag inte hittar något annat att ta på mig efter en dusch.
Jag slog på radion och där spelades We found Love - Rihanna. Jag dansade runt till låten och tänkte inte på att jag inte var själv, men vad spelar det för roll?
-Vad gör du? frågade Justin när låten var slut och skrattade.
-Dansar, vad gör du? frågade jag och log stort.
-Kollar på en sexig tjej.
-Vem då? frågar jag, kollar runt och spelar chockad.
-Precis framför mig.
Precis när han skulle kyssa mig sattes hans låt Somebody to love på och jag började dansa ännu fånigare denna gången.
Kvällen bestog av massa fånigt dansande till radiolåtar och mycket redbull drickande.
Det värsta är att Justin ska åka imorgon kväll.
Äntligen? so:n är inlämmnad och skrivarkänslan är tillbaka. Ska försöka skriva så mycket som möjligt nu under helgen så jag kommer ikapp lite :D
The Book-kapitel 38
-Det är så man öppnar dörren nu förtiden? frågade han och stängde dörren efter sig.
-Jag kom precis ur duschen Justin! Du kom bara lite olägligt. svarade jag och kysste honom hårt.
Han besvarade den och tryckte mig mot hallväggen.
-Jag har saknat dig med Justin, men vi ska åka ikväll. Remember? frågade jag och puttade undan honom försiktigt.
-Vi har hela dagen på oss. svarade han och började kyssa mig på halsen.
Vi har precis satt oss i taxin ner till mina föräldrar. Klockan är 7 och vi är där vid halv 8. Tar inte så långt tid vilket är otroligt skönt. Jag undrar bara hur dom kommer reagera när vi kommer.
Hela vägen satt vi och höll handen och sa ingenting. Nu står vi utanför huset.
-Ska vi gå in eller ska du bara stå där? frågade jag Justin som stog helt stilla och bara kollade på dörren.
-Va, ja visst. sa han och började gå mot dörren.
Jag knackade på och sekunden efter flyger dörren upp och mamma attackerar mig med en bamsekram.
-Gud vad jag har saknad dig Samantha! säger hon och börjar gråta.
-Mamma! Jag har sknat dig med men du behöver inte grina nu. sa jag lugnt.
-Hej pappa! sa jag till pappa och kramade om honom.
-Hej gumman. svarade han och tog med min väska in.
Mamma och pappa gick in före oss och verkade inte ha sett Justin. Jag tog hans hand och bokstavligt drog med honom in. Vi gick in till köket och såg att maten redan var klar och mamma och pappa satt bredvid varandra och väntade.
-Mamma, pappa. Ni har träffat Justin tidigare. sa jag och satte mig ner.
-Ja. Trevligt att träffas igen Justin. svarade pappa
-Detsamma Dave. Hej på dig Allison. svarade han och satte sig bredvid mig.
Middagen gick bra och de frågade inget om min och Justins relation. Sist dom såg honom stog vi och kysstes i hallen. Jag föklarade det bara som ett stort misstag för dom båda och att vi inte hade något pågång. Men det dom inte vet är ju att vi faktiskt har ett väldigt seriöst förhållande.
Vi satt och kollade film hela familjen och bara allmänt myste som man brukar. Helt utan någon pinsamtystnad eller en stel stämmning. När jag och Justin skulle upp och sova ville mamma och pappa prata själva med mig.
-Okej, vad vill ni? frågade jag trött och satte mig ner på soffan.
-Så, hur är det mellan dig och Justin? frågade mamma glatt medans pappa kollade strängt på mig.
-Bra, eller du kanske menade något mer, mamma? svarade jag och suckade.
-Min lilla flicka har skaffat sig en kille! tjöt hon glatt och klappade händerna.
-Mamma! sluta vara en pinsam tönt!
-Samantha, tilltala din mamma inte sådär. Du vet vad jag tycker om att killar sover här och jag hoppas att du visar hänsyn till det. Antingen får han sova i gästrummet eller på en madrass i ditt rum. Inte i samma säng. sa min pappa bestämt och kollade arg på mig.
-Men lilla söta bästa pappa. Tror du verkligen jag skulle göra något när ni är hemma? Skulle inte tro det. svarade jag med ett fake leende.
-Jag och pappa vill bara ditt bästa Sam. Gör inget som du kommer ångra bara. Och om ni skulle.. du vet. Skydda er. sa min mamma snällt och lugnt.
-Jag vet det mamma. Men jag skulle aldrig ångra något jag gör med Justin och självklart skyddar vi oss. svarade jag och ställde mig upp för att gå tillbaka till sovrummet.
-Du menar inte... började mamma och drog efter andan.
-Jo, det är precis det jag menar! godnatt sovgott! svarde jag och sprang upp för trappen.
Jag sjönk ner för min sovrummsdörr efter att jag stängt den och började skratta.
Justin kollade konstigt på mig som om jag vore galen.
-Du skulle sett... deras min! skrattade jag fram och fick kramp i magen.
Enjoy och kommentera :D
