The Book-kapitel 37

Jag visste det, han gillar mig. Lite iallafall. Det märks på han. Han ville att jag skulle sova med honom, ska jag göra honom glad och sova i samma säng? Det kan väl inte vara så farligt en natt.
-Eller du, jag sover nog helst med dig. Jag tycker inte om att sova på golv eller själv. sa jag och log stort.
-Okej, då slipper jag rota fram madrassen då. svarade han och log ännu större.
Vi kröp in i hans säng och la oss bredvid varanda, men inte för nära. Han vet att jag har en kille, som nästan aldrig är hemma, men vem det är vet han inte.
-Godnatt! sa han och pussade mig på kinden och vände sig om.
Jag började le automatiskt.
-Godnatt!

Jag vaknade tidigt av att Josh knuffade lite på mig.
-Godmorgon, jag svarade på din telefon eftersom att du inte vaknade. sa han och räckte mig in mobil.
-Sam. sa jag och Josh gick ut ur sovrummet.
-Vem var det? frågade Justin.
-Josh, min kompis. svaradejag och suckade.
-Okej, varför svarar han att du ligger och sover?
-För att jag gjorde det? nu blev jag lite irriterad.
-Sov du.. hos.. han? frågade han och lät gråtfärdig.
-Ja, men vi är bara kompisar Justin! Tror du verkligen jag skulle göra något sånt mot dig? Jag älskar dig!
-Jag vet, jag älskar dig med! Jag måste gå, tänkte bara säga att jag går på planet nu.
-Okej, vi ses om ett par timmar!

Vi la på och jag suckade högt och började ta på mig samma kläder som igår. När jag kom in till köket satt Josh med huvudet i händerna och det lät som att han.. grät?
-Josh! Har det hänt något? frågade jag och kramade om honom.
-Nej, det är inget. Är du hungrig? frågade han och drog sig ur mitt grepp.
-Nej, jag äter helst inte på morgonen längre. svarade jag och satte mig på en stol.
-Okej.
Det blev tyst ett tag och vi satt bara där och kollade på varandra.
-Jag kanske måste gå hem, Justin kommer snart. sa jag och började gå till sovrummet.
-Är det sant? Att du är tillsammans med Justin Bieber? frågade han innan jag hann få på mig skorna.
-Ja. Det är sant, något problem?
-Nej, nejnej! Självklart inte.
-Bra! Men vi hörs väl.

Jag gick ut ur lägenheten och stängde dörren innan han hann svara. Har han något emot Justin eller inbillar jag mig bara? När jag väl var hemma gick jag direkt in till duschen. Får vara lite fin när Justin kommer hit. Jag hade precis gått ut ur badrummet och hade bara på mig en handduk när det ringer på dörren. Jag öppnar dörren och får ett stort leende på mina läppar.
-Det är så man öppnar dörren nu förtiden? frågade han och stängde dörren efter sig.
-Jag kom precis ur duschen Justin! Du kom bara lite olägligt. svarade jag och kysste honom hårt.
Han besvarade den och tryckte mig mot hallväggen.
-Jag har saknat dig med Justin, men vi ska åka ikväll. Remember? frågade jag och puttade undan honom försiktigt.
-Vi har hela dagen på oss. svarade han och började kyssa mig på halsen.


Booooring kapitel. Men det får duga!

The Book-kapitel 36

Vi kramades hejdå och gick sedan åt varsitt håll. När jag kom hem var klockan redan 9. Tiden gick väldigt fort när vi satt och pratade. Innan jag skulle lägga mig satte jag på Dear John och la mig i sängen och kollade. Under filmens gång märkte jag hur sömnen tog fart och hur mycket jag egentligen saknade Justin. Anledingen till att jag inte svarade Steven förut var för att jag inte vet om jag får säga det till någon än. Vi vill helst inte gå ut med det för tidigt. Man vet ju aldrig vad som händer. Jag somnade med Justin i mina tankar och filmen var fortfarande på.


Jag var med Josh så fort jag fick tid. Skolan har gått superbra, förutom att Miranda, bitchen med svart kort hår, har muckat med mig så fort hon fick tid. Vilket var väldigt jobbigt. Men hon har klarat sig, hon har inte blivit nerslagen, än. I morgon kommer äntligen Justin hit och då ska vi fara vidare till mina föräldrar. Idag har jag ledigt och sen är de helg. Ska bli skönt att få spendera en helg med dom jag älskar. Men jag kommer sakna Josh.
Nu ska jag bara sätta på mig ytterkläderna och sen gå till shoppingcentret Times Square för att möta upp honom. Vi har bestämt att vi skulle ha en heldag där, då vi bland annat ska shoppa lite, kolla på en film och äta middag och sen ska jag med han hem och sova där. Det ska faktiskt bli riktigt roligt att få vara med hen exakt hela dagen. Det var länge jag gjorde något sånt.
När jag kom fram såg jag honom inte först. Men sen kände jag ett par händer på mina axlar och vände mig om och såg Josh. Vi gick in till Times var det förvånansvärt lite folk. Det luktade parfym blandat med matlukt, som vanligt.
-Var vill du börja? frågade jag Josh med ett stort leende.
-Vi kan ju kolla på film först, sen shoppa och sist middag? Kan bli lite jobbigt att gå in till biografen med massa kassar. skrattade han och log minst lika stort tillbaka.
-Det är så sant! Men vilken biograf? Det finns väl typ tre stycken här?
-Fyra faktiskt, men jag vet vilken som är bäst, plus att min kusin jobbar där, så jag får gratis snacks.
Jag skrattade till och följde efter honom till biografen. De hade många filmer att välja mellan men vi valde From Dusk Till Dawn. En vampyrfilm som egentligen skulle vara läskig. fast, jag tycker inte att vampyrfilmer är läskiga, de blir mest tråkiga och uttjatade.
-Vad tyckte du om filmen? frågade Josh när vi kommit ut ur biografen.
-Den var väl sådär, finns bättre! svarade jag och skuttade iväg och gick baklänges framför honom. Vad tyckte du då?
-Det funkade, skulle valt något annat! sa han och skrattade.
-Tycker jag med. ÅÅH! Där går vi in! sa jag och pekade med hela armen mot Juicy Couture och började springa dit.

Han började bara skratta och följde efter långsamt. När jag kom in i affären såg jag massor jag ville ha, men SÅ mycket pengar har jag inte. Jag har jobbat ihop tillräckligt för att kunna shoppa lite, men inte mycket.
Det första jag hittade var en jättesöt mörkgrön långklänning. Perfekt att ha hos mamma och pappa under helgen om vi ska ut och äta. Jag prövade den och den passade perfekt. Jag gick mot kassan med Josh hack i häl och la upp klänningen på bänken. Jag skulle precis dra mitt kort när han hann före.
-Vad tror du att du håller på med? frågade jag lite surt.
-Betalar åt dig?
-Men jag vill inte ha dina pengar! stönade jag fram och tog emot påsen.
-Se det som en present, från mig till dig. svarade han och log stort.

Det leendet kan jag inte motstå, så jag tackade och log och gick vidare. Nu skulle jag bara hitta ett par snygga skor till också, som jag betalar själv!
Vi gick in till Dior och där hittade jag dom perfekta högklackade vita skorna plus en liten söt väska. Nu var det inte mycket mer jag behövde. Kanske några basplagg eller något jag bara vill ha. Jag fick iallafall betala skorna och väskan själv.
Efter ett par timmar hade jag redan fem-sex påsar och Josh tre. Han hade köpt ett par tröjor och ett par skitsnygga jeans.
Efter ytterligare några timmar gick vi vidare till en restaurang och satte oss långt in. Det blev lite bökigt med alla påsar. Vi beställde lax och potatismos. Lätt men supergott!
-Så, vad tycker du om dagen hittills? frågde han och kollade mig i ögonen.
-Det har vart jätteroligt! Jag skulle verkligen vilja göra om det. svarade jag med ett leende.
-Bra, vi får göra det igen då.

När vi ätit klart gick vi långsamt hem till Josh. Det var svalt ute och väldigt uppfriskande. Skönt om man jämför med inne i Times Square. Vi kom in till en liten mysig hall ed en klocka, när jag såg på den var hon redan 8.
-Shit! Hur länge har vi varit borta egentligen? frågade jag förvånat.
-Ganska länge, med tanke på hur många påsar du har. svarade han och gick vidare skrattandes.
-Vadå jag? Du har minst lika många påsar som jag! sa jag och gick efter.

Han skrattade bort det och hanslägenhet var fint inrett. Ljust men ändå väldigt mysigt. När vi tillsist kom in till hans rum var det bilder överallt på väggarna. Små barn, olika platser i världen, en lycklig familj och en på.. mig?
-Varför har du en bild på mig uppsatt här? frågade jag och pekade på bilden, den var tagen den dagen vi möttes första gången.
-Jag tog den när du gick iväg. Jag tänkte jag ville ha ett minne bara, sen har jag inte fått ta en ny. svarade han och log mot bilden.

Jag stog stumt och tittade på bilden länge, ett minne av mig. Han ville ha ett minne av en tjej som han sprang på, mitt på gatan.
Under kvällen satt vi och spelade tv-spel och pratade väldigt mycket. Men när vi skulle sova, märkte jag att han inte hade något gästrum.
-Vart ska jag sova? frågade jag när jag kom ut från badrummet.
-På en madrass, soffan eller med mig. svarade han
Soffan var ett starkt nej, madrass kanske och med han? Jag tror inte det blir så bra då, med tanke på att jag har Justin. Men jag vill egentligen inte sova själv heller. Jag verkligen avskyr att somna ensam i min stora säng.
Josh bara stog och stirrade på mig och väntade på ett svar, det gjorde jag med. Djupt inom mig var det någon som hade hoppats på att han inte föreslagit en madrass, eller soffan. Men det som sa det, tänker jag inte lyssna på. Jag har Justin och vill inte äventyra det hela.
-Madrassen blir det då. svarade jag och log lite försiktigt.
-Okej, ska bara fixa det då. sa han besviket och gick iväg.

Jag visste det, han gillar mig. Lite iallafall. Det märks på han. Han ville att jag skulle sova med honom, ska jag göra honom glad och sova i samma säng? Det kan väl inte vara så farligt en natt.
-Eller du, jag sover nog helst med dig. Jag tycker inte om att sova på golv eller själv. sa jag och log stort.
-Okej, då slipper jag rota fram madrassen då. svarade han och log ännu större.
Vi kröp in i hans säng och la oss bredvid varanda, men inte för nära. Han vet att jag har en kille, som nästan aldrig är hemma, men vem det är vet han inte.
-Godnatt! sa han och pussade mig på kinden och vände sig om.
Jag började le automatiskt.
-Godnatt!

Lååååååååååångt kapitel :D

The Book-kapitel 35

Kaxiga, irriterande, töntiga bitch säger jag bara. Bara för att hon har ett helt gäng med biffiga killar med deras tjejer bakom sig, behöver hon inte tro att jag inte får ner henne. Jag vet det absolut bästa sättet att få ner någon. Men det är min hemlighet. Jag vaknade ur mina tankar när min mobil började ringa.

Skoldagen gick bra, förutom att Hon nästan fällde mig i matsalen. Precis som omogna bitchar gör. Jag brydde ig inte riktigt utan bara fortsatte som vanligt.  Jag skulle träffa Josh en stund senare ikväll. Men först var jag tvungen att duscha. När jag duschat klart ringde jag honom.
-Tja! redo för att gå? frågade han direkt.
-Klart! ses vi där vi träffades förut eller? frågade jag skrattandes.
-Visst, ses om 5!

Vi la på och jag kollade mig en sista gång i spegeln. Det var inte lika fint varmt ute nu som imorse så jag hade tagit på mig ett par svarta jeans med hög midja och en vit skjorta.
Vi gick till ett litet café och satt och pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar. Min mobil plingade till och jag såg att det var från Justin. Jag började le stort när jag såg vad det stog. "Hej älskling! Jag saknar dig enormt. Jag har inte så mycket tid till att göra något under dagarna. Konserter och untervjuer hela dagarna och bussen åker under natten. Jag vill bara vara hemma och kyssa sönder dina äckligt fina läppar! älskar dig puss" Han var bara för söt. Hoppas han hinner sova tillräckligt och att han mår bra. Jag svarade snabbt och la ner mobilen igen.
-Vem var det ifrån då? frågade Josh och flinade.
-Äh, ingen speciell. svarade jag och log som en dåre och rörde om i mitt kaffe.
-Nänä, du bara ler som om du vore såld. skrattade han fram.
-Ha-ha, det kanske jag är? frågade jag och blinkade flörtandes med ögat.
-Det märks på dig. Vem är den här lyckliga killen då?
-Jag tror jag måste gå, skola iorn med vet du.
-Okej då, men vi kan väl höras igen.
-Ja det gör vi. Jag vill inte bryta kontakten med dig nu!
-Haha, vad bra.

Vi kramades hejdå och gick sedan åt varsitt håll. När jag kom hem var klockan redan 9. Tiden gick väldigt fort när vi satt och pratade. Innan jag skulle lägga mig satte jag på Dear John och la mig i sängen och kollade. Under filmens gång märkte jag hur sömnen tog fart och hur mycket jag egentligen saknade Justin. Anledingen till att jag inte svarade Josh förut var för att jag inte vet om jag får säga det till någon än. Vi vill helst inte gå ut med det för tidigt. Man vet ju aldrig vad som händer. Jag somnade med Justin i mina tankar och filmen var fortfarande på.

The Book-kapitel 34

UPDATE: har ändrat namnet på Steven, han heter nu Josh (:


Min laptop stog där inne med en hög med filmer bredvid. Jag hade planerat att vi skulle kolla på film hela natten, mest komedi. Riktigt dåliga också. Bara för att få skratta och bli över trötta och ha allmänt roligt!
Hon blev lite chockad över att jag orkade nu när Justin åkt. Men jag hade lovat mig själv att det inte skulle tynga ner henne eller mig den första veckan. Det är den som är jobbigast. Vi la oss tillrätta och startade den första filmen.


Torsdag morgon då skolan börjar.
Jag var fort uppe ur sängen och lika snabbt kom jag ut ur duschen. Jag ville inte komma försent första dagen. Det fick bli ett par trasiga ljusa jeansshorts och en limegrön tröja. Jag borstade igenom mitt långa hår och märkte att jag ville färga det. Jag vill inte ha ljusbrunt längre, jag vill ha nästan svart. Jag har tänkt på det länge nu. Men aldrig riktigt vågat. Ska nog fixa det snart. Jag fortsatte med att fixa mitt hår. Stora fina lockar med en lätt sminkning fick det bli idag. Solen sken ute och det kunde inte bli bättre. Frukosten fick bli en macka och ett glas oboy. Mer hann jag inte få i mig. Nu måste jag gå.
Haylie låg fortfarande och sov när jag låste dörren och började gå. Hon skulle inte börja någon skola denna terminen utan ska det till våren. Jag hade med mig min kamera och fotade lite längs vägen till skolan. Rätt som det var gick någon in i mig och jag tappade den.
-Men för i helvete! Se dig för. skrek jag och plockade ihop min sönderslagna kamera.
-Förlåt, det var inte meningen. svarade han som gick in i mig.
-Great! Nu kommer jag både förset och utan kamera. Kan det bli bättre? stönade jag och satte mig ner på trottoarkanten.
-Förlåt, jag kan köpa en ny! sa han snabbt och satte sig bredvid mig.

Jag kollade på honom snett och fick mig en liten chock. Det var inte vem som helst som gick in i mig. Det var sjävlaste Josh Brandson. OMG, här sitter jag, med Josh bredvid mig, på en trottoarkant, och hon vill köpa en ny kamera åt mig?! Det är något som inte stämmer.
-Du behöver inte köpa en ny.
-Jo, men jag vill. Det var mitt fel att den gick sönder!

Han tjatade på mig, men enda anledningen till att jag gick med på det var att jag redan var försenad och ville dit så snabbt som möjligt. Han köpte en ännu bättre kamera till mig, och mycket dyrare. Jag vill egentligen inte ha den.
-Jag måste gå nu, och tack!
-Det är lugnt, vi kanske kan ses någon dag?
-Visst. Här är mitt nummer, men nu måste jag verkligen gå om jag inte ska missa hela första lektionen.

Han log och tog emot lappen med mitt nummer på. Jag skyndade mig ner för gatam och kom fram precis innan lektionen slutade. Jag knackade på dörren och gick in när de andra gått ut ur klassrummet. När jag kom in satt min lärarare Mr. Gilbert på en stol och kollade i några papper. När han hörde att jag kom in kollade han upp på mig och la ifrån sig det han höll på med.
-Du är sen miss Holmes. sa han högt och tydligt.
-Ja, jag tappade min kamera för att någon gick in i mig. Och sen köpte jag en ny. förlåt för att jag är sen Mr. Gilbert. svarade jag lugnt.
-Okej, du får stanna kvar efter skolan och ta igen det du missade idag.

Jag sa tack och gick ut ur klassrummet. När jag kom fram till mitt skåp var det en tjej med kort svart hår som stog ivägen.
-Ursäkta, men kan du flytta på dig? Du står ivägen förmitt skåp. frågade jag snällt.
-Pff, varför skulle jag? frågade hon spydigt och tuggade på ett tuggummi med öppen mun.
-Som du vill... Kan du flytta på dig inna jag slår ner dig? frågade jag högre och bestämt.
-Ännu en gång, varför? hon stog fortfarande och tuggade på det irriterande tuggummit.
-Så att jag ska slippa slå ner dig, det vill du väl inte? sa jag kaxigt och ställde mig framför henne och stirrade in i hennes ögon.
-Du kommer aldrig få ner mig.
Åjo! Du vet inte vad jag har gjort i mina dar. I hemlighet har jag tränat kickboxning och försvarsmetoder. Jag och min tränare är dom enda som vet om det.
-Du kommer ångra dig senare. sa jag och gick därifrån snabbt, in till cafeterian.

Kaxiga, irriterande, töntiga bitch säger jag bara. Bara för att hon har ett helt gäng med biffiga killar med deras tjejer bakom sig, behöver hon inte tro att jag inte får ner henne. Jag vet det absolut bästa sättet att få ner någon. Men det är min hemlighet. Jag vaknade ur mina tankar när min mobil började ringa.

The Book-kapitel 33

Jag började bara skratta och tog av mig kläderna och klev in i duschen. Innan jag märkte det hade Justin tydligen lirkat upp låset och slått sina armar omkring mig bakifrån.

-Jag har saknat dig. viskade han i mitt öra och började kyssa mig i nacken.
-Det har gått tre minuter Justin.
-Och?

Han fortsatte kyssa mig i nacken och jag kände hur jag började rysa.

Dagarna hemma gick långsamma, men det var bara tur. Jag vill vara med Justin så mycket som möjligt innan han skulle åka. Men dagen var kommen, den dagen han verkligen skulle åka. De första 2 månaderna skulle han runt i USA och sen vidare ut i världen, så hans turnébuss kommer snart stå utanför och ta med sig Justin. Det var något jag inte ville göra igen. Det var smärtsamt. Han kramade om mig en sista gång och kysste mig i pannan.

-Jag älskar dig Sammie, glöm inte det.
-Jag älskar dig med Biebs.

Jag stog och kramade honom hårt medans jag försökte hålla tillbaka tårarna. Men när jag kollade in i hans ögon en sista gång brast det. Tårarna rann ner som forsar medans han förskte torka bort dom. Vi kysstes och sedan var han tvungen att åka. Aldrig vill jag att han ska åka igen, men han måste.
Det var lite tur att Haylie skulle komma hem om en timma så jag kunde få något roligare att göra än att sitta i soffan med tv:n på, utan att kolla och bara vräka i mig glass. Efter en halvtimma orkade jag inte äta mer så jag gick till sovrummet och tog fram min bok.

'Det här kan ha vart den mest fruktansvärda dagen någonsin. Eller iallafall hittills. Justin åkte iväg för exakt 32 minuter sen, på sin tour, som varar i 5 månader. Kan inte fatta att jag ska vara ifrån han så länge. Men han kommer med mig till mina föräldrar om ca två veckor. Det längtar jag till! Skolan också för den delen. Den ligger bara 15 minuter härifrån om man går. Det är skönt. Det ska bli roligt att få träffa alla i min nya klass och lära sig hur man blir en proffisionell fotograf. Jag vill verkligen det här, mamma och pappa stöttar mig riktigt mycket genom detta. Då kanske jag får göra en fotoshoot med Justin. Haha. Jag älskar honom mer än vad du någonsin kommer förstå. Ingen kan förstå den kärlek jag har till honom, jag skulle bokstavligen göra allt för han. Spelar ingen roll vad det är, bara han ber mig! Men nu måste jag gå. Haylie kommer nu och vi ska ha en tjejkväll!'

Jag la ifrån mig boken på mitt nya gömställe. Där han inte kollar, mina minnen från New York.
Haylie kom med ett superglatt humör och det smittade av sig direkt. Vi hade inte direkt pratat så mycket om vad som hänt mig under sommaren hon var borta så hon fick reda på varenda liten detalj. Efter att jag berättat klart slank en liten tår ner för min kind. Jag torkade snabbt bort den och reste mig upp.

-Följ med mig så ska du få se en sak!

Hon följde villigt efter. Innan hon kommit hit hade jag byggt en liten koja inne på mitt rum med massor av kuddar, filtar täcken och allt om var mjukt i lägenheten. Där inne hade jag även ställt chips och mängder av godis. Min laptop stog där inne med en hög med filmer bredvid. Jag hade planerat att vi skulle kolla på film hela natten, mest komedi. Riktigt dåliga också. Bara för att få skratta och bli över trötta och ha allmänt roligt!
Hon blev lite chockad över att jag orkade nu när Justin åkt. Men jag hade lovat mig själv att det inte skulle tynga ner henne eller mig den första veckan. Det är den som är jobbigast. Vi la oss tillrätta och startade den första filmen.

Jag ska försöka få ut ett kapitel varje dag. Men ibland kan det hända att jag inte har tid. men nu vill jag verkligen skriva och har mycket ideer som hällst! :D



The Book-kapitel 32

När vi äntligen var hemma gick jag rakt in, slängde av mig ytterkläderna, ställde ner väskan och slängde mig i sängen. Justin var inte långt efter utan slängde sig likadant bredvid mig. Jag ville bara somna nu, direkt och sova ut ordentligt så jag kan ta tag i det som kommer. Jag längtar inte, men han måste åka. Det bästa är att jag snart börjar på min nya skola.
Morgonen därpå startade faktiskt mycket tidigare än vad jag trodde. Jag vaknade vid 10 av att jag behövde på toa och kunde sen inte somna om. Jag gick in till sovrummet och pussade Justin på pannan och tassade in till köket och gjorde iordning lite frukost. Jag hade inte så mycket hemma än, men det blev ett par mackor och te. Han sov så sött när jag kom in till sovrummet igen. Jag ville nästan inte väcka honom, men jag vill ändå inte vara vaken själv. Jag drog bort täcket försiktigt och drog mina fingrar på hans rygg. När jag kom ner till midjan tryckte jag till lite och han for upp och kollade förvirrat på mig.

-Godmorgon älskling. sa jag mjukt.
-Gomorgon. svarade han med sin hesa stämma.
-Jag har gjort frukost.
-Gud vad gott.
-Inte för att det fanns så mycket kvar hemma, men det blev iallafall något.

Vi började äta och satt i sängen länge och bara pratade. Vi blev avbrötna av att min mobil ringde.

-Hej det är Samantha.
-Hej Sam! Hur har du det där borta? frågade min mamma i andra änden.
-Jag har det jättebra, skolan har inte börjat än. Men annars är det helt okej.
-Gud vad bra. Jag tänkte höra om du skulle vilja komma hit någongång och hälsa på snart? Det var så längesen!
-Ja! Jag kommer jättegärna, kan jag ta med mig någon?
-Ja, visst! Bara du säger till före så jag kan fixa allt som behövs!
-Vad bra, men jag måste gå nu. puss älskar dig mamma och hälsa pappa!
-Hej då älskling, ska jag göra.

Jag la på och vände mig om till Justin och bara kollade på honom. Han log ett litet leende och kollade tillbaka på mig.

-Du måste med till mina föräldrar snart. sa jag med ett stort leende på läpparna.
-Jasså, måste jag verkligen det? frågade han och spelade sur.
-Nej, men jag har ett eget gömställe där. viskade jag i hans öra.
-Jag följer självklart med! När blir det? frågade han glatt och började kolla i sin mobil.
-Jag vet inte, när kan du? Det måste ju passa med din turne och dom har all tid i världen.
-Hmm... Jag kan.. Om tre veckor, då har jag en ledig helg.

Vi bestämde att vi skulle åka till New York om tre veckor under helgen. Det skulle bli roligt att få träffa dom och för att se deras reaktion när dom vet vem jag är tillsammans med. Jag skrattade åt tanken.
Dagen bjöd inte på så mycket. Vi åkte och handlade för att fylla på kylen och frysen. När vi kom hem igen kom jag på att Haylie inte var hemma och hon hade inte sagt något om vart hon tagit vägen. Jag sa till Justin att jag skulle ringa ett samtal och gick iväg till sovrummet och satte mig på sängen och knappade in hennes nummer.

-Haylie! svarade hon glatt.
-Hej! Vart har du tagit vägen egentligen människa?
-Jag åkte iväg till dina föräldrar, eftersom att vi är som syskon trodde jag att det skulle vara okej.
-Det är lugnt, jag blev bara lite orolig. Men dom sa inget till mig nyss?
-Jag sa åt henne att inte säga något, jag tänkte ringa ikväll.
-Haha, okej. Men du får komma tillbaka snart, jag saknar dig enormt älskling!
-Aw, jag saknar dig med. Men jag kommer om ett par dagar så ni får va hemma ett tag själva.
-Tack! Men jag tror jag måste gå så att han inte gör något jobbigt.
-Haha! Ja, men v hörs snart igen puss.
-Puss.

Jag gick till köket och såg att allt var in plockat och iordning. Tv:n hördes från vardagsrummet så jag antog att Justin satt där inne. Han var där, fast han låg och sov i soffan med fötterna på bordet. Jag tog kort på honom med mobilen och satte bilden som bakgrund. Han mumlade något och började snarka lite igen. Jag lät han sova och gick tillbaka till sovrummet för att ta fram min personliga dagbok.
Ingen kommer någonsin få läsa vad det står i den och speciellt inte Justin. Det är mina mörkaste hemligheter och mina djupaste tankar. Fast mest står det om mina drömmar och hur jag vill att min framtid ska se ut. Tidigt gift med tre barn och en stor villa ute på landet men ändå inte långt från centrum.
Jag satt försjunken i boken så att jag inte märkte att Justin kom in och stog i dörren och stirrade på mig. Jag smällde ihop den och la den under madrassen på min sida.

-Vad var det där för något? frågade han lugnt och sakta.
-En personlig bok som du inte får läsa. svarade jag allvarligt och betonade inte.
-Okej, kommer inte att hända älskade älsklings älskling.

Han hade förflyttat sig till sängen och satt nu framför mig. Jag böjde mig fram och kysste honom mjukt på läpparna. Han ville inte nöja sig med det men jag måste verkligen duscha. Jag reste mig upp och gick mot badrummet och låste dörren snabbt eftersom att Justin var precis bakom mig. Han började banka på dörren och bad mig öppna igen. Jag började bara skratta och tog av mig kläderna och klev in i duschen. Innan jag märkte det hade Justin tydligen lirkat upp låset och slått sina armar omkring mig bakifrån.

-Jag har saknat dig. viskade han i mitt öra och började kyssa mig i nacken.
-Det har gått tre minuter Justin.
-Och?

Han fortsatte kyssa mig i nacken och jag kände hur jag började rysa.
NUuuuuuuuuuu blev det ett långt kapitel :D har fått skriv lusten igen (:



The Book-kapitel 31

Han skrattade och ställde sig på alla fyra över mig och kysste mig lugnt men ändå intensivt. Hans händer rörde sig över min kropp och stannade på handdukskanten över mina bröst. Han stannade upp och kollade på mig innan han kysste mig igen.

Mina händer drogs automatiskt upp mot hans nacke. Han kysste mig ner på halsen och smekte mig över hela kroppen. Jag rullade över honom så att jag var överst, men det skulle jag inte. För då ramlar min handduk av. Han tar tag i den och slänger iväg den och fortsatte att kyssa mig. Jag kände hur han började bli hårdare och jag började flina lite. Han kysste mig en gång på munnen innan jag drog av hans tröja och byxor. Nu låg vi bara i underkläder.
Efter ca en timmes av ren njutning låg vi tätt intill varandra och bara myste. Jag märkte hur han började andas tyngre och tyngre och tillslut tror jag han somnade. Jag var alldeless för pigg för att somna nu. Jag reste mig sakta för att inte väcka honom. Jag gick vidare in mot toaletten för att kissa. När jag var klar gick jag till köket och tog ett glas vatten och gick ut på balkongen och satte mig ner på en stol för att blicka ut mot solnedgången. Dagarna har alltid vart varma och soliga utan några som helst problem.
Dagen dom åker hem

-Har du allt nu? frågade Justin.
-Ja, för sjunde gången! svarade jag och suckade högt.

Klockan var 03.49 och flyget hem skulle gå halv 5. Jag hade packat dagen innan och bara låtit det jag skulle ha på mig och min handväska vara kvar ur resväskan. Justin hade tagit längre tid på sig att packa igår, men ändå hade han kvar att packa idag. Hur mycket hade han med sig egentligen?
När vi äntligen hade kommit på planet satt vi och pratade ända tills jag somnade. Då var det ca 4 timmar kvar. Jag öppnade ögonen igen och fick se något jag inte trodde skulle hända. Justin satt och mimade till sina egna låtar, det såg så roligt ut. Han hade antagligen inte märkt att jag vaknat igen för han fortsatte. Han gjorde en väldigt konstig min och där brast jag ut i skratt. Han kollade förvånat på mig medans jag vek mig dubbel av kramp i magen, sedan började en röd nyans skölja över hans kinder. Jag tror inte han ville jag skulle se det där.
-Vad var det där? frågade jag efter att jag lugnat ner mig.
-Men, äh. Inget. svarade han och kollade generat bort.
-Men sluta nu. Det var jättegulligt ju!

Jag började fnissa lite och kände att jag snart skulle skratta lika mycket som förut. Han skrattade livlöst till och kysste mig sedan för att få mig tyst. Det funkade, jag slutade skratta men ville inte avsluta kyssen. Alla gånger då jag får känna hans mjuka läppar mot mina är som en dröm. En dröm som jag inte trodde skulle bli sann. Jag vaknade ur mina tankar av att kyssen avbröts och att vi skulle landa. Äntligen!
Resan från flygplatsen hem gick bra. Jag var bara väldigt trött efter den långa resan. Det blev inte bättre av att Justin satt och fånade sig hela tiden så jag inte kunde sluta skratta. Jag var vekligen övertrött. När vi äntligen var hemma gick jag rakt in, slängde av mig ytterkläderna, ställde ner väskan och slängde mig i sängen. Justin var inte långt efter utan slängde sig likadant bredvid mig. Jag ville bara somna nu, direkt och sova ut ordentligt så jag kan ta tag i det som kommer. Jag längtar inte, men han måste åka. Det bästa är att jag snart börjar på min nya skola.
Finally, äntligen! Nu blev det ett ganska medellångt kapitel. Ska vrkligen skriva så mycket jag bara kan. Hoppas ni fortfarande stannar kvar här :)

The Book-kapitel 30

-Fin du är idag. sa han och pussade mig på halsen.
-Det är du som är fin. svarade jag och lyfte upp hans huvud och kysste honom.

Han tog ett stadigt tag om min midja och kysste mig mer intensivare. Våra tungor lekte länge och det var nogt den bästa kyssen någonsin!
Han kollade sexigt på mig och bet sig i läppen innan han öppnade munnen.
-Jag älskar dig.
-Jag älskar dig med.

Han fortsatte kyssa mig och bärde med mig till sovrummet. Han la mig sakta ner på rygg och la sig försiktigt över mig. Han stödde sig på sina armar för att inte ha hela tyngden på mig. Om jag känner honom rätt så vill han nu. Men jag är inte redo. Inte ikväll.
-Justin, förlåt. Jag kan inte.. viskade jag i hans öra.
-Det är lugnt. svarade han och reste sig upp.

Jag log försiktigt mot honom och han log tillbaka. Hoppas han inte tycker jag är mesig nu. Jag vill, men inte ikväll. det känns inte som rätt tillfälle bara.
Vi somnade snabbt den kvällen.
Dagarna i Brasilien gick snabbt och det har vart underbart. När vi kommer hem igen måste Justin iväg på tour igen. 5 hela månader utan min älskling. Hur ska jag klara detta? Nu är det torsdag och vi åker hem på måndag, sen på torsdag igen åker han. Min skola börjar igen om två veckor. Asså torsdagen efter att han har åkt.
Lördag morgon

Jag vaknade av fjäderlätta beröringar på min hals. Det var Justin som låg och smekte mig försiktigt. Jag vände mig om och kysste honom mjukt på läpparna.
-Godmogron sömntuta. sa han och log ett underbart litet leende.
-Godmorgon på dig själv. svarade jag och kollade på klockan. 12.13
-Vad ska vi hitta på idag då? frågade han och kollade mig i ögonen.
-Det spelar ingen roll. Bara jag är med dig!
-Bra, då får vi stanna här inne, det regnar.

Jag log tillbaka som ett svar och reste mig upp och gick sakta mot toaletten. Jag visste att han kollade så jag vickade lite extra på rumpan. När jag skulle stänga dörren vände jag mig om.
-Jag ska duscha, bara så du vet! viskade jag och blinkade med ena ögat och bet mig i läppen.

Innan han hann svara stängde jag dörren och låste. Jag satte på varmvattnet och tog av mig och började duscha. När jag var klar tog jag en handduk och virade den runt min kropp och gick ut till sovrummet igen. Justin satt kvar på sängen och kollade in mig från topp till tå. Han bet sig löst i läppen och tog ett djupt andetag. Jag skakade på huvudet och började ta fram kläder. När jag hade fått på mig trosorna kom han fram och bärde upp mig. Jag hade fortfarande handduken på mig. Han snurrade runt och slängde mig i sängen.
-Justin! Kan jag få klä på mig? skrattade jag fram.
-Nej, det behövs väl inte? frågade han och skrattade lite.
-Jo, jag kan ju inte ligga naken här! Min pojkvän kan ju komma när som helst. fnissade jag fram och blinkade med ögat.
-Men då får vi väl se till att han inte kommer in hit då!

Han skrattade och ställde sig på alla fyra över mig och kysste mig lugnt men ändå intensivt. Hans händer rörde sig över min kropp och stannade på handdukskanten över mina bröst. Han stannade upp och kollade på mig innan han kysste mig igen.

The Book-kapitel 29

Jag hade fortfarande bara bikini på mig och Justin kollade på mig som att han aldrig hade sett mig förut. Han bet sig löst i läppen, gjorde sin 'hairflip' och stängde väskan som inte var packad alls. Han började gå fram till mig sakta och jag kröp längre och längre bak i sängen men stannade när jag var vid sänggaveln. Nu kom jag inte här ifrån.

Han flinade väldigt läskigt och kröp fram till mig på sängen. När han var framför mitt ansikte stannade han upp och kollade mig riktigt djupt i ögonen, böjde sig fram och skulle precis kyssa mig när jag började kittla honom istället. Han hoppade till och ramlade ner från sängen med en duns satt han på rumpan bredvid och jag låg dubbelvikt i sängen och försökte andas mellan skratten. Han reste sig upp och började brotta ner mig så jag inte kunde röra honom. Han log ett creepsmile och kittlade mig. Jag visste att jag inte kunde göra något annat än att bara ta emot det, men jag började få riktigt ont i kinderna av allt skratt. Han slutade kittla mig efter en stund och kysste mig sen lugnt och passionerat. Jag följde med i kyssen och det ledde till hånge. Men vi kom inte längre för vi rullade ur sängen och han låg nu på mig, på golvet.

-Justin, du är väldigt tung! sa jag lågt och försökte andas.
-Oj, förlåt! skrattade han fram och reste sig upp.

Han sträckte fram sin hand och drog upp mig. Vi satte oss i sängen och pratade bort hela dagen. Klockan började närma sig 7 och jag kände mig väldigt hungrig. Men inte konstig, vi har inte ätit på hela dagen.

-Justin, jag är hungrig!
-Jag med, ska vi ringa roomservice?
-Ja, jag orkar inte ta ett steg utan för dörren!

Han skrattade och gick iväg för att ringa. När maten hade kommit åt vi snabbt och mycket. Efter maten gick vi och somnade fort tätt intill varandra.

Jag vaknade sent nästa morgon. Det luktade mat i hela rummet och Justin låg inte bredvid mig i sängen. Jag sträkte lite på mig och satte mig upp och kollade runt i rummet. Inget ovanligt. Ser precis ut som igår. Jag reste mig och gick mot toaletten, tog underkläder och en handduk och gick in och duschade. Jag tog lång tid på mig och tänkte. Tänkte på allt som hänt och på allt som kan hända. På Haylie. Stackarn. Jag har nästan dåligt samvete för att jag inte ringt eller pratat med henne. Jag vaknade ur mina tankar av att Justin bankade på dörren och sa att maten var klar. Jag duschade klart och tog på mig underkläderna och gick ut till sovrummet för att leta efter något att ta på mig.
Jag hittade inget snyggt, men det får bli en löst sittande sommarklänning. När jag hade tagit på mig den gick jag ut till köket och såg att Justin suttit och väntat på mig och dukat upp fint. Jag satte mgig mitt emot honom och kollade kärleksfullt på honom. Han böjde sig över bordet och kysste mig.

-Godmorgon sömntuta. sa han och log ett bländande leende.
-Godmorgon på dig själv, hur länge har du vart uppe?
-Sen 10.
Jag kollade snabbt på klockan och såg att den redan var halv 1.
-Varför väckte du mig inte då?
-Jag ville inte störa dig.

Jag himlade med ögonen och började äta. Det var pasta. Som alltid om Justin får bestämma. Det var supergott och det tog slut alldeless för snabbt. När vi hade ätit upp Hjälptes vi åt att duka undan och ställa in det i diskmaskinen.
Jag stog lutad över diskbänken och hällde upp vatten i ett glas när jag känner att Justin lyfter upp mig så att jag nu sitter på den.

-Fin du är idag. sa han och pussade mig på halsen.
-Det är du som är fin. svarade jag och lyfte upp hans huvud och kysste honom.

Han tog ett stadigt tag om min midja och kysste mig mer intensivare. Våra tungor lekte länge och det var nogt den bästa kyssen någonsin!
Han kollade sexigt på mig och bet sig i läppen innan han öppnade munnen.


Yaay! När man får såna fina kommentarer vill man bara skriva meeer! :D
Tack och love you guys!



The Book-kapitel 28

Nu ska han få ett riktigt fint vaknande. Jag gick in och letade reda på en hink som jag sedan kunde fylla upp med iskallt vatten. När jag fyllt den smög jag ut till balkogen men han var inte kvar. Jag gick tillbaka in och ställde ner hinken och gick bort till sovrummet. Jag letade fram min bikini och gick in på toan för att byta om. När jag kom ut igen fick jag en chock.

Justin hade kommit fram till mig och hällt min hink med vatten över mig! Han är såååå död just nu. Men jag kunde inte röra mig. Vattnet hade varit alldeless för kallt för mig. Det enda jag kunde göra vara att skrika.
-JUUSTIIIIIIIN!!!
-Hahahah! Du skulle sett din min! Han låg på golvet och skrattade. Yes min hämnd är kommen.
Jag tog hinken och fyllde den snabbt med vatten och sprang in till honom som fortfarande låg på golvet i sovrummet och skrattade. Han flög upp snabbt när jag hällt vattnet på honom. Jag tänkte ovanligt snabbt, för jag sprang in på toan och låste in mig. Jag sjönkt skrattandes ner på golvet och hörde att Justin stog och bankade på dörren och ropade att jag skulle komma ut. Men det kan han glömma! Fast, det kanske inte är så bra att göra honom arg. Jag reste mig upp och öppnade dörren sakta medans jag kollade om han stog dör utanför. jag såg honom inte så jag antog att det var fritt fram. När jag hade gått ett par steg från toan känner jag ett par iskalla händer på mina höfter, jag hoppar till och vänder mig om och ser en flinande Justin bakom mig.
-Var det där nödvändigt? frågade jag med en hundvalpsblick.
-Ja och du vet att det där inte hjälper. svarade han och bölde sig närmare mig.

Han fick inte som han ville. För jag drog mig undan honom och gick till kylen för att se om det fanns något att äta. Justin kom in efter mig och satte sig vid köksbordet och kollade ledsamt på mig. Jag vet att han inte är ledsen på riktigt. Men han hällde iskallt vatten på mig! Fast jag tänkte göra det på han också, men det är inte samma sak. Säger vi.

När jag inte hade hittat något jag ville ha satte jag mig mitt emot honom vid köksbordet. Jag stirrade länge och uttryckslöst på honom. Det fungerade, för han satt och vred på sig och jag märkte hur han tyckte det här var obekvämt.

-Kan du sluta stirra så?! sa han högt.
-Nej, du blir bara fulare och fulare ju mer jag stirrar på dig. sa jag och hånlog.
-Så du tycker jag är ful?
-Ja.
-Okej då. Då kanske jag ska gå härifrån och byta rum så du slipper se mig mer då! sa han mer sorg i rösten och reste sig upp för att gå till sovrummet.
Jag följde efter honom och ställde mig i dörren och kollade på när han packade.
-Gör så du, jag bryr mig inte. svarade jag och gick fram till sängen.
Jag hade fortfarande bara bikini på mig och Justin kollade på mig som att han aldrig hade sett mig förut. Han bet sig löst i läppen, gjorde sin 'hairflip' och stängde väskan som inte var packad alls. Han började gå fram till mig sakta och jag kröp längre och längre bak i sängen men stannade när jag var vid sänggaveln. Nu kom jag inte här ifrån.


Har märkt att jag inte ska lova något! höhö... hoppas ni inte blir sura bara!
Men kommentera iallafall en liiiiiiiiiten kommentar? (:

The Book-kapitel 27

Jag brydde mg inte om det utan bara sprang bort. Först visste jag inte vart jag var. Jag fick fråga mig fram om vägen till flygplatsen för jag visste att jag skulle hit så fort som möjligt. Och nu sitter jag här. Hon slutade berätta och bara kollade ner i hennes knä och grät. Tårarna rann verkligen mycket på mig nu. Och jag som trodde att hon hade glömt mig. Att jag inte har ringt henne en enda gång, nu kommer skuldkänslorna.
Vi satt och pratade om vad som hade hänt och det gick flera långa timmar. Vi kom fram till att det var bäst att inte säga till nogon att hon var här, så hon skulle bo här resten av sommaren. Det har bara gått en månad och det har redan hänt så mycket. Och om en vecka ska jag till Brasilien med den bästa.
-Du Haylie? frågade jag tyst då hon nästan somnat i soffan.
-Ja? mumlade hon fram.
-Om en vecka ska jag till Brasilien i två veckor, så du får vara själv här.
-Du ska vad?! utbrast hon och satte sig spikrakt upp.
-Jag ska dit med Justin. sa jag och log.
-Jaha, ja men dåså. Då gör det inte så mycket! skrattade hon.

Klockan hade blivit 2 så vi bestämde oss för att sova. Jag somnade snabbt med Justin i mina tankar.
Veckan gick snabbt med massor av mys och skratt med Haylie. Nu kom dagen då jag skulle till flygplatsen för att träffa Justin. Jag hade packat redan dagen efter Haylie kom till mig. Hon sa att det var bra att vara klar i tid. Det vet jag, men kanske inte så tidigt.
Vi stog utanför min dörr och kramades hejdå innan jag satte mig i taxin som hämtade mig. Jag satte mig tillrätta och det tog inte lång tid innan jag somnade. Klockan var ju ändå 04.37.
När jag var framme hade jag åkt i en timma och flyget skulle gå prick 06.00. Då var det bara att ta sig in till incheckningen och möta Justin. Han sitter säkert redan på planet och väntar. Men icke, jag hade fel. Han stog där och väntade på mig. Han välkomnade mig med en varm kram som varade länge. Alla stirrade och fotade, men jag bryr mig inte om Justin inte bryr sig.
När vi fick gå på flygplanet satte vi oss i förstaklass. Såklart. Finns inget annat för lille Justin. Men jag klagar inte. Det är hur skönt som helst att få sitta lite mer avskilt än på en vanlig plats.

När planet landade var klockan inte mer än 3 på dagen. Det var väldigt varmt och förvånansvärt lite folk, med tanke på att Justin är här menar jag. Men det var bara bra. Jag vill ha honom för mig själv de här två veckorna. Men det är en sak jag inte tycker om, han har valt det lyxigaste hotellet och den största sviten. Han vet att jag inte tycker om att få så mycket saker av någon, jag vill helst köpa det själv. Så alla dyra saker jag har hemma, har jag köpt själv för pengar jag tjänat ihop.
Och det hät hotellrummet var bara som en dröm. Jag har sett massa sånna bilder och videos från folk som vart här. Det har alltid varit en dröm för mig att få bo i ett av dom där finaste rummen. Nu gör jag det. Med min, bara min Justin.
Jag hade tydligen stått ganska länge innanför dörren till vårat rum för Justin hade redan packat upp sin väska och höll på med min. Jag väcktes ur mina tankar när jag hörde en busvissling från sovrummet. Jag gick dit och fick se Justin hålla i mina babyblå underkläder i spets, som inte döljer så värst mycket.
-Något fel? frågade jag och flinade.
-Eh, nej. asså, nej! stammade han fram och började rodna lite.
-Varför rodnar du då?
-ääh. Jag bryr vet inte? frågade han och såg plågad ut.
-Är du riktigt snäll kanske, KANSKE, du kan få se dom på. sa jag och hånflina.

Han drog efter andan och bet sig i läppen. Jag bara skrattade åt honom och gick till min väska och drog fram alla toalett saker och gick in på toan för att göra klart där inne. När jag sen hade gått tillbaka var inte Justin där inne. Jag såg att hans kläder låg på golvet bredvid sängen. Jag skrattade lite frågande och gick ut på balkongen och såg att Justin låg där och solade i sina badshorts. Han märkte inte att jag kommit ut och jag såg att han hade somnat. Nu ska han få ett riktigt fint vaknande. Jag gick in och letade reda på en hink som jag sedan kunde fylla upp med iskallt vatten. När jag fyllt den smög jag ut till balkogen men han var inte kvar. Jag gick tillbaka in och ställde ner hinken och gick bort till sovrummet. Jag letade fram min bikini och gick in på toan för att byta om. När jag kom ut igen fick jag en chock.

Äntligen klar med kapitlet! Lovar att det kommer ett imorn också! :D

The Book-kapitel 26

-Jag lovar. Det som sägs här, stannar här. svarade jag henne och torkade bort hennes tårar.
-Jag åkte ju till Dallas för en sommarpraktik. Om jag visste vad som skulle hända skulle jag aldrig åkt. Jag vill aldrig mer träffa min morbror mer! sa hon och brast ut i gråt ännu mer.
När hon nu sagt det visste jag verkligen vad som hade hänt. Det tog ett tag innan hon lugnade ner sig igen.
-Du behöver verkligen inte berätta nu, du kan vänta. sa jag lugnt.
-Jag har hållt det inne för länge nu. Jag måste bara på toa. svarade ho och sprang in på toan.
När hon kom tillbaka såg hon mycket lugnare ut. Hon satte sig tyst ner i soffan och svalde hårt ett par gånger.
-Det jag kommer berätta nu ångrar jag att jag inte sagt tidigare. Men somsagt, jag vågde inte. Anledningen till att jag inte vågade det tidigare var för att han hotade mig. Men det han gjorde mot mig var ännu värre. När jag först kom hem till honom fick jag ett eget rum som jag skulle ha hela sommaren. Men det jag inte visste var att han hade andra planer. Han kom in till mig på natten och bara satt och kollade på mig. Jag visste inte vad han ville, men det var riktigt läskigt. Jag fick inte låsa en enda dörr utan hans godkänande. Han sa att jag inte ens fick låsa toadörren. han kom in till mig när jag stog och duschade men satt bara och kollade på mig. Jag blev riktigt äcklad men gjorde inget. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag tänkte att han fick se men inte röra. Det var just det han gjorde, bara tittade på mig dagarna i ända. Men en dag när han skulle ha en grabbkväll. Då tog det stopp för mig. Jag ville verkligen inte visa mig för honom eller hans gubbjävlar till kompisar. Han kastade en påse på mig innan han skulle gå ner och starta deras pokerkväll. Det var inte vad som helst i påsen, utan väldigt barnförbjudna kläder. Han ville att jag skulle vara som en "servitris" under kvällen i dom kläderna. Så att de ska ha något annat att kolla på när de inte spelade. det var då jag sa till honom första gången att jag inte ville att detta skulle fortsätta. men han slog bara till mig i ansiktet så läppen sprack. Han låste in mig på mitt rum och vägrade släppa ut mig på flera dagar. Efter en vecka började han igen, att bara stirra på mig. Men denna gången kollade han inte bara. han började röra mig mer och mer. Jag blev rädd varje gång han kom nära mig för att han skulle slå till mig igen. Men det gjorde han inte, förrens innan jag stack hit. Innan jag flydde från honom var han ute någonstans på en pub eller något. Då letade jag igenom hela huset efter pengar. Jag hade ingenting kvar då han hade tagit allt den första veckan. När jag hittade allt jag skulle ha med mig kom han gåendes på vägen. Jag kollade bara på honom tills han kom tillräckligt nära. jag sparkade honom i skrevet och det var då jag fick detta. berättade hon och visade magen. Det var ett riktigt otäckt blåmärke över hela magen.
Jag brydde mg inte om det utan bara sprang bort. Först visste jag inte vart jag var. Jag fick fråga mig fram om vägen till flygplatsen för jag visste att jag skulle hit så fort som möjligt. Och nu sitter jag här. Hon slutade berätta och bara kollade ner i hennes knä och grät. Tårarna rann verkligen mycket på mig nu. Och jag som trodde att hon hade glömt mig. Att jag inte har ringt henne en enda gång, nu kommer skuldkänslorna. 
Kände att det här får räcka nu! Ska skriva mer senare så att ni får mer att läsa :D hoppas det blev bra!



The Book-kapitel 25

-Ja! Kan jag öppna brevet nu? frågade jag och reste mig igen. Denna gången gick det bättre och jag kom fram till köket där brevet låg på bordet och väntade.
-Ja... gör det... svarade han tyst och väntade.

Jag satte mobilen på högtalare och öppnade brevet långsamt. Jag visste verkligen inte vad som väntade när jag tog fram pappret. När jag hade läst de första meningarna drog jag efter andan...
Jag kunde inte fatta vad det var jag precis hade läst. Han gjorde alldeless för mycket för mig.
-Är du kvar Sam? frågade Justin från telefonen.
-Ja-a. Jag kan inte fatta det, varför gör du så mycket för mig? frågade jag och kände en glädjetår rinna ner för min kind.
-Jag älskar dig och kommer aldrig lämna dig!
-jag älskar dig med, men du hade inte behövt-
-Jo! Det här bevisar hur mycket jag älskar dig Samantha.
-Du är bara för mycket ibland. skrattade jag.
-Men jag måste gå nu, glöm bara inte att packa. skrattade han och la på.

Justin är verkligen för bra för att vara sann. Vi skulle inte träffas i USA nästa gång vi skulle ses. Vi skulle träffas i Brasilien! Han har beställt en tvåveckorsresa till ett fem-stjärningt hotelll i södra Brasilien, bara vi två! Jag älskar han bara mer och mer för varje dag som går!
Jag började dansa runt i köket och om någon såg skulle de tycka att jag måste vara helt pantad. Jag fortsatte min dans in till mitt sovrum och började hoppa i min säng medans jag satte på Jusin's musik på högsta volym. När jag började bli trött i benen la jag mig ner i sängen och bara stirrade upp i taket och var överlycklig.
Jag hade antagligen somnat där jag låg med kläderna på och med brevet med biljetterna i handen, för jag vaknade av att min dörrklocka ringde. Jag slängde en snabb blick på klockan på mobilen och såg att den började närma sig 9. Vem kommer såhär sent? Jag sprang fram till dörren och öppnade. Jag fick mig en rejäl chock när jag såg vem det var.
-Haylie?! skrek jag högt och tydligt.
Hon svarade mig inte utan bara slängde sig runt min hals och började gråta. Jag såg att hon var nära innan hon kramade mig och nu bröt det ut. Jag stängde dörren och drog med henne in till soffan och satte henne ner och hämtade ett glas vatten som hon kunde dricka ur. När hon gråtit länge och druckit upp allt vatten samt lugnat ner sig lite öppnade hon munnen flera gånger men ändrade sig lika snabbt. Jag ville inte tvinga ur henne något som hon inte vill berätta, så jag sitter och väntar spännt på vad hon har att säga.
-Du kommer aldrig tro mig när jag säger det här... sa hon tyst.
-Men gumman. Jag kommer alltid tro på dig oavsett vad det handlar om! svarade jag och kramade om henne.
-Men inte om det här. snyftade hon fram
-Du behöver inte berätta.
-Jo, nu ska jag det. Det här har pågått för länge.
-Vad har pågått för länge Haylie? Du gör mig orolig!
-Snälla, försök att förstå mig. Men jag har verkligen inte vågat berätta detta för någon, så du får verkligen inte berätta för mina föräldrar! sa hon tyst men bestämt.
-Jag lovar. Det som sägs här, stannar här. svarade jag henne och torkade bort hennes tårar.
-Jag åkte ju till Dallas för en sommarpraktik. Om jag visste vad som skulle hända skulle jag aldrig åkt. Jag vill aldrig mer träffa min morbror mer! sa hon och brast ut i gråt ännu mer.
Äntligen! Nu ska jag fortsätta att skriva så ni får något mer att läsa fram till jul!
Vad tror ni att det har hänt? :o
jagvet! :D


The Book-kapitel 24

Ja, jag ska vänta. Men varför? Låten som han sjöng igår hette Never let you go. Undra vem den var till. Säkert någon som han träffat. Därför han sa att han inte ville träffa mig. Gud vad jag hatar mig själv för att jag tänker såhär! Han har inte sagt något sånt, så det behöver inte vara det heller. Jag får helt enkelt vänta tills jag får öppna brevet.
Jag la mig ner i sängen igen och somnade.
När jag vaknade igen var det mörkt ute. Klockan hade blivit 22.29. Att jag verkligen kunde sova så länge. Jag gick till köket och gjorde en macka och gick till min säng igen. Fjärrkontrollen låg på sängbordet så jag satte på TVn. Det var inget speciellt som gick så det fick bli någon dålig komedi. Jag tog upp min laptop som låg på golvet bredvid sängen och kollade på mobilen medans den startade. Inga sms. Jag la ner den igen och suckade högt för mig själv.
Jag kollade runt på några tråkiga bloggar men hittade inget vettigt. Filmen var slut och jag orkade inte göra något mer. Men vad ska man göra är klockan är 12 förutom att sova? Jag somnade direkt och drömde ingenting.
När jag vaknade nästa morgon var jag inte sjuk längre. Det regnade men det gjorde mig inte ledsen. Klockan var 09.23. Jag gick in i duschen och duschade snabbt och tog på mig några enkla kläder. När jag klätt på mig och sminkat mig lite gick jag till köket och började äta frukost. Plöstligt började min telefon att ringa och när jag nästan var framme vid sängen snubblade jag på tröskeln och slog i knät i ett hörn. Det började blöda och jag kunde inte resa mig upp. Jag försökte åla mig fram till mobilen. Men när jag kom fram slutade det ringa. Jag slog handen i golvet och då kände jag tårarna rinna. Det gjorde så förbannat ont och det hjälpte inte att jag inte hann svara. Jag satt säkert där i ca 10 minuter och grät när mobilen ringde igen. Jag torkade tårarana och svalde innan jag svarade.
-Hej. svarade jag tyst.
-Hej! Har det hänt något? frågade han, Justin. Han måste hört det på min röst.
-Nej, inget. svarade jag och försökte låta mer säkrare.
-Är det säkert? Det låter som att du har gråtit. frågade han.
-Det är lugnt Justin. svarade jag och suckade.
-Okej, du vet att du kan prata med mig, eller hur? sa han snabbt.
-Ja, men vad ville du? frågade jag.
-Du svarade inte förut så jag ringer igen. Men du får öppna brevet nu.. sa han tyst med lite glädje i rösten.
-Okej, ska jag göra det nu? frågade jag och reste mig. Jag kom inte så långt och ramlade ihop på golvet igen.
-Vad hände? frågade Justin oroligt.
-Jag ramlade igen.. svarade jag och fick en klump i halsen. Det fortsatte att blöde från knät igen.
-Igen? Men älskling hur går det?
-Det går bra. stammade jag fram och försökte att inte börja gråta igen.
-Nej, jag hör ju att du gråter.
-Men det är lugnt. svarade jag och kände en tår rinna ner långsamt på kinden.
-Okej, är det säkert? frågade han oroligt.
-Ja! Kan jag öppna brevet nu? frågade jag och reste mig igen. Denna gången gick det bättre och jag kom fram till köket där brevet låg på bordet och väntade.
-Ja... gör det... svarade han tyst och väntade.

Jag satte mobilen på högtalare och öppnade brevet långsamt. Jag visste verkligen inte vad som väntade när jag tog fram pappret. När jag hade läst de första meningarna drog jag efter andan...
Fick bli som det blev, jag förtjänar inte några kommentarer...... jaja blir nog en del ikväll, eller imorn efter skolan (:

The Book-kapitel 23

Klockan på väggen var kvart i ett. Vi hade alltså suttit här i ca en halv timma. Helt tysta. Jag hoppade till när jag hörde Justins mobil ringa. Han ursäktade dig sig och svarade. Han såg inte så glad ut när han kom tillbaka.
-Vad du än gör, läs inte brevet förrens jag säger det. Okej? frågade han bestämt.
Han gick iväg utan att jag hann svara. Nu är jag verkligen nyfiken på vad han har att säga. Varför är han så konstig? Hoppas bara att det inte är det jag tror...
Jag gick till badrummet och duschade och gjorde iordning mig. Det fick bli ett par jeans, gul tröja och en svart cardigan. Ett par rosa converse och min handväska som var full med nödvändiga saker. Jag tog mina nycklar och gick ner på stan för att shoppa lite.
Jag gick runt i timmar utan att riktigt hitta något jag ville ha. När jag kom in till Forever21 hittade jag en jättesnygg lång midnattsblå klänning. Jag prövade den och den satt verkligen perfekt. Jag köpte den och könde mig nöjd när jag kom hem. Jag började bli hungrig så jag fixade lite pannkakor. Pannkakor är det bästa efter en lång dag på stan. Jag satte mig i soffan i vardagsrummet och satte på TVn när jag såg var det var för program slutade jag äta och kollade spännt mot TVn. Det var Ellen DeGeneres show och vem var inte med där om inte Justin? Det pratade om hans kommande skiva och om hans pågående turné. Jag stelnade till när hon frågade om han dejtade någon och han blev helt tyst. Han kollade nervöst omkring sig och började sedan stamma fram ett 'nej'. Jag kände mig besviken. Men jag förstår att han inte svarar 'ja'. Jag menar, vi dejtar ju inte.. vi är ju bara vänner, verkar det som iallafall. Jag stängde av TVn när det var slut och gick till köket och plockade undan disken. Klockan hade blivit halv 7 och jag hade inget att göra. Jag var fortfarande helt själv utan att ha någon att va med. Jag la mig i sängen och satte på en film. Den var ganska tråkig så jag somnade.
Nästa morgon vaknade jag sent, även om jag somnade tidigt. Jag klev upp och kände mig yr. Hoppas jag inte håller på att bli sjuk. Jag gick till badrummet och letade efter en termometer. När den pep till såg jag att jag hade feber. Roligt, då blir det att bara ligga ensam här hemma. Jag gick till dörren och hämtade posten. Det var mest reklam,men precis innan jag skulle slänga det såg jag ett vitt kuvert. Det var adresserat till mig, med Justins skrivstil. Jag var på väg att öppna det när jag kom ihåg att jag inte fick förrens han sa det. Men varför hade han då skickat det till mig? Jag la det på köksbordet och gick till mitt rum. Tog upp mogilen och skickade ett sms till Justin. "Jag har fått brevet nu, tyckte du skulle veta.. Såg dig på Ellen igår. Var det en ny låt du sjöng? xoxo Sam" Jag la ner mobilen på sängbordet och somnade på sängen. Jag vaknade ett par minuter senare för att Justin svarade på sms:et. Jag kollade på klockan innan och den hade blivit 12. "Vänta med att öppna det, jag säger till när du kan. Ja. /J" Ja, jag ska vänta. Men varför? Låten som han sjöng igår hette Never let you go. Undra vem den var till. Säkert någon som han träffat. Därför han sa att han inte ville träffa mig. Gud vad jag hatar mig själv för att jag tänker såhär! Han har inte sagt något sånt, så det behöver inte vara det heller. Jag får helt enkelt vänta tills jag får öppna brevet.
Jag la mig ner i sängen igen och somnade.
HatarmigsjälvHatarmigsjälvHatarmigsjälv för det här kapitlet. Kan nog vara det tråkigaste och dåligaste någonsin! Men nu ska jag fortsätta kolla på Harry Potter! ska försöka få ner ett till ikväll eller så får det bli imorn! :D

The Book-kapitel 22

Jag började le stort. Att han inte kunde hålla sig borta från mig var nog det sista jag kunde tänka mig. Men att jag inte kan hålla mig borta från han, det visste jag inna n jag äns träffade han. Jag märkte inte att han hade gått förrens jag fick ett sms. Jag kollade och mitt leende försvann...
"Förlåt för det där. Men jag vill inte att vi ska ses mer innan du fått mitt brev. Allt står förklarat i det... /J" Att han verkligen skrev det där visste jag inte. Jag visste inte vad jag skulle tro. Jag orkade inte svar just nu eftersom att jag fortfarande stog ute och nu ranndet ner tårar på mina kinder. Jag sprang upp till mitt rum och slängde mig i sängen. Jag borrade ner huvudet i kudden och skrek så högt jag kunde. Jag började gråta som en liten bebis och orkade inte göra något på hela dagen.
När klockan blev halv 8 gick jag till köket för att äta. Jag åt sakta och gick tillbaka till mitt rum och tog upp mobilen för att svara på hans sms. "Varför gör du såhär? Kan du inte bara säga det face 2 face istället?" Jag skickade det och orkade inte bry mig om vad han svarar. Jag kände mig riktigt tom och helt förstörd. Egentligen sa han inte att det var dåligt det som skulle komma, men han hade ju sagt att jag skulle hata han? Jag gick till badrummet och täppte upp badkaret och la mig där i. Jag låg säkert där i flera timmar, men varför skulle jag bry mig. Det var fortfarande sommarlov och jag skulle inte göra något speciellt i morgon. Klockan hade redan slaigt 11 när jag var klar och gick tillbaka till mitt rum och somnade direkt på sängen, utan kläder.
När jag vaknade var klockan halv 10 och det luktade nybryggt kaffe. Vem har kommit in hit? Utan att tänka på det sprang jag ut i köket och fick se Justin stå där. Jag märkte hur han kollade på mig och kom på att jag bara hade min handduk på mig. Jag kolalde generat ner i golvet och gick tillbaka till mitt rum och bytte om. När jag väl var tillbaka i köket satt han och väntade på mig med en kaffemugg i handen.
-Justin, vad gör du här? frågade jag och suckade.
-Du ville ju att jag skulle säga det till dig eller? svarade han och drack.
-Jo, men du kunde väl svarat på sms:et? frågade jag och gick för att hämta min mobil. Pinsamt, han hade skickat tre sms...
-Det gjorde jag, men du verkade inte svara på mina. flinade han.
-Äh, tyst med dig. Berätta istället. muttrade jag och satte mig mitt emot han.

Han såg väldigt nervös ut och det verkade plötsligt som att han inte visste vad han skulle säga. Jag satt tyst och drack mitt kaffe och vöntade snällt på att han skulle berätta. Han öppnade munnen flera gånger men stängde den lika snabbt. Han tvekade, men varför? Han visste att han kan berätta allt för mig. Hoppas bara att det verkligen inte är något dumt.
Klockan på väggen var kvart i ett. Vi hade alltså suttit här i ca en halv timma. Helt tysta. Jag hoppade till när jag hörde Justins mobil ringa. Han ursäktade dig sig och svarade. Han såg inte så glad ut när han kom tillbaka.
-Vad du än gör, läs inte brevet förrens jag säger det. Okej? frågade han bestämt.

oooh. Vad är det han vill få sagt? Kommentera så blir det mer! :D peace!

The Book-kapitel 21

-Hejsan! svarade jag jätteglatt.
-Hej! svarade han och skrattade lite.
-Förlåt för att jag somna igår. sa jag och suckade.
-Det är lugnt. Men vad ska du göra idag då? frågade han lät nyfiken.
-Ut och fota lite i det fina vädret tänkte jag. Dudå? svarade jag och log hela tiden.
-Skivsignering, sen åka vidare till Toronto för konsert. svarade han lite trött.
-Jobbigt att åka runt hela tiden, men vad var det du skulle berätta igår? frågade jag försiktigt.
-Juste. Jag kan inte säga helt, men jag har skickat ett brev som du kommer få under veckan.. svarade han tyst.
-Okej, men kommer jag fortfarande hata dig för det? frågade jag riktigt tyst i hopp om att han inte skulle höra.
-Ja, men jag hoppas att du förlåter mig.. Men Scooter ropar på mig, måste dra. Hejdå! sa han och la på.

Varför kommer jag hata han? Hoppas han inte gjort något riktigt dumt nu bara..
Jag gick ut med kameran i högsta hugg och fotade nästan allt jag såg. När jag kom fram till en park hörde jag någon som gick efter mig. Jag vände mig om och såg att det var någon bakom buskarna. Jag orkade inte bry mig så jag fortsatte att vandra vidare. När klockan hade blivit 12 gick jag hem för att fixa lunch. Men jag stannade utanför min lägenhet och kollade mig runt och kände mig fortfarande förföljd. Jag kollade bak och såg någon som precis vände sig om. Jag kollade konstigt på personen, det såg ut som en kille. Jag kände iegn gångstilen och kunde nästan svära på att det va Justin. Men jag bestämde mig för att ringa honom. Jag slog nummret men var fortfarande kvar ute. När han svarade lyfte killen sin arm och såg ut att prata i telefonen.
-Hej Justin, vänd dig om. sa jag och kollade spänt på killen.
-Varför? frågade han och killen vände sig.

Jag la på och gick fram till honom och log. Han såg väldigt nervös ut. Han sa ju att vi inte skulle träffas i USA. Men varför var han då här?
-Vad gör du här? frågade jag.
-Jag.. jag. Han svalde. Jag kunde inte hålla mig borta från dig. svarade han.
Jag började le stort. Att han inte kunde hålla sig borta från mig var nog det sista jag kunde tänka mig. Men att jag inte kan hålla mig borta från han, det visste jag inna n jag äns träffade han. Jag märkte inte att han hade gått förrens jag fick ett sms. Jag kollade och mitt leende försvann...
Fick bli en kortis nu! blir bättre imorn!

The Book-kapitel 20

Han log som ett svar och kysste mig i nacken ett par gånger under filmen. Även om klockan bara var vid 11 så somnade jag under filmen. När jag vaknade nästa morgon låg inte Justin där. 
Jag hörde att det lät ifrån köket och tänkte gå ner för att kolla vad det var. Men jag hann inte innan Justin kom upp med en bricka med frukost.
-Godmorgon sömntuta. sa han med ett leende.
-Godmorgon, hur länge har du vart vaken? frågade jag och kollade på klockan. 10:27
-Sen 10. svarade han och ställde ifrån sig brickan på skrivbordet.

Han gick fram till mig och satte sig på sängen. Han hade bara mjukisbyxorna på sig och såg allmänt sexig ut. Han stirrade på honom och bet mig i läppen medans han bara skrattade. Jag slog till honom på armen och sa att han skulle sluta skratta. Men han började bara skratta mer. Jag reste mig och gick fram till bordet och började äta. Vi gjorde absolut ingenting under dagarna han skulle vara här.
En vecka senare
Jag hade flyttat in till centrum i New York och jag och Justin har hållt kontakten riktigt bra. Han skulle vara borta i två veckor till.
Jag satt i mitt rum och kollade på datorn. Jag kände klumpen i magen, jag fattar inte att on gjort det. Jag fattar inte varför hon aldrig pratar med mig längre. Jag känner att exakt alla har slutat prata med mig nu efter skolavslutningen. Haylie har inte sagt ett enda ord till mig sen hon åkte till Dallas och nu gör hon såhär? Jag satt länge och kollade på bilden på hennes blogg. Hon hade försökt ta livet av sig, hon hade stora märken på halsen och hon har skärt sig många gånger. Men varför har hon inte pratat med mig?
Jag vaknade upp ur mina tankar av att min mobil plingade till. Vilket sammanträffande. "Sammie, förlåt för att jag inte pratat med dig. Men exakt allt har varit skit sen jag kom hit.. Jag saknar dig mest av allt. Glöm aldrig att jag älskar dig! / Haylie" Jag läste igenom sms:et flera gånger och visste inte vad jag skulle svara. Jag var riktigt chockad över det hon skrivit. Jag ringde henne istället, men det var ingen som svarade. Okej, nu fick jag panik. Jag ringde igen, inget svar och igen, igen och igen. Efter mitt elfte försök orkade jag inte försöka igen.
Jag kollade på klockan och den var nästan fyra. Jag hade suttit i mitt rum och gjort ingenting. Bara surfat runt och läst bloggar. Det finns inte så speciellt mycket att göra nu när jag är ensam. Jag saknar Justin och hans varma kramar och Haylie. Även om vi inte pratat på kanske en månad. Men om man verkligen älskar någon så saknar man den personen oavsett vad som händer. Jag älskar henne bara som världens bästa syster om ni undrar.
Jag bestämde mig för att äta något så jag gick in till köket och kollade i kylen. Det fanns inte så mycket mer än en halv pizza sen igår. Det får duga, orkar inte göra något just nu. Jag satte mig i vardagsrummet och ställde ner pizzan på bordet. Jag skulle precis sätta mig ner när mobilen började ringa. Jag sprang till den i hopp om att det var Haylie, men det var Justin. Jag blev liiiite besviken men ändå superglad.
-Hey! svarade jag glatt.
-Hej... svarade han tyst. Vad har hänt?
-Har det hänt något Justin? frågade jag oroligt.
-Nej, eller joo.... svarade han mycket tystare än förut.
-Berätta. sa jag tomt.
-Du kommer hata mig. sa han lika tomt
-Varför? frågade jag och jag kände hur glädjen verkligen sjönk.
-Vi ska inte träffas i USA.. sa han och det verkade som att han lät..glad?
-Va..varför? frågade jag och kände gråten i halsen.
-Jag kan inte säga det nu, förlåt. Men jag ringer senare! sa han snabbt.
-O..okej, älskar dig. sa jag tyst.
-Älskar dig mer. svarade han och la på

Det är något som inte stämmer. Justin har aldrig vart så konstig. Jag gick tillbaka ut till vardagsrummet och började äta medans Family Guy var på. Ärligt talat tycker jag bara att det är för överdrivet, allting. Jag menar att så fort Stewie inte får som han vill blir det bara så himmla brutalt och han ska slåss? Lägg ner skiten istället!
Utan att jag märkte det hade jag somnat på soffan och vaknade inte förrens klockan var 03:08. Jag ställde unadn tallriken och stängde av TVn, gick upp på mitt rum och kollade på mobilen. Ett missat samtal av Justin. Jag suckade åt mig själv och sms:ade. "Förlåt för att jag inte svarade, jag somnade i soffan. puss" Efter det somnade jag fort.
Nästa morgon vaknade jag och var super glad. Varför vet jag inte. Solen lös in genom mitt stora fönster och lös upp hela mitt vita sovrum. Fåglarna kvittrade och klockan var bara halv 9. Jag gick upp och hoppade in i duschen. Jag duschade länge och gjorde iordning mig. Ett par blommiga midjeshorts, ett vitt pösigt linne och mina röda låga converse. När jag var klar gick jag ner för att äta frukost. Det fick bli cornflakes med frukt och mjölk, till det ett stort glas apelsinjuice och ett knäckebröd. Varför jag var såhär hungrig har jag ingen aning om. Idag skulle det bli en bra dag, men jag vet inte vad jag ska göra. Kanske gå ut på stan och fotografera lite. Det har jag inte gjort sen Justin åkte. Jag kan behöva lite nya och fräsha bilder på min dator. När jag ätit klart var klockan kvart i 10. Jag gick upp till mitt rum för att hämta min kamera och min mobil. Precis när jag tog upp den ringde Justin.
-Hejsan! svarade jag jätteglatt.
-Hej! svarade han och skrattade lite.
-Förlåt för att jag somna igår. sa jag och suckade.
-Det är lugnt. Men vad ska du göra idag då? frågade han lät nyfiken.
-Ut och fota lite i det fina vädret tänkte jag. Dudå? svarade jag och log hela tiden.
-Skivsignering, sen åka vidare till Toronto för konsert. svarade han lite trött.
-Jobbigt att åka runt hela tiden, men vad var det du skulle berätta igår? frågade jag försiktigt.
-Juste. Jag kan inte säga helt, men jag har skickat ett brev som du kommer få under veckan.. svarade han tyst.
-Okej, men kommer jag fortfarande hata dig för det? frågade jag riktigt tyst i hopp om att han inte skulle höra.
-Ja, men jag hoppas att du förlåter mig.. Men Scooter ropar på mig, måste dra. Hejdå! sa han och la på.

Varför kommer jag hata han? Hoppas han inte gjort något riktigt dumt nu bara..

Sedär ja! äntligen kommer det efterlängate kapitlet. Har inte haft orken eller idén till det här. Men hoppas det blev bra! Kan någon lista ut vad han har gjort?
Kommentera! and remember, LoveYou!

The Book-kapitel 19

När jag gick in genom dörren var det mörkt och tyst. Jag gick in och låste efter mig och såg en lapp. Självklart skulle dom lämna mig ensam nu. De skulle komma hem på fredag och nu var det söndag. Great! En hel vecka helt själv. Jag gick upp på mitt rum och stängde dörren. Precis när jag stt mig i sängen hörde jag att någon kstade sten på mitt fönster. Jag gick dit och kollade för att se vem det var. Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg vem det var.

Där stog han helt perfekt. Men han gick ju på flygplanet. Jag såg det för en halvtimma sen. Jag öppnade fönstret och bad honom vänta. Jag gick ner för trappen och öppnade dörren. Justin kom in och gav mig en lång varm kram.
-Varför är du inte på flyget? frågade jag utan att släppa taget.
-För att jag inte behövde åka idag. svarade han och log.
-Men när ska du åka då? sa jag tyst.
-Två dagar. viskade han i mitt öra.

Jag började le mot hans bröstkorg. Vi stog och kramades en bra stund innan jag började få kramp i benet. Jag höll på att ramla ihop men Justin fångade mig.
-Faller du för mig eller? sa han kaxigt och blinkade med ögat.
-Nej, kramp i benet. flina jag retsamt tillbaka.

Vi gick upp på mitt rum fast klockan bara var åtta. Han hade inte med sig något så jag antar att det redan var hemma hos honom. Jag satte mig ner vid sängen där jag tidigare skulle kolla datorn. Justin satte sig bredvid mig och bara log sådär underbart som bara han kan. Han tog min hand och lekte med mina fingrar medan hans andra hand var på min midja. Jag flyttade mig närmare och våra pannor stötte samman. Han var underbar på alla sätt. Sen blunade han och kysste mig. Det var mysigt att bara sitta här i mörkret och kyssa Justin i mitt rum. Jag hade aldrig trott att jag skulle få göra detta. Men nu händer det. Jag avslutade kyssen men han fösökte få mer. Jag började fnittra lite och då slog han upp ögonen.
-Ska du sova här eller ska du hem igen? frågade jag och log snett.
-Jag kan ju sova här om du vill det? svarade han och flinade.
-Klart jag vill det. Jag tycker inte om att sova själv. sa jag och kramade honom.
-Då ska jag verkligen sova här tills jag åker! sa han bestämt och kysste mig på pannan.

Vi hade bestämt att vi skulle sova inne på mitt rum i min säng. Den var faktiskt riktigt stor. han hade inte med sig något att sova i så han fick låna ett par mjukisar. Men någon tröja fick han inte. Han började skratta när jag sa att han inte behövde någon och umlade något om att jag inte heller gjorde det. Me vi får se hur varmt det blir inatt.
Efter att vi bytt om, jag till ett par adidas shorts och ett lila linne och Justin bara ett par mjukisar,han är så sjukt het! Gick vi ner till köket för att göra kvällsmat. Vi hade typ ingenting hemma så det fick bli ett par tråkiga smörgåsar och oboy. Vi satte på TVn och det var någon tråkig serie som Justin tycker om. Jag fattade ingenting men han satt och glodde som en fåne. Jag hade suttit och kollat på honom under hela programmet utan att han märkt det. Men när det slutade kollade han på mig.
-Hur länge har du kollat på mig? frågade han fundersamt.
-Hela tiden. svarade jag och log stort.
-Bara för att jag är snygg! retades han.
-Nej, för att du är så ful. svarade jag och gick ut till köket.

Han gick snabbt efter mig och vi ställde in glasen i disken. När jag vände mig om tryckte han upp mig mot diskbänken så jag var tvungen att hoppa upp och sätta mig. Han la sina händer på mina lår och smekte dom försiktigt. Jag la mina i hans nacke och lekte lite med hans hår. Han bet sig i läppen och kollade mig djupt i ögonen och började kyssa mig passionerat. Jag besvarade den och ville aldrig att denna stunden skulle ta slut. Det var som att jag blev förtrollad varje gång han kysste mig. Jag svävade bort på små ljuslila fluffiga moln och älskade tiden med honom. Jag kände att det började bli lite för mycket och avslutade kyssen.
-wow... sa han och log mot mig.
-wow, ja. sa jag och fnittrade.

Jag kollade på klockan och den var halv 10. Jag hoppade ner från diskbänken och drog med mig Justin upp på mitt rum. Låste dörren och puttade ner honom i sägen. Han bet sig i läppen och granskade mig från topp till tå och man riktigt såg i hans blick hur han blev lite upphetsad. Jag skrattade lite och gick fram till min bokhylla där alla mina filmer står. Jag tog fram ett par filmer och gick fram till TVn och satte i den första. Jag tryckte på play och gick tillbaka till sängen där Justin låg och såg sexig ut.
-Jag vill också få plats Justin... gnällde jag.
-Det får du. svarade han och drog ner mig över honom.
-Men jag menar i sängen, inte på dig! skrattade jag och pussade honom på halsen.

Han rös till och flyttade på sig så jag fick plats. han hade fortfarande inte sett vilken film jag satt på. Hur kunde han inte märka att det var hans egna? Jag satt och skrattade för mig själv eftersom att han bara satt och stirrade på mig i början. När han äntligen kollade på TVn började jag skratta ännu mer.
-Varför kollar jag på mig själv? frågade han.
-För att jag tycker du är så söt i filmen. svarade jag och log brett.
-Så du menar att jag inte är söt nu också? viskade ha i mitt öra.
-Det har jag inte sagt. Du är mer snygg än söt. svarade jag och kysste honom på munnen.

Han log som ett svar och kysste mig i nacken ett par gånger under filmen. Även om klockan bara var vid 11 så somnade jag under filmen. När jag vaknade nästa morgon låg inte Justin där.
Kände för att skriva nu! så det blev ett mellan långt kapitel :D
ni får gärna komma med ideér och kritik! :D

The Book-kapitel 18

Jag lutade mig fram och kysste honom snabbt på munnen och försökte resa mig upp, men han var snabbare och drog ner mig igen och kysste mig mer och intensivare. Det här kändes underbart men ändå lite fel. Jag avslutade kyssen och reste mig igen.

Jag önskar att han inte behövde åka idag. Varför ska man hålla på att falla för en person som knappt kommer vara hemma? Jag drog med mig Justin ner som inte sa ett ord. Han satte sig på en stol i köket och jag tog fram mackor och oboy och satte mig mittemot. Mamma kom in och kollade konstigt på mig.
-Mamma, vad är det? frågade jag och tog en tugga av min macka.
-Du har inte sagt att du är tillsammans med en popstjärna. svarade hon och tog ner en kaffemugg.
Jag satte tuggan i halsen och började hosta, Justin kollade retsamt mot mig. Jag började rodna och kollade ner i bordet.
-Nej det har jag inte för att jag inte är det! svarade jag lågt.
-Inte? frågade Justin förvånat.
Jag blev chockad över hans fråga. Menar han att vi är det eller va?
-N..nej? stammade jag fram och kollade försiktigt på honom.
-Nehe... svarade han och kollade ledset ner i bordet och fortsatte äta.

Något säger mig att jag gjort bort mig. Mamma hade gått ut ur rummet och satt sig i soffan igen. Menar han verkligen att han gillar mig? Det kan han inte göra, jag är en helt vanlig tonåring. Precis som alla andra. Han kollade upp på mig och log stelt, han svalde och öppnade munnen för att säga något men stängde den igen.
-Justin, vad det än är du vill säga kan du säga det till mig. sa jag och log mot honom.
-Jag vet inte hur bara. svarade han och såg väldigt fundersam ut.
-Bara säg det. sa jag och slutade äta.
-Okej, vill du inte va min flickvän? frågade han och kollade djupt in i mina ögon.
-Ja.. jag vet inte. Jag har inte kännt dig så länge. svarade jag och kollade ner på mina händer.
-Jag vet. Men det här känns så rätt för mig. sa han och kollade runt.
-Oj, jag måste sticka! klockan är redan halv fem! sa han och reste sig snabbt.
-Kan jag följa med? frågade jag och gick efter honom ut i hallen.
-Visst shawty. svarade han och log brett.

Kallade han mig nyss shawty? Jagtog där helt stel med ett fånigt leende på läpparna. Justin drog med mig ut och satte mig i bilen där jag fortfarande log. Han kollade på mig medans jag tänkte på vad han just hade sagt. Han började skratta och då slutade jag le och kollade konsigt på honom.
-Vad skrattar du åt? frågade jag fundersamt.
-Dig! skrattade han och svängde in på flygplatsen.
-Okej..? svarade jag och steg ur bilen.

Han var snabbt framme vid min sida och tog min hand. Men jag släppte den lika fort och gav honom en blick som sa -papparazzis. Han kollade förstående på mig och leendet på hans läppar blev mindre. Vi gick vidare mot incheckningen och innan han skulle gå genom gaten vände han sig om och gick fram till mig och gav mig en stor kram som varade länge. Jag kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken, men jag käpade för att inte släppa ut dom. Plötsligt kände jag något som droppade ner i mitt hår. Justigrät. Då började jag också gråta. Varför kunde vi inte bo på samma ställe?
-Jag kommer sakna dig shawty. viskade han i mitt öra.
-Jag kommer sakna dig mer. svarade jag.

Han släppte mig och torkade bort mina tårar. Han luktade så gott så jag drog in honom i en kram till och drog in hans lukt. Den här doften kommer jag aldrig glömma. Han släppte mig och kollade ledset på mig. Han vände sig om för att gå genom gaten och försvann. Jag föll ner på knä och kände mig tom. Visst, jag hade bara kännt killen i tre dagar. Men det har vartt en starkare känsla än med någon av mina ex. Jag tror jag aldrig kommer knna den här sortens kärlek igen. För jag är nästan helt säker på att det inte kommer bli vi i framtiden.
Jag gick ut till bilen och satte mig i förarsätet. Det var fortfarande varmt sen Justin suttit här. Jag startade bilen och körde ut på vägen. När jag satte på radion spelades hans låt *Never say Never*. Jag kände hur tårarna började rinna men jag gjorde inget mot det. När jag var hemma stannade jag i bilen för att fixa till sminket så att mamma inte skulle märka något.
När jag gick in genom dörren var det mörkt och tyst. Jag gick in och låste efter mig och såg en lapp. Självklart skulle dom lämna mig ensam nu. De skulle komma hem på fredag och nu var det söndag. Great! En hel vecka helt själv. Jag gick upp på mitt rum och stängde dörren. Precis när jag stt mig i sängen hörde jag att någon kstade sten på mitt fönster. Jag gick dit och kollade för att se vem det var. Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg vem det var.

Förlåt för dålig uppdatering! vart och julhandlat hela dagen så har inte kunnat blogga då. Men jag tänkte skriva en rätt lång del nu bara för att ni fått vänta :) nästa kommer imorn!
Tidigare inlägg Nyare inlägg


RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus