The Book-kapitel 35
Kaxiga, irriterande, töntiga bitch säger jag bara. Bara för att hon har ett helt gäng med biffiga killar med deras tjejer bakom sig, behöver hon inte tro att jag inte får ner henne. Jag vet det absolut bästa sättet att få ner någon. Men det är min hemlighet. Jag vaknade ur mina tankar när min mobil började ringa.
Skoldagen gick bra, förutom att Hon nästan fällde mig i matsalen. Precis som omogna bitchar gör. Jag brydde ig inte riktigt utan bara fortsatte som vanligt. Jag skulle träffa Josh en stund senare ikväll. Men först var jag tvungen att duscha. När jag duschat klart ringde jag honom.
Skoldagen gick bra, förutom att Hon nästan fällde mig i matsalen. Precis som omogna bitchar gör. Jag brydde ig inte riktigt utan bara fortsatte som vanligt. Jag skulle träffa Josh en stund senare ikväll. Men först var jag tvungen att duscha. När jag duschat klart ringde jag honom.
-Tja! redo för att gå? frågade han direkt.
-Klart! ses vi där vi träffades förut eller? frågade jag skrattandes.
-Visst, ses om 5!
Vi la på och jag kollade mig en sista gång i spegeln. Det var inte lika fint varmt ute nu som imorse så jag hade tagit på mig ett par svarta jeans med hög midja och en vit skjorta.
Vi gick till ett litet café och satt och pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar. Min mobil plingade till och jag såg att det var från Justin. Jag började le stort när jag såg vad det stog. "Hej älskling! Jag saknar dig enormt. Jag har inte så mycket tid till att göra något under dagarna. Konserter och untervjuer hela dagarna och bussen åker under natten. Jag vill bara vara hemma och kyssa sönder dina äckligt fina läppar! älskar dig puss" Han var bara för söt. Hoppas han hinner sova tillräckligt och att han mår bra. Jag svarade snabbt och la ner mobilen igen.
-Vem var det ifrån då? frågade Josh och flinade.
-Äh, ingen speciell. svarade jag och log som en dåre och rörde om i mitt kaffe.
-Nänä, du bara ler som om du vore såld. skrattade han fram.
-Ha-ha, det kanske jag är? frågade jag och blinkade flörtandes med ögat.
-Det märks på dig. Vem är den här lyckliga killen då?
-Jag tror jag måste gå, skola iorn med vet du.
-Okej då, men vi kan väl höras igen.
-Ja det gör vi. Jag vill inte bryta kontakten med dig nu!
-Haha, vad bra.
Vi kramades hejdå och gick sedan åt varsitt håll. När jag kom hem var klockan redan 9. Tiden gick väldigt fort när vi satt och pratade. Innan jag skulle lägga mig satte jag på Dear John och la mig i sängen och kollade. Under filmens gång märkte jag hur sömnen tog fart och hur mycket jag egentligen saknade Justin. Anledingen till att jag inte svarade Josh förut var för att jag inte vet om jag får säga det till någon än. Vi vill helst inte gå ut med det för tidigt. Man vet ju aldrig vad som händer. Jag somnade med Justin i mina tankar och filmen var fortfarande på.
Kommentarer
