The Book-kapitel 17
-Vad är det här då? frågade mamma snabbt.
-Eeh.. asså, jag vet inte. Typ... jag visste verkligen inte vad jag skulle säga.
-Jag är Justin. sa han och sträkte fram handen.
-Jag är Samanthas mamma, Allison. sa hon och skakade hans hand.
-Och jag är hennes pappa Dave. sa pappa barskt och skakade Justins hand bestämt.
Jag tror inte pappa kommer vara speciellt glad resten av dagen.
Jag såg att Justin inte heller såg så bekväm ut. Jag gjorde det värre genom att kyssa honom på halsen och dra med honom upp. Pappa var högröd i ansiktet och Justin var helt stel. När vi väl hade kommit in på mitt rum släppte jag Justins hand och låste dörren. När jag gjort det såg Justin väldigt förvånad ut och jag brast ut i skratt. Han bara kollade konstigt på mig som att jag var helt dum i huvudet, då började jag ju skratta ännu mer. Jag försökte sluta och gå fram till honom. När jag stog framför honom drog han ner mig i sängen och började kittla mig. Jag skrattade så mycket så jag började gråta och kunde knappt andas. Helt plötsligt började jag hosta som en galning. Jag hade nästan glömt att jag har astma. Justin slutade direkt med att kittla mig och kollade allvarligt på mig.
-Vad händer Sam? frågade Justin med rädslan i rösten.
-Min *host* låda! hostade jag fram och pekade på skrivbordslådan.
-Den här? frågade Justin efter att ha rotat igenom hela lådan och höll fram min astmamedicin.
Jag tog emot den och slutade sedan att hosta. Det är inte ofta jag får ett anfall, bara om något anstränger mina lungor extra mycket.
-Hur går det? frågade Justin oroligt.
-Det går bra nu, men jag har ansträngningsastma. svarade jag och gick bort till skrivbordet.
-Hur länge har du haft det? frågade han lugnare.
-Jag vet inte riktigt, ända sen jag flyttade hit. svarade jag och log.
-Och det var när? frågade han och skrattade.
-När jag var typ 9. skrattade jag och gick fram till sängen.
Justin hann före mig och la sig över hela sängen så jag inte fick någon plats. Jag kollade surt på honom och kunde knappt hålla skrattet inne. När han kollade på mig började han skratta och drog er mig över honom. nu började jag också skratta. Hans skratt är så gulligt. Jag kände hur hans hjärtslag blev snabbare och hur han kippade efter andan. Jag kollade drömmande in i hans ögon och hans kunde tillslut andas normalt och sluta skratta. han kollade tillbaka på mig med mycket känslor i blicken. Jag kände hur det började hetta till på mina kinder och slog bort blicken och kollade ut genom fönstret istället. Han tog ett finger under hakan och vred huvudet mot honom så jag kunde kolla i hans ögon igen. Jag lutade mig fram och kysste honom snabbt på munnen och försökte resa mig upp, men han var snabbare och drog ner mig igen och kysste mig mer och intensivare. Det här kändes underbart men ändå lite fel. Jag avslutade kyssen och reste mig igen.
Förlåt för sen och kort del :( men har haft massor att plugga och skriva på nu! Under helgen blir det inget under dagen, ska julhandla och storstäda! :) men kan nog klämma in ett par tre fyra stycken :D
The Book-kapitel 16
Jag sjönk ner på golvet under fönstret. Klockan stog bara på halv ett. Han skulle åka med med planet som går sex ikväll. Men vad ska jag göra nu, när Justin inte pratar med mig och jag inte har några föräldrar som är hemma, inga kompisar heller för den delen. Som jag okar med just nu då. Vad ska jag ta mig till?
Jag satt där i kanske en timma och grät medans tankarna snurrade runt i huvudet. Plötsligt slås dörren upp, en varm vind kommer in och med den en väldgt bekant doft. Men det kan väl inte vara Justin som kom tillbaka eller? Jag reste mig upp och gick sakt ut till hallen där.. ja, Justin stog och hade väldigt röda ögon. Han måste ha gråtit mycket.
Kände för att vara snäll och ge er ett till kapitel idag!
Jag satt där i kanske en timma och grät medans tankarna snurrade runt i huvudet. Plötsligt slås dörren upp, en varm vind kommer in och med den en väldgt bekant doft. Men det kan väl inte vara Justin som kom tillbaka eller? Jag reste mig upp och gick sakt ut till hallen där.. ja, Justin stog och hade väldigt röda ögon. Han måste ha gråtit mycket.
-Justin, vad gör du här? försökte jag säga utan att försöka låta som att jag har gråtit.
-Jag vet inte, jag följde mitt hjärta... svarade han tyst och vände sig om.
-Nej Justin, vänta. sa jag precis innan han stängde dörren.
-Vad är det? frågade han.
-Förlåt.. för det jag sa. Men jag har tänkt väldigt mycket nu under den senaste timmen. svarade jag och kollade på klockan. Den var redan halv tre.
-Faktiskt två timmar. sa han och skrattade lite.
-Ja, märkte det. sa jag och log lite försiktigt.
-Vad har du kommit fram till då? frågade han och kollade mig i ögonen.
Han kollade mig i ögonen sådär riktigt djupt. De glittrade fast de var röda av gråten. Jag riktigt drunknade och kunde inte kontrollera mina tankar. Jag märkte att det var något speciellt med dom, med han, annars skulle jag inte stå här som ett fån och bara drömma mig bort i hans ögon. Ett litet leende kröp sig fram på mina läppar utan att jag tänkte på det. Nu märkte jag hur mycket jag egentligen saknade honom under de här två timmarna. Mitt hjärta dunkade fortare och det pirrade i min mage. Jag måste följa mitt hjärta som han följt sitt.
-Hallå? är du kvar där inne eller? frågade han och skrattade lite.
Jag svarade inte utan tog ett steg frammåt. Nu stog jag bara en halv meter ifrån han. Jag tror han började bli lite nervös över vad som skulle hända. Jag såg att han började svettas och andas snabbare. Gillar han mig verkligen så mycket att han inte kan vara normal, utan lite nervösktig. Gulligt. Men nej, sluta med de där fåniga tankarna. Jag måste göra något nu, annars skulle jag hata mig själv resten av livet.
Jag tog det sista steget fram och stog nu ett par centimeter från honom. Jag höjde sakta armarna för att lägga de runt hans nacke, sträckte på mig och ställde mig på tå för att komma i jämnhöjd med han. Jag lutade fram mitt huvud de sista centrimeterna som var mellan oss. Han andades mycket tungt, jag smakade på hans andedräkt innan jag imot hans läppar. Han besvarade den och la hans armar om min midja och tryckte mig närmare. Jag tror verkligen, nej jag vet att jag älskar han nu. Kyssen varade länge, det var helt perfekt nu. Förutom dethär.
Mamma stog i dörröppningen och harklade sig, med pappa bakom som såg väldigt ilsken ut. Jag backade ett steg bak snabbt och drog Justin bak mig för att han skulle se vad som hänt.
-Vad är det här då? frågade mamma snabbt.
-Eeh.. asså, jag vet inte. Typ... jag visste verkligen inte vad jag skulle säga.
-Jag är Justin. sa han och sträkte fram handen.
-Jag är Samanthas mamma, Allison. sa hon och skakade hans hand.
-Och jag är hennes pappa Dave. sa pappa barskt och skakade Justins hand bestämt.
Jag tror inte pappa kommer vara speciellt glad resten av dagen.
Kände för att vara snäll och ge er ett till kapitel idag!
Kommenterar ni mycket får ni kapitlerna snabbare och bättre! :)
The Book-kapitel 15
Tillslut låg jag så nära jag kunde komma. Jag visste inte vad jag skulle göra, hjärtat dunkade mycket snabbare och jag började nästan hyperventilera. Plötsligt kysser han mig på munnen. Han var vaken ändå.
-Godmorrgon shawty. sa han med en hes stämma.
-Godmorgon själv Justin. svarade jag och log.
Vi gick ner till köket för att fixa frukost, det fick bli ostmackor och oboy. När vi ätit upp gick vi in till vardagsrummet och jag satte på TVn. Justin satte sig tätt intill mig och lade armen om mig. Det kändes konstigt. Nästan väldigt fel. Visst jag tycker om honom, men jag vet inte om det kommer hålla så bra. Han skulle ju hem idag, så jag vet ju inte när jag kommer träffa honom nästa dag.
-Vad tänker du på? frågade han och log.
-Om vad som kommer hända efter att du åker... svarade jag och kollade på TVn.
-Det som kommer hända vet jag inte. Det som händer just nu är det viktiga. sa han och kramade mig.
-Men jag vet inte vad som händer nu. sa jag och kollade på honom.
Han såg förvirrad ut.
-Menar du att du inte vet om du gillar mig? frågade han och såg ledsen ut.
-Ja, jag vet inte om jag vill ha en kille som reser jorden runt utan att va hemma med mig varje dag... svarade jag och log lätt åt honom.
-Så om jag inte hade rest runt så mycket som jag gör, skulle du då kunna va min flickvän menar du? frågade han och såg gladare ut.
-Haha, ja. Kanske kanske inte. sa jag retsamt.
-Men vi kan väl pröva? frågade han och blinkade.
-Pröva med... började jag.
Mer hann jag inte säga innan han böjde sig fram för att kyssa mig. Han har så mjuka läppar. Men nej, jag gillar han inte så. Det går inte. Jag kommer verkligen inte klara det här. Jag avslutade kyssen medans Justin ville fortsätta. Jag satte mig lite längre ifrån honom för att säga att jag inte vill nu. Han fattade och satte sig till rätta.
-Vad är det? frågade han och suckade.
-Jag tycker att det går alldeless för fort. Jag känner dig ju knappt och jag vet att jag inte kommer klara av att vara ifrån dig så länge om vi är tillsammans... svarade jag och jag kände klumpen i halsen.
-Vi kan lära känna varandra bättre och försöka? frågade han envist.
-Jag vet inte Justin, jag är ledsen. Men jag vet verkligen inte om jag klarar det. sa jag och försökte blinka bort ett par tårar.
Jag såg att Justin också börjat gråta lite. Det gjorde så ont att se honom såhär. Kan jag inte bara spola tillbaka tiden så jag inte kysste honom första gången? Han reste sig upp, jag reste mig snabbt och tog tag i hans arm men han drog tillbaka den. han började gå snabbare mot dörren för att gå hem. Jag fattade att han inte ville prata, men han kan väl ändå säga hejdå eller något? Jag såg i fönstret hur han satt i bilen och torkade bort tårarna på kinderna. Jag kände mig riktigt elak. Jag har sårat honom djup. Han slog till ratten innan han åkte iväg. han verkade verkligen förstörd.
Jag sjönk ner på golvet under fönstret. Klockan stog bara på halv ett. Han skulle åka med med planet som går sex ikväll. Men vad ska jag göra nu, när Justin inte pratar med mig och jag inte har några föräldrar som är hemma, inga kompisar heller för den delen. Som jag okar med just nu då. Vad ska jag ta mig till?
Blev en del idag! Kommer hem vid fem de närmaste dagarna så det kommer nog inte vara så bra update. Menmen, skolan är viktigt...
Kommentera :)
The Book-kapitel 14
Han började leka sur när jag sa det, men han såg så roligt ut så jag kunde inte hålla mig för skratt. Jag ramlade ner på golvet full av skratt och jag kände hur tårara börja rinna. Nu hade jag verkligen fått kramp i magen. Justin skulle bara göra det värre genom att kittla mig. Jag verkligen avskyr för att jag är så otroligt kittlig. Han satte sig gränsle över mig och slutade kittla mig.
Precis kommit hem! kan bli en till del om jag orkar senare. annars blir det imorn :)
Han satte sig gränsle över mig och slutade kittla mig. Nu kunde jag inte röra mig. Jag satt fast under han järngrepp som ändå var så mjukt. Han kollade mig i ögonen och log fint. Hans ögon sa mer än vad han själv gjorde. Han böjde sig ner över mig och jag kunde känna hans andetag mot mina läppar en sekund innan han kysste mig igen. Han läppar smakade choklad efter tårtan. Jag besvarade den och han höll kvar mig länge. Jag kunde inte göra något eftersom att jag låg nerpressad på golvet. Han avslutade den för att andas. Han såg hur jag låg mot golvet och reste sig och hjälpte mig upp.
-Förlåt för det där, men jag kan inte hjälpa det. sa han generat.
-Det är inget att säga förlåt till. Jag gilla det. sa jag och log lätt.
-Så, vart är gästrummet då? frågade han och suckade.
-Varför undrar du? Du ska väl ändå sova här inne med mig? frågade jag och blinkade.
-Om du vågar det så. flinade han.
-Jag vågar allt när du är med. sa jag kaxigt.
-Haha, men vart är toan? skrattade han.
-Precis mittemot. sa jag och la mig på sängen.
Han gick ut ur mitt rum och jag passade på att byta om. När han kom tillbaka stog jag i mjukisshorts och bh. Jag vände mig snabbt om och kände hur han kollade.
-Justin, kolla bort! sa jag generat.
-Okej, men vad ska jag sova i? frågade han och vände sig.
-Dom här, någon tröja som passar har jag nog inte. svarade jag och slängde ett par stora shorts till honom.
-Det fungerar väl. flina han.
Jag skrattade och gick ut till toaletten för att borsta tänderna. Justin kom efter mig och frågade om vi hade en extra. Det hade vi. vi stog där och borsta tänderna och se gick han tillbaka så jag kunde kissa. När jag kom in i mitt rum låg han på min säng utan tröja i mina shorts som såg väldigt små ut på honom. Jag stirrade förstelnat på hans mage och kollade sedan ner i backen när Justin började skratta. Vi låg och snacka ända tills klockan blev 1 och sen somnade vi bredvid varandra.
Nästa morgon vaknade jag av att någon andades tungt i min nacke. Jag vände mig om och såg att Justin fortfarande sov, men med armarna runt mig. Jag försökte ta mig ur greppet men det gick inte. Han verkade fortfarade sova men drog mig närmare. Tillslut låg jag så nära jag kunde komma. Jag visste inte vad jag skulle göra, hjärtat dunkade mycket snabbare och jag började nästan hyperventilera. Plötsligt kysser han mig på munnen. Han var vaken ändå.
-Godmorrgon shawty. sa han med en hes stämma.
-Godmorgon själv Justin. svarade jag och log.
Precis kommit hem! kan bli en till del om jag orkar senare. annars blir det imorn :)
The Book-kapitel 13
-Sam. Jag gillar dig verkligen. började han och log.
-Justin, jag vet. Jag har tänkt på det. Jag har bestämt mig.. sa jag tyst som en viskning.
-Bestämt dig för vadå? frågade han och log spännt.
Okej. Ta det lugn Sam. Du kan klara det. Andas andas.
-Jo Justin. Jag har bestämt mig. Jag...
-Jo Justin. Jag har bestämt mig. Jag gillar dig så otroligt mycket, men jag vet inte om det är riktigt rätt när det här bara är tredje dagen vi träffas. sa jag och andades djupt.
-Jag förstår dig, men jag åker hem om två dagar. sa han och kramade mig hårt.
-Och jag flyttar om en vecka.. snyftade jag.
-Vart då? frågade han och granskade mitt ansikte.
-Centrum. sa jag och log lite lätt.
-Då får jag väl komma och hälsa på där då.
Vi reste oss för att han skulle kunna skutjsa hem mig. Jag hade verkligen den bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att inte Haylie kunde träffas. Men vi får väl hitta på något innan jag flyttar. Jag kommer dö när jag inte har henne runt mig hela tiden. Hon är som min syster, min andra halva. Men nu känns det som att Justin vill vara min andra halva. Vilket jag tvivlar på kommer att hålla. Vi var redan hemma och som vanligt ingen annan än jag som är hemma. Varför ska dom alltid vara borta när något viktigt händer? Justin följde mig till dörren och kollade konstigt på mig.
-Vad är det? frågade jag tyst.
-Är du ensam? frågade han förvånat.
-Ja, som vanligt... svarade jag suckande.
-Får jag följa med in? log han
-Visst, men klockan är nästan 11, ska du inte va hemma snart? frågade jag och låste upp dörren.
-Jag behöver inte va hemma på bestämd tid lilla du. svarade han och följde med mig in.
Skönt. Jag slipper vara ensam ikväll. Ända tills han ska hem. Vi gick upp på mitt rum och satte oss ner i sängen. Han kollade mig djupt i ögonen. Jag började le som en fåne, men jag kunde inte hjälpa det. Tänk att jag sitter här och kollar in i Justins ögon, jag har fortfarande inte fattat det än. Han började fnissa lite lätt.
-Vad tänker du på? frågade han och log.
-På vad jag ska göra när jag är själv... svarade jag och suckade tugnt.
-Du behöver inte vara ensam inatt om du inte vill. sa han kaxigt.
-Så.. du menar att du ska sova i min soffa? frågade jag och skrattade.
-Om jag får sova i din soffa blir jag glad, men riktigt nöjd om jag får sova i en säng. flina han och blinkade med ögat.
-Okej, du kan ta gästrummet då. flina jag tillbaka.
Han började leka sur när jag sa det, men han såg så roligt ut så jag kunde inte hålla mig för skratt. Jag ramlade ner på golvet full av skratt och jag kände hur tårara börja rinna. Nu hade jag verkligen fått kramp i magen. Justin skulle bara göra det värre genom att kittla mig. Jag verkligen avskyr för att jag är så otroligt kittlig. Han satte sig gränsle över mig och slutade kittla mig.
Vad tror ni händer härnäst? (:
The Book-kapitel 12
-Justin, vad gör vi här? frågade jag medans han drog med mig till lokalens dörr.
Han svarade inte utan öppnade bara dörren och bad mig att kliva in. Det var helt öde här. Förutom ett litet ljus långt där borta.
-Justin, vart är du? frågade jag och letade efter hans arm.
Men armen fanns inte kvar där bredvid mig. Jag kände hur paniken började stiga inom mig, Men sen tändes det en lampa.

När jag kollade mot ljuset såg jag ingenting först. Men sen såg jag att Justin satt där med en gitarr i handen. Jag stog som en staty och väntade på att jag skulle vakna upp ur en underbar dröm. Men det bästa av allt var att det inte var en dröm, han satt verkligen där och spelade för mig. Han spelade och sjöng With You för mig. Jag kände att mina ögon började bli fulla av tårar. Det var så vackert. Han reste sig upp och började gå mot mig, men fortsatte att spela. Jag kände verkligen hur det började pirra i magen på mig. Jag kände mig riktigt lycklig när han stog framför mig och spelade. Han nickade bort mot ljuset och jag fattade att han ville att vi skulle gå och sätta oss. Jag gick sakta bredvid han och granskade varje rörelse han gjorde. Varje ackord han tog på gitarren och hans leende när han sjöng. Vi kom fram till platsen han tidigare suttit på innan han kom fram till mig. Han satte sig ner och det gjorde jag med.
Han slutade spela och kollade rakt in i mina ögon. Lampan släcktes men det var fortfarande ett enda stearinljus som brann. Jag såg hur hans ögon glittrade, man drunknar verkligen i dom. Jag riktigt försvann in i hans ögon och märkte inte att han hade tagit tag i min hand och lagt bort gitarren. Han flyttade sig närmare och la den andra handen på min höft. Jag böjde mig fram och jag kände hans andetag mot mina läppar. Nu var vi bara några få centimeter från varandra. Han blundade och kysste mig. Jag blev lite chockad över hur bra hans läppar smakade men besvarade snabbt kyssen. Den höll på länge. Även om jag ville avsluta den kunde jag inte. Det kändes så rätt men ändå väldigt fel. Han avslutade den men fortsatte att blunda. Jag kollade på honom och tillslut öppnade han dom.
-Sam.. började han.
-Justin, säg inget. sa jag och la mina händer i hans nacke.
Han sa inget, utan kollade bara djupt in i mina ögon och log. Jag kunde inte göra annat än att le tillbaka. Jag lutade mig frammåt igen och kysste honom. Igen. Han besvarade den men avslutade lika snabbt.
-Sam. Jag gillar dig verkligen. började han och log.
-Justin, jag vet. Jag har tänkt på det. Jag har bestämt mig.. sa jag tyst som en viskning.
-Bestämt dig för vadå? frågade han och log spännt.
Okej. Ta det lugn Sam. Du kan klara det. Andas andas.
-Jo Justin. Jag har bestämt mig. Jag...
Blev en kort del nu! Men det höjer spänningen lite! Vad kommer hon säga? :o
The Book-kapitel 11
-Så det var därför du bjöd ut mig från början? frågade jag glatt.
-Ja plus att jag verkligen ville träffa dig. svarade han och log stort.
-Jag fattar inte att du gjort det här för mig! sa jag och undrade vad jag skulle önska mig när jag blåste ut ljusen.
-Jag gör vad som helst för dig. svarade han och la upp en liten svart ask på bordet.
-Tack Justin! Det här blev officiellt den bästa födelsedagen i mitt liv! sa jag och slängde mina armar runt han.
-Så bra, men blås ut ljusen nu. sa han och log mycket stort.
Jag tänkte efter noga på vad jag skulle önska mig. Precis när jag blåste ut ljusen önskade jag mig...

Precis när jag blåste ut ljusen önskade jag mig ingenting. Jag känner att jag har allt jag vill ha just nu. Men jag undrar verkligen vad det låg i den där svarta asken. Jag började skära upp en stor bit av tårtan. Justin kollade storögt på biten jag tog men jag skratta bara bort det. När han skulle ta tog han en minst lika stor bit som mig så då började jag skratta ännu mer. Den var riktigt god Det var längesen jag åt såhär god tårta.
-Vad tycker du om dagen hittills då? frådae Justin och stoppade in en stor tårtbit i munnen.
-Verkligen superbra, men vad menar du med hittills? Det kan ju inte va mycket mer nu när klockan är kvart över åtta? frågade jag fundersamt.
-Så bra då! Jo, en sak till är det faktiskt. Det är ju inte så att du måste upp tidigt imorgon eller? flina han.
Måste han va så skum hela tiden med alla sina överraskningar?
-Nej, har inte äns tänkt på vad jag ska göra. skrattade jag och han började le för sig själv.
-Här, grattis på 17 års dagen Samantha. sa han och gav mig asken.
Jag undrar verkligen vad det kan vara. Det är inte speciellt tungt.
-Tack Justin, men säg helst inte Samantha. sa jag och log stort.
-Som du vill Sam. log han och tog det sista utav sin tårtbit.
Jag hade redan ätit upp min bit innan jag fick asken. Jag bestämde mig för att öppna den långsamt. När jag öppnade locket på den såg jag något så vackert. Ett svart halsband. Det måste ha varit jättedyrt! Jag kände att mungiporna drogs uppåt utav sig självt. Men jag skulle annars inte kunna reagera på något annat sätt. Jag kollade med stora ögon på Justin som bara satt och flina åt mig. Han måste verkligen ha fått reda på mycket av Haylie. För det är bara hon som vet att jag inte kan motstå svarta halsband. Speciellt inte om jag får dom av någon. Jag blir som en liten unge i en leksaksaffär när jag får ett.
-Tacktacktacktack Justin! Jag vet verkligen inte vad jag ska säga mer än tack! sa jag och kramade honom hårt.
-Varsågod sötnos, det räcker med att du säger tack och att jag får sätta på dig det. svarade han och avslutade kramen.
-Tack! skrattade jag och vände mig om.
Han satte på mig halsbandet och kramade mig bakifrån. Jag kände hans andedräkt mot min nacke och ryste av den underbara känslan. Jag vände mig om och frågade om vi kunde åka hem.
-Jag har en till överraskning innan du kan åka hem. sa han och började vandra bort mot bilen.
-Okej, men efter det vill jag hem. Lova? sa jag och skrattade.
-Jag lovar. svarade han och kollade mig i ögonen.
Han öppnade dörren och vi klev in och började åka iväg från restaurangen. Han körde mot en stor lokal och stannade utanför. Det såg väldigt stängt och tomt ut där inne för det var svart i alla fönstrena. När han hade klivit ut ur ilen kom han och öppnade min dörr och drog ut mig.
-Justin, vad gör vi här? frågade jag medans han drog med mig till lokalens dörr.
Han svarade inte utan öppnade bara dörren och bad mig att kliva in. Det var helt öde här. Förutom ett litet ljus långt där borta.
-Justin, vart är du? frågade jag och letade efter hans arm.
Men armen fanns inte kvar där bredvid mig. Jag kände hur paniken började stiga inom mig, Men sen tändes det en lampa.
Hoppas ni tycker den är bra!
Kommentera och säg vad ni tycker (:
The Book-kapitel 10
När jag satte på TVn hörde jag min sms signal och sprang upp. Jag kollade på mobilen och såg att jag fått ett sms av Haylie. "Hey! Idag är det din 17 års dag bby! Hoppas du kommer ha det bra och förlåt för att jag inte kan hälsa på dig. Jag har nämligen blivit sjuk. Grattisgrattisgratti!! /Haylie"Jobbigt att hon skulle bli sjuk idag. Även om jag troligen inte skulle spendera någon tid med henne idag eftersom att Justin hämtar mig snart.


Jag gick ner och satte mig i soffan och fortsatte att äta. Det var inget speciellt på TVn så det fick bli nyheterna. Haha, ofta jag sitter och kollar på det. När jag ätit upp gick jag till köket och ställde in skålen och glaset i diskmaskinen. Jag kollade på klockan och den var halv tolv. Vad ska man göra i en och en halvtimma nu då. Jag funderade och tänkte att jag kunde baka något snabbt. Det fick bli rosa macarons. Dom är gudomligt goda! Precis när dom var klara var klockan kvat i ett. Snart kommer Justin. Jag provsmakade och ja, som vanligt blev de supergoda. Jag vill inte att det ska verka som jag skryter, men jag tycker att jag kan baka väldigt bra. Jag kollade mig i spegeln och det var inget som behövde rättas till. Dörren plingade och jag drog ett djupt andetag. Jag öppnade dörren och där var han.
-Hej snygging. sa han och log snett.
-Ska du säga. sa jag och gick ut och låste dörren.
Det enda han gjorde var att skratta och öppna bildörren åt mig.
-Så.. vart ska vi? frågade jag glatt och kollade honom i ögonen.
-Det kan jag inte säga. svara han och starta bilen.
Vi hade väldigt roligt i bilen. Han sa massa roliga saker han och hans crew hade gjort. Dom verkade ha det riktigt bra tillsammans. Det kändes som att vi körde i en minut, men egentligen var det en halvtimma. När vi var framme hade han stannat utanför en biograf. Ska vi seriöst kolla på film nu? klockan är liksom halv två.
Han tog tag i min hand och ledde in mig i en helt öde biosalong. Han hade tydligen bokat hela för att få vara själv. Han hade tillochmed redan fixakt dricka, popcorn och godis. Vad gulligt. När vi satte oss ner la han armen runt min axel, som man alltid ser i filmer. Jag orkade inte riktigt bry mig utan koncentrerade mig på att kolla på reklamen innan filmen skulle börja.
-Är reklamen bra eller? frågade han och skrattade.
-Ja, stör mig inte! skrattade jag tillbaka. Han började bara skratta mer och harklade sig tillslut.
-Vill du inte veta vad det är för film då? frågade han och flina lurigt.
-Nej, kan det inte bli en till av dina överraskninger istället? frågade jag glatt.
-Visst om du säger det så. svarade han och log mjukt.
Filmen började och jag var inte ett dugg förvånad. Självklart skulle han bjuda ut mig till hans egna film. Hur ego får man lov att vara? Jag hade redan sett filmen en gång innan och den var sjukt bra. När filmen var slut var även all godis, dricka och popcorn också det. Han är verkligen en liten gottegris.
-Vad tyckte du om mig nu då? frågade han kaxigt och började gå ut till bilen.
-Du är en mes. svarade jag lika kaxigt tillbaka.
-Du är mesigare. skrattade han och öppnade bildörren.
-Jag vet, men din film är sjukt bra. sa jag när han hade startat bilen och börjat köra åt ett helt annat håll än vad vi kom från.
-Så bra! skrattade han.
-Jag kommer inte få ett svar om vart vi ska eller hur? suckade jag.
-Nepp. En överraskning till. flinade han och svängde in på en mindre väg.
Klockan hade nu blivit halv fem och jag kände verkligen hur jag blev hungrigare och hungrigare för varje sekund som gick. Rätt som det var stannade vi utan för en stor byggnad som jag inte kunde känna igen. Han hoppade ut ur bilen och öppnade min dörr.
-Blunda. vikade han i mitt öra.
Jag gjorde som han sa för att jag inte orkade bry mig så mycket. När vi hade gått en liten bit bad han mig att öppna ögonen igen. Då såg jag en vacker restaurang med en underbar utsikt över havet.
-Måste du verkligen göra så mycket för mig? frågade jag förvånat.
-Ja, vad gör man inte för någon speciell? svarade han.
Vi gick sakta fram till ett bord som han hade bokat och sa att maten redan var beställd. När den första maten kom in var det såklart en pasta rätt. Justins favorit, men jag tycker också att det är sjukt gott. Vi pratade om allt mellan himmel och jord när kyparen plötsligt kom fram med en bricka med ett lock på och en liten påse. Vad tusan?
-Vad är det där? frågade jag tyst.
-Du trodde väl inte att jag hade glömt? sa han och lyfte på locket.
Jag drog efter andan och såg en helt fantastiskt choklad tårta med mitt namn på och 17 ljus som han häll på att tända. Han kom ihåg!
-Så det var därför du bjöd ut mig från början? frågade jag glatt.
-Ja plus att jag verkligen ville träffa dig. svarade han och log stort.
-Jag fattar inte att du gjort det här för mig! sa jag och undrade vad jag skulle önska mig när jag blåste ut ljusen.
-Jag gör vad som helst för dig. svarade han och la upp en liten svart ask på bordet.
-Tack Justin! Det här blev officiellt den bästa födelsedagen i mitt liv! sa jag och slängde mina armar runt han.
-Så bra, men blås ut ljusen nu. sa han och log mycket stort.
Jag tänkte efter noga på vad jag skulle önska mig. Precis när jag blåste ut ljusen önskade jag mig...
Vad önskar hon sig och vad får hon utav Justin? :o
Kommentera och ge mig feedback (:
The Book-kapitel 9
Men jag ser honom som en normal kille som har talang. Men allt blir så mycket svårare när han syns överallt och knappt har något privatliv. Jag ringde honom igen men inget svar alls. han kanske ignorerade mig helt nu. Jag skickar ett sms istället. "Varför svara du inte när jag ringer? Du glömde din plånbok här.../Sam"
Ni får stå ut med denna korta delen! Men jag orkar inte skriva just nu. Kommentera :)

Han kanske inte ens ville veta av mig för det jag sagt? Vi har ju liksom bara känt varandra ett par dagar. Men han väl åtminstone svara när jag ringer. Jag gick ner till soffan igen och stängde av TVn, datorn och släkte alla lamporna. Jag gick upp till mitt rum och gick sedan vidare till toaletten för att borsta tänderna. När jag kom tillbaka till mitt rum kollade jag om jag hade fått ett svar, men nej. Hur orkar han dryga så? När jag satte mig i sängen tog jag fram min bok och började läsa. Jag är en riktigt bokmal som kan sitta och läsa i timmar utan att bli trött.
Timmarna gick och klockan blev plötsligt halv tolv. Sista halvtimman som 16 och Justin har fortfarande inte svarat. Konstigt. Jag bestämde mig för att ringa honom imorgon istället. Jag la mig ner riktigt mysigt i sängen och somnade direkt.
Jag vaknade på morgonen för att min mobil ringde. Vem ringer såhär tidigt? Klockan är ändå bara halv 9. Jag tog upp mobilen och svarade.
-Hallå?
-Hej Sam... svarade Justin.
Äntligen får jag tag på han!
-Hej Justin, varför ringer du nu? frågar jag hest.
-Oj, väckte jag dig? frågar han och skrattar lite.
-Ja, klockan är liksom halv 9... skrattar jag lite tyst.
-Förlåt, men jag ville bara säga att jag kommer och hämtar dig vid ett. Så då får du vara fin! sa Justin hemlighetsfullt.
-Åh, så det var därför du ringde så tidigt då.. Men varför svara du inte igår? Frågade jag medans jag satte mig upp.
-Asså förlåt för det. Men jag hade verkligen ingen lust till att snacka.. svara han tyst.
-Det är lugnt, jag förstår dig. Men din plånbok ligger fortfarande här. sa jag och fnissa lite.
-Jag fattade det när jag inte hittade den imorse. skratta han.
-Okej, men jag måste väl duscha nu då. Men vi hörs väl senare! sa jag och la på innan han hann svara.
Jag la ifrån mig telefonen och gck in till duschen. Drog av mig pyjamasen och duschade noggrant. Jag hade ingen aning om vart vi skulle idag. Jag gick ur duschen och virade en handduk runt håret och en runt kroppen. Jag tassade försiktigt in till mitt rum igen och rotade igenom hela garderoben för att hitta något snyggt. En ljus klänning och en handväska och vita pumps får det bli. Det är ju ändå sommarlov nu. När jag hade satt på mig klänninigen fönade jag håret och satte upp det i en lös knut och sminkade mig sedan lite lätt. Jag gick ner för att äta frukost för jag började bli riktigt hungrig nu. Klockan slog 10 och det var tre timmar kvar tills Justin skulle hämta mig. Jag fixade en skål med flinogr och mjölk, en skinkmacka och ett glas juice och gick in till vardagsrummet. När jag satte på TVn hörde jag min sms signal och sprang upp. Jag kollade på mobilen och såg att jag fått ett sms av Haylie. "Hey! Idag är det din 17 års dag bby! Hoppas du kommer ha det bra och förlåt för att jag inte kan hälsa på dig. Jag har nämligen blivit sjuk. Grattisgrattisgratti!! /Haylie" Jobbigt att hon skulle bli sjuk idag. Även om jag troligen inte skulle spendera någon tid med henne idag eftersom att Justin hämtar mig snart.
Ni får stå ut med denna korta delen! Men jag orkar inte skriva just nu. Kommentera :)
The Book-kapitel 8
-Kanske det, men det här är mer äkta. sa han tyst och kolla in i mina ögon.
-Vad menar... mer han jag inte säga för han la sitt pekfinger för min mun.
-Ssch.. Prata inte bort den här stunden. Jag måste verkligen berätta en sak Sam. sa han tyst.
Hjälp! Han kommer säkert säga något om att han gillar mig. För ärligt talat verkar det som att han gör det.
-Justin...
-Sch! Det är viktigt att du inte gör till en scen nu.. Men jag måste verkligen säga som det är.. avbröt han mig.
Han stängde ögonen och drog ett djupt andetag och öppnade ögonen igen. Han kollade mig riktigt djupt i ögonen, som att han försökte kolla in i min själ.
-Sam...
-Sam jag måste verkligen säga hur jag känner. började han och drog efter andan sedan fortsatte han. Ingen annan tjej har gjort så jag känt mig så levande. Du har vänt min värld upp och ner på bara två dagar. Det känns verkligen som att jag har fallit för dig Sam. sa han och kollade ner.
-Justin, jag vet inte vad jag ska säga. svarade jag och visste verlige inte det.
-Det spelar ingen roll vad du än säger, jag kommer ändå inte ändra mig. Det är något speciellt med dig. sa han och kollade mig i ögonen.
-Förlåt Justin, men jag vet inte riktigt vad jag känner just nu. sa jag samtidigt som jag reste mig och kände en klump i halsen.
-Jag borde nog gå nu. sa han och började gå mot dörren.
-Vänta! ropade jag och sprang efter.
-Vad? han vände sig om och jag kunde verkligen se hur hans ögon blivit blankare.
-Justin jag vill verkligen inte såra dig på något sätt. Du betyder väldigt mycket för mig nu efter bara någon dag. Men jag gillar inte dig på det sättet, jag ser dig bara som än vän just nu. Det kanske ändrar sig, men när jag väl bestämt mig kanske du redan gått vidare. sa jag snabbt och kände en tår rinna ner för min kind. Han drog in mig i en kram.
-Sam, gråt inte. Hörde du inte att jag väntar på dig? viska han i mitt öra
Han blev inte sur. Han sa bara att han skulle vänta på mig. På något sätt skulle han nog få mig på fall. Hur mycket jag inte ens vill. Han drog mig ur hans famn och torkade bort min tår. Vi sa hejdå och han försvann ut ur lägenheten. Nu var jag ensam.
Jag gick upp på mitt rum och startade datorn och gick in på toaletten. Jag tvättade ansiktet och såg att jag såg väldigt sliten ut. Klockan var bara halv åtta men jag kände mig ändå väldigt trött. Jag bytte om till min pyjamas och tog med mig datorn ner till vardagsrummet. Filten låg kvar och den luktade fortfarande som Justin. Jag vek ihop den och la den i fotöljen, gick ut till köket för att göra iordning ett par ostmackor och varm oboy. När jag satte mig i soffan kände jag något hårt. En plånbok. Justins plånbok. Jag suckade djupt och gick upp för att hämta min mobil så jag kunde ringa han. När jag väl ringde gick det två toner och sen upptaget. Han klickade mig. Jag har sårat han! Hur kan jag va så dum och bara säga så när någon visar sina känslor för mig? Varför var det just han, Justin Bieber, som gillade mig? Kunde det inte bara vara en helt vanlig okänd kille? Men jag ser honom som en normal kille som har talang. Men allt blir så mycket svårare när han syns överallt och knappt har något privatliv. Jag ringde honom igen men inget svar alls. han kanske ignorerade mig helt nu. Jag skickar ett sms istället. "Varför svara du inte när jag ringer? Du glömde din plånbok här.../Sam"
Nu hinner jag inte mer, ska äta men kommer nog ett litet senare ikväll! sköt om er och KOmmentera! loveyou :)
The Book-kapitel 7
Jag ser precis Justin försvinna ner för trappan som om han trodde jag inte skulle märka att han lyssnat. Jag gick ner och såg att det låg en lapp på köksbordet "Jag och pappa blir borta under dagen. Ni ungar får hitta på något, pengar till mat vet du vart dom finns! puss mamma&pappa" Samma visa varje lördag. Dom är säkert inte ens hemma imorgon, när jag fyller år.
Jag går in till vardagsrummet och ser att Justin sitter och kollar i någon bok. NEJ, inte fotoalbumet! Varför ska vi alltid låta det ligga framme hela tiden.
OJOJOJ! Vad kommer Justin säga? Det får ni reda på senare!
Jag går in till vardagsrummet och ser att Justin sitter och kollar i någon bok. NEJ, inte fotoalbumet! Varför ska vi alltid låta det ligga framme hela tiden.
-Kan du lägga bort den där Justin? frågar jag tyst och sätter mig bredvid honom.
-Varför, det är ju jättesöta bilder på dig! säger han och ler underbart.
-Men jag tycker inte om att vi alltid ska ha den framme hela tiden så folk kan kolla... säger jag och tar albumet ifrån han. Han sitter tyst och är ganska chockad antagligen för att han inte fick som han ville.
-Okej då, men vad ska vi hitta på idag då? frågar han glatt.
-Jag vet inte och vilka är vi? svarar jag och rättar till klänningen.
-Du och jag. ler han brett.
Vill han verkligen vara med mig själv och varför?
-En sak vet jag iallafall vad vi ska göra nu. säger jag och flinar.
-Vadå? frågar han fundersamt.
-Äta. säger jag och skuttar in i köket igen.
Haylie kom ner till köket och sa att hon måste hem. Kul, då blir det verkligen bara jag och Justin. Hoppas han inte tror att jag gillar han så, för det gör jag inte. Bara som en vän kanske, inte mer, inte än iallafall. Jag tar fram stekpannan och ingredienserna till pannkakor. När jag precis knäcker äggen märker jag att det prasslar till bakom mig. Jag vänder mig om och får en chock. Justin hade kastat en näve med mjöl på mig. Nu ligger han risigt till.
-Justin! Vad var det där bra för? Du vet att du inte kommer komma ifrån mig va? säger jag argt och springer efter honom som sprungit iväg.
-Haha! Det var ju bara lite kul! ropar han från toaletten som han låst in sig på.
-Fegis! skrattar jag.
Han låser upp dörren men går inte ut. Jag tar mig friheten till att gå in, men det skulle jag inte gjort. Han kastar nu massa vatten på mig istället.
-Okej Justin, det räcker nu! säger jag och klampar upp till mitt rum och smäller igen dörren.
-Förlåt... säger Justin precis innan den smälls igen.
Jag är inte arg på han, bara lite sur för att han förstört min klänning som är helt ny. Bara att lägga den i tvätten och gå och duscha. Jag tar med mig ett par jeans shorts och ett gul ösigt linne till badrummet och börjar duscha. Nu orkar jag inte bry mig om att föna håret. Jag borstar igenom det och låter det hänga. Jag sätter på mig kläderna och går ut ur badrummet. När jag väl kommi ut ur mitt rum känner jag doften av nygräddade pannkakor. Gud vad underbart, han vet nog allt hur man räddar min dag!
-Jag tänkte vara lite snäll och göra färdigt när jag gjorde dig så sur. sa Justin när jag kom in till köket.
-Tack, men jag tycker inte om när man gör så inne. svarar jag och sätter mig ner.
-Men ute? flinar han.
-Ja, man behöver inte städa så mycket då. säger jag och stoppar en pannkaka i munnen.
-Sant, men ska vi kolla film resten av dagen, bara chilla? frågar han och kollar mig djupt i ögonen.
-Visst, men inte mitt rum det är för stökigt. säger jag och börjar plocka undan.
Vi hade ätit upp alla pannkakorna som var supergoda. Vi rörde oss mot vardagsrummet när Justin slängde sig i soffan precis när jag skulle sätta mig. Jag skrattade och satte mig på hans ben. Jag satte på TVn och valde film, vi har massa filmer i själva TVn så vi behöver oftast inga DVDer. Justin ville kolla på skräck så det fick bli det. När den varslut satt jag bredvid Justin med hans arm runt mig och med en filt upp under näsan.
-Tycker du inte om skräck? fråga han kaxigt.
-Nej, det är så menlöst. sa jag och försökte komma ur hans grepp.
-Det är ju underbart om man kollar med tjejer. flina han och blinka med ögat.
-Jag fattar att du tycker om tjejer men du är ju liksom känd för att charma alla. skratta jag.
-Kanske det, men det här är mer äkta. sa han tyst och kolla in i mina ögon.
-Vad menar... mer han jag inte säga för han la sitt pekfinger för min mun.
-Ssch.. Prata inte bort den här stunden. Jag måste verkligen berätta en sak Sam. sa han tyst.
Hjälp! Han kommer säkert säga något om att han gillar mig. För ärligt talat verkar det som att han gör det.
-Justin...
-Sch! Det är viktigt att du inte gör till en scen nu.. Men jag måste verkligen säga som det är.. avbröt han mig.
Han stängde ögonen och drog ett djupt andetag och öppnade ögonen igen. Han kollade mig riktigt djupt i ögonen, som att han försökte kolla in i min själ.
-Sam...
OJOJOJ! Vad kommer Justin säga? Det får ni reda på senare!
Kommentera! :)
The Book-kapitel 6
"Hey, hoppas att det gick bra med dig. Ses vi imorn?/Justin" Hur fick... Haylie gav mitt nummer till han. Jag kan ju inte bara nobba honom så, så jag svarar "Sure, Haylie gav dig mitt nummer huh?/Sam" Även om jag vet svaret måste jag bara fråga. Han svarar snabbt "Inte så svårt att lista ut? Men vi hörs imorn bby, godnatt! /Justin" Skrev han precis bby till mig? OMG. "Ha-ha, godnatt/Sam" Mer fantasi har jag inte, haha. Jag la ifrån mig mobilen och somnade direkt.
Kommer inte på något mer för tillfället! Men Kommentera och säg vad ni tycker! :D

Dagen därpå vaknade jag tidigt. Klockan var bara 9.18. Jag kunde inte somna om så jag gick till mitt rum för att hämta lite kläder. Jag öppnade dörren försiktigt för att Haylie inte skulle vakna. Hon låg och sov som en stock. Jag gick fram till garderoben och bestämde mig för att ta en gul sommaklänning med ett brunt skärp i midjan. Jag gick tillbaka till gästrummet för att ta duschen därinne. Jag stog länge och bara kände hur skönt det var att låta vattnet rinna över mina axlar ner för min rygg. Jag tvålade in kroppen och duschade av mig och gjorde mig klar där så jag kunde torka mig. Jag torkade håret snabbt och tog på mig underkläderna. Hämtade hårfönen som låg i gästrummet och gick tillbaka till toaletten och låste efter mig. Jag började föna håret och tog sedan på mig klänningen. Idag var det en sån dag då man ska ha utsläppt tänkte jag. Jag letade upp en mascara och lite puder och sminka mig lätt. Jag tyckker inte om att ha för mycket. När jag var klar och skulle gå ut från toaletten kunde jag inte öppna dörren. Jag låste upp den ju? Jag håller på och knuffar på dörren och får snart panik när jag hör ett skratt på andra sidan.
-Haylie! Släpp ut mig! skriker jag och bankar på dörren.
-Det är inte Haylie Sam! Det är jag, Justin! skrattar han från andra sidan av dörren.
Självklart skulle han förstöra hela min morgon.
-Justin, bara så du vet så har du nyss förstört hela min dag! sa jag snabbt och argt.
Nu ville jag ut härifrån.
-Förlåt, men det var Haylie's idé. svarar han tyst och släpper ut mig.
-Jaja, då ska jag väl inte va sur på dig då. flinar jag och klappar han på kinden och går in på mitt rum.
Justin bara står där helt orörlig, typ som att han har sett ett spöke. Varför går han inte efter? Jag klampar in på mitt rum och finner Haylie halvsovandes på sängen, klockan var nu halv 11.
-Haylie! Vad är det som får dig att tro att du kan ligga här medans jag får halv panik?! skriker jag på henne.
-Men ta det lugnt, okej? Förlåt... svarar hon tyst.
-Det är lugnt, men nu har du förstört min morgon, du vet hur jag är när något blir fel på morgonen! säger jag och kramar om henne.
-Bra, men förlåt. Kan jag få låna duschen och något att ha på mig? frågar hon snällt.
-Ja, ta vad du vill. säger jag med ett leende och stänger dörren är jag gått ut.
Jag ser precis Justin försvinna ner för trappan som om han trodde jag inte skulle märka att han lyssnat. Jag gick ner och såg att det låg en lapp på köksbordet "Jag och pappa blir borta under dagen. Ni ungar får hitta på något, pengar till mat vet du vart dom finns! puss mamma&pappa" Samma visa varje lördag. Dom är säkert inte ens hemma imorgon, när jag fyller år.
Kommer inte på något mer för tillfället! Men Kommentera och säg vad ni tycker! :D
The Book-kapitel 5
-Du sa ju att du kunde gå själv, jag skulle inte släppt ner dig. skrattade Kenny.
Justin blänge ilsket och Kenny slutade skratta.
-Det är okej Justin. skrattade jag och torka bort lite smågrus som fastnat på mina kläder.
-Det verkar inte så. sa Justin och pekade på min tröja.
Den hade färgats röd av blodet från min armbåge.
Vi gick tillbaka till bilen och åkte hem till mig. Justin ville följa med in men det ville inte jag. Haylie skulle smsa och säga hur det låg till lite senare. Jag bad henne att sova här då jag verkligen sket i vad minaföräldrar skulle säga. De skulle ändå inte vara hemma på hela kvällen. Vi tog fram chips, godis, dricka och ja, allt man ska ha när man ska kolla på film en hel kväll. Vi satte på ett par komedier och myste ner oss riktigt i min säng.
-Såå... vad tycke du nu om din överraskning? frågade Haylie mitt i filmen "Big mommas house"
-Det var underbart! Om man bortser från fallet då. skrattar jag
-Vad bra, han ville förresten träffa dig imorgon igen. sa Haylie och log stort.
-Vaaaarför? sa jag chockat.
-Han tycker väl om dig. Bara så du vet har jag visat massa bilder och pratat jättemycket om dig. fnissa Haylie som svar.
-Men! Åååh, var du tvungen? frågade jag besvärat.
-Ja, han var nyfiken efter att han såg dig på min mobilbakgrund. sa hon och reste sig för att gå på toa.
Att Justin varit nyfiken på mig hade jag aldrig trott. Men nej, jag vill inte tänka på honom på det sättet.
Haylie kommer tillbaka från toan och vi fortsätter kolla på filmen. Vi kollar på en till och sen somnar Haylie i min säng. Jag stänger av TVn och plockar undan skålarna och glasen. Jag går till toan och borstar tänderna innan jag går in i gästrummet och plockar med mig min mobil påvägen. Precis när jag la mig bekvämt får jag ett sms.
"Hey, hoppas att det gick bra med dig. Ses vi imorn?/Justin" Hur fick... Haylie gav mitt nummer till han. Jag kan ju inte bara nobba honom så, så jag svarar "Sure, Haylie gav dig mitt nummer huh?/Sam" Även om jag vet svaret måste jag bara fråga. Han svarar snabbt "Inte så svårt att lista ut? Men vi hörs imorn bby, godnatt! /Justin" Skrev han precis bby till mig? OMG. "Ha-ha, godnatt/Sam" Mer fantasi har jag inte, haha. Jag la ifrån mig mobilen och somnade direkt.
Kommer inte vidare just nu, men kommer försöka skriva lite mer senare. Men nu, tv mys! :D
Vi gick tillbaka till bilen och åkte hem till mig. Justin ville följa med in men det ville inte jag. Haylie skulle smsa och säga hur det låg till lite senare. Jag bad henne att sova här då jag verkligen sket i vad minaföräldrar skulle säga. De skulle ändå inte vara hemma på hela kvällen. Vi tog fram chips, godis, dricka och ja, allt man ska ha när man ska kolla på film en hel kväll. Vi satte på ett par komedier och myste ner oss riktigt i min säng.
-Såå... vad tycke du nu om din överraskning? frågade Haylie mitt i filmen "Big mommas house"
-Det var underbart! Om man bortser från fallet då. skrattar jag
-Vad bra, han ville förresten träffa dig imorgon igen. sa Haylie och log stort.
-Vaaaarför? sa jag chockat.
-Han tycker väl om dig. Bara så du vet har jag visat massa bilder och pratat jättemycket om dig. fnissa Haylie som svar.
-Men! Åååh, var du tvungen? frågade jag besvärat.
-Ja, han var nyfiken efter att han såg dig på min mobilbakgrund. sa hon och reste sig för att gå på toa.
Att Justin varit nyfiken på mig hade jag aldrig trott. Men nej, jag vill inte tänka på honom på det sättet.
Haylie kommer tillbaka från toan och vi fortsätter kolla på filmen. Vi kollar på en till och sen somnar Haylie i min säng. Jag stänger av TVn och plockar undan skålarna och glasen. Jag går till toan och borstar tänderna innan jag går in i gästrummet och plockar med mig min mobil påvägen. Precis när jag la mig bekvämt får jag ett sms.
"Hey, hoppas att det gick bra med dig. Ses vi imorn?/Justin" Hur fick... Haylie gav mitt nummer till han. Jag kan ju inte bara nobba honom så, så jag svarar "Sure, Haylie gav dig mitt nummer huh?/Sam" Även om jag vet svaret måste jag bara fråga. Han svarar snabbt "Inte så svårt att lista ut? Men vi hörs imorn bby, godnatt! /Justin" Skrev han precis bby till mig? OMG. "Ha-ha, godnatt/Sam" Mer fantasi har jag inte, haha. Jag la ifrån mig mobilen och somnade direkt.
Kommer inte vidare just nu, men kommer försöka skriva lite mer senare. Men nu, tv mys! :D
The Book-kapitel 4
-När börjar din konsert då? frågar jag med ett leende på läpparna.
-Om en halvtimma. svarar han och ler brett.
-Okej, men varför? Asså, jag menar, varför kommer du och hämtar oss? svammlar jag.
-Ta't lugnt okej, jag vet att jag borde sagt något tidigare. Förlåt för att jag inte har det. sa Haylie
-Det är lugnt, men hur träffades ni? frågar jag glatt.
-På en konsert innan jag flyttade hit, jag hade VIP biljett och fick hänga backstage. Vi klickade direkt och har hållt kontakten ända sen dess. svarade Haylie snabbt.
Mer hann vi inte säga för nu skulle vi ut.
Vi sprang in bakvägen in till arenan, för framvägen kan man inte ta om man inte vill bli mosad av alla hysteriska fans. Jag fattar fortfarade inte hur det kommer sig att jag inte fått reda på detta innan. Helt otroligt att min bästakompis är med Justin Bieber! Kan knappt tro det själv.
Vi satt backstage hela konserten och nu var den nästan slut. Det var bara One Less Lonely Girl, U smile och Baby kvar. När introt till OLLG började kom en av hans dansare in till rummet vi satt och pratade i. Han kom fram till mig och sa att jag skulle med. Jag började fundera på vad han menade. Självklart, bara för att det är min födelsedag och min kompis känner honom behöver han väl inte skämma ut mig så?
Jag går ut på scenen och fansen skriker och gråter medans jag går fram och sätter mig på pallen. Jag kollar mig runt och tänker att jag ska va glad att jag inte stog i publiken. Justin dansar fram till mig och ger mig en bukett rosor och flirtar lite som han brukar göra. Hans ögon tindrade så magiskt och han såg väldigt lycklig ut. Låten tog slut snabbt och han kramar mig och går med mig tillbaka.
-Gud vad duktig du är, jag har inte tänkt på det förrens nu. säger jag generat.
-Tack. flinar han och springer ut igen.
Han avslutade hela konserten och kom tillbaka backstage och skulle duscha. Jag och Haylie satt i en soffa och skrattade för fullt när jag precis fick syn på honom, utan tröja. Jag stannade upp mitt i en rörelse och gapade stort. Inte visste jag att han var SÅ vältränad. Haylie kollade runt och började skratta ännu mer. Hon vek sig dubbel och började grina. Ja såg hur han vände sig mot mig, kollade mig rakt i ögonen och flinade brett. Jag slog ner blicken och kände hur jag rodnade. Gud vad jag skäms nu, jag vill bara försvinna genom marken.
-Du kan sluta skratta nu Haylie. viskade jag.
-De..t går. inte..! stammade hon mellan skrattet.
Såg jag verkligen så dum ut?
-Ska vi dra nu eller? frågade Justin som nu stog fullt påklädd bredvid soffan.
-Visst men vart? svarade jag och slog till Haylie på armen och ställde mig bredvid Justin.
-Överraskning. viskade han i mitt öra.
Jag ryste av välbehag och kollade in i hans underbara ögon. Det kändes som att det bara var vi här, förutom Haylies skratt då.
Jag vände mig om och drog upp henne ur soffan, vilket inte var så lätt. Justin fick hjälpa mig och hon slutade tillslu att skratta. Vi gick ut till bilen med hjälp av Kenny, Justins livvakt, och satte oss. Justin i mitten där bar och Kenny körde. Jag satt och kolla ut genom fönstret när bilen plötsligt stannade utanför en fin restaurang. inte menade han att vi skulle äta där? Jag kollade på Justin som tydligen förstod min blick och nickade md ett brett leende på läpparna.
Jag är inte så mycket för fina restauranger, eller fint sällskap för den delen heller. Jag tycker verligen inte om att bara få och få saker hela tiden och vill tjäna ihop mina egna pengar. Lägenheten och min kamra köpte jag för mina egna pengar.
Justin försökte få ut mig ur bilen men jag vägrade. Aldrig att jag skulle gå in där med honom på ett av dom finaste ställena i New York. Aldrig. Haylie borde sagt att jag inte skulle vilja. Antagligen hade hon inte gjort det.
-Men kom nu Sam! Sluta var barnslig... ropade Haylie.
-Nej! Jag vill inte sätta min fot där inne, du vet att jag avskyr det! svarade jag och försökte sitta kvar.
-Jo, nu ska du med. sa Kenny och lyfte upp mig och började gå mot ingången.
-Släpp ner mig! skrattade jag.
-Bara om du lovar att följa med in. Skrattade Justin.
-Jaja, jag kan ju faktiskt gå själv. flina jag.
Kenny släppte ner mig och jag rättade till mina kläder. Jag märkte att dragkedjan på bootsen hade åkt ner och böjde mig ner för att dra upp den igen. Jag har väldigt dålig balans måste jag säga. Jag ramlade framåt och skrapade upp min ena hand och armbågen. Justin sprang fram till mig skrattandes men det ändrades till orolig tystnad.
-Du sa ju att du kunde gå själv, jag skulle inte släppt ner dig. skrattade Kenny.
Justin blänge ilsket och Kenny slutade skratta.
-Det är okej Justin. skrattade jag och torka bort lite smågrus som fastnat på mina kläder.
-Det verkar inte så. sa Justin och pekade på min tröja.
Den hade färgats röd av blodet från min armbåge.
Nu har ni fått den fjärde delen! Det kommer förmodligen en senare :)
Kommentera och ge kritik! :D
The Book-kapitel 3
-Haylie, vad är det vi ska göra egentliegn? frågade jag när hon var klar med allt.
-Det får du se, det är en överraskning! skrattade hon och gick till köket.
-Men ååh! Måste du va så jobbig? stönade jag och tog fram en redbull ur kylen.
-Ja! Se det som en fördelsedags present istället då! svarade hon och drack upp sitt vatten.
-Men! jaja, när ska vi åka då? frågade jag otåligt.
-Hmm... Nu! svarade hon och drog med mig ut till hallen.
Jag greppade hemnycklarna, telefonen och plånboken och gick ut efter Haylie. Varför är hon så glad?
Jag skulle precis ta ett steg fram när jag blev helt stel och såg...
JUSTIN BIEBER LUTANDES MOT EN BIL?! Vafan gör han här? Varför just utanför min lägenhet? Är det här överraskningen? Gud vad frågor som snurrar runt just nu.
-Haylie, kom hit nu! fräser jag.
-Vad är det? Viskar hon förvånat.
-Vad gör han här? frågar jag tyst så han inte ska höra.
-Han hämtar oss inför konserten ikväll. skrattar hon
-Skojar du med mig?! ropar jag förvånat.
-Nepp, inte alls. Bara så du vet, jag har kännt honom rätt länge. skrattar hon lite retsamt.
-Men varför sa du inget? kved jag.
-Du frågade aldrig. skrattar hon ännu högre.
Hon går ifrån mig fram till Justin och kramar honom och säger att jag ska komma fram. Jag tar ett par snabba korta steg fram till honom och ställer mig bredvid Haylie. Han kollar på mig från topp till tå och stirrar med stora ögon.
-Vad kollar du på? frågar jag tyst.
-Dig, vem annars? flinar han.
-Jadu.. säger jag tyst och rodnar.
Han skrattar och öppnar sedan dörren till bilen och ber oss att kliva in. Han sätter sig bredvid mig och jag känner hur underbart han luktar. Att jag inte freakar ut eller skriker halsen av mig! Här sitter jag i Justins bil bredvid honom på väg till hans konsert och jag är helt jävla lugn? Jag hyperventilerar inte ens. Jag är sjuk i huvudet.
-Vad tänker du på? frågar Justin.
-Inget speciellt.. säger jag och tittar ut genom fönstret.
-Aha.. svarar han lite ledsamt.
Blev han lite nere när han inte fick veta vad jag tänkte på?
-När börjar din konsert då? frågar jag med ett leende på läpparna.
-Om en halvtimma. svarar han och ler brett.
-Okej, men varför? Asså, jag menar, varför kommer du och hämtar oss? svammlar jag.
-Ta't lugnt okej, jag vet att jag borde sagt något tidigare. Förlåt för att jag inte har det. sa Haylie
-Det är lugnt, men hur träffades ni? frågar jag glatt.
-På en konsert innan jag flyttade hit, jag hade VIP biljett och fick hänga backstage. Vi klickade direkt och har hållt kontakten ända sen dess. svarade Haylie snabbt.
Mer hann vi inte säga för nu skulle vi ut.
Har massor av idéer om vad som ska hända! :)
Kommentera! :D
The Book-kapitel 2
-Hej det är Sam. svarar jag
-Heeeeeeeej Sam! skriker Haylie från andra sidan.
-Varför är du så glad då? frågar jag skrattandes.
-Jag har en alldeless perfekt överraskning till en perfekt bästa kompis! skrattar hon tillbaka.
-Och vem är den här perfekta bästakompisen då? frågar jag retsamt.
-DUUU!! Vem annars? stönar hon glatt.
-Haha, okej, ta det lugnt! Men kan du komma hit jag har grymt tråkigt! frågar jag skrattandes.
-Klart! Jag kommer på en gång! då kan du få din överraskning också! säger hon entusiastiskt och lägger på.
Det måste vara något riktigt speciellt. Juste, jag fyller ju år på lördag och idag är det torsdag. Är det därför hon är så glad? för att jag äntligen fyller 17 som hon redan gjort. Hon är allt bra knäpp hon.


-Kom in istället för att stå där om ett fån! flinar jag och går in i köket.
-Okej, men vill du veta nu eller sen efter vi ätit? frågade hon glatt.
-Vi kan väl äta först? svarar jag skrattandes och går in i tvrummet.
När vi satte oss i soffan och åt våra ost mackor som jag gjort pratade vi om allt mellan himmel och jord. Om vad hon skulle göra nu efter skolan. Hon skulle tydligen iväg under sommaren på en praktik i Dallas. vad hon skulle göra där hann jag inte fråga förren mobilen ringer. okänt nummer
-Hallå? frågar jag stelt.
-Hej Samantha! svarar den andra personen.
-Vem är det? frågar jag ännu stelare.
-Ehm... Har inte Haylie pratat med dig än? frågar rösten.
-Om vadå? utbrister jag och kollar fundersamt på Haylie.
-Ehm.. jo.. ööh.. du kanske ska prata med henne först. svarar killrösten och lägger på.
Vem kan det vara?
-Haylie, vad var det för överraskning nu då? frågar jag lugnt.
-Joo... det kan jag inte säga. Men jag kan hjälpa dig. Han som ringde nyss, han kommer att hämta oss senare ikväll. flinar hon tillbaka.
-Varför då? vart ska vi, kan du inte säga! ber jag henne och gör puppyface.
-Hihi, det spelar ingen roll hur mycket du än ber mig, han har sagt att jag verkligen inte får säga något. säger hon och skrattar.
-Han... vem han? frågar jag förvirrat, allvarligt, nu var jag verkligen förvirrad.
-Men det kan jag ju inte säga! Han kommer om ca två timmar. Jag kommer tillbaka hit om en halvtimma. Ska bara hem och hämta ett par grejer. skrattar Haylie och försvinner ut ur lägenheten.
Hon gör mig bara mer förvirrad hela tiden. Jag kanske ska duscha innan. Kan va bäst så, det är ju en han jag ska träffa. Men jag tycker att jag känner igen den där rösten. Lät det inte lite som.. nej det kan det inte va. Världens kändaste popkille kan ju knappast vilja ringa mig och dessutom veta vad jag och min kompis heter?
När Haylie kommit tillbaka hade hon dragit mig med sig in på mitt rum och börjat riva ut alla mina kläder på golvet. Hon letade i en kvart och hittade sedan en perfekt outfit, men för vad vet jag inte. Svarta tights, en vit stor tröja, boots och en grå jacka. Vad ska vi göra? Hon satte mig ner på skrivbordstolen och började fixa mitt hår och smink. När hon var klar såg jag riktigt fantastisk ut.
-Haylie, vad är det vi ska göra egentliegn? frågade jag när hon var klar med allt.
-Det får du se, det är en överraskning! skrattade hon och gick till köket.
-Men ååh! Måste du va så jobbig? stönade jag och tog fram en redbull ur kylen.
-Ja! Se det som en fördelsedags present istället då! svarade hon och drack upp sitt vatten.
-Men! jaja, när ska vi åka då? frågade jag otåligt.
-Hmm... Nu! svarade hon och drog med mig ut till hallen.
Jag greppade hemnycklarna, telefonen och plånboken och gick ut efter Haylie. Varför är hon så glad?
Jag skulle precis ta ett steg fram när jag blev helt stel och såg...
Vad tror ni att hon såg?
Vad är det som är så speciellt och vem var det som ringde?
Kommentera sweeties!
The Book-kapitel 1
Jag heter Samantha Holmes, men kallas för Sam. Jag är 16 år och bor i New York med mina föräldrar. Efter skolavslutingnen ska jag flytta till en egen lägenhet närmare centrum. Mina framtidsplaner är att gifta mig och bli en fotograf, bo någonstans lite avlägset. Inte mitt inne i stan. Jag älskar att lyssna på musik och bara drömma mig bort att det är jag som fotograferar alla kändisar på röda mattan och på alla galor. Min största idol? Ja det är en väldigt bra fråga, eller egentligen inte. Det är inte så svårt att lista ut det egentligen, speciellt inte om man ser mitt rum. Hela väggarna är fulla med plancher och små bilder av honom. Han med de underbara hasselnötsbruna ögonen och det underbara håret. Han, Justin Bieber, har jag drömt om att en gång få träffa och ta ett foto. Men inte vilket foto som helst. Utan ett bröllopsfoto, där jag är bruden. Men det är ändå bara en dröm som jag delar med alla andra galna Belibers.
***
Skolavslutningen är imorgon och om bara en vecka flyttar jag in mot centrum. Det ska bli så skönt att äntligen sluta skolan och få flytta från mina föräldrar som stör mighela tiden. Jag kan aldrig få vara ifred. Anledningen till att jag ska flytta är att jag kommit in på en jättebra skola där de kändaste fotograferna har gått. Min dröm ska bli sann.
Jag väcks ur mina tankar när skolklockan ringer och det är slt för dagen. Jag går snabbt till mitt skåp och tar ut min väska och springer ut till bussen. Men jag kommer inte långt. När jag precis kommit utanför dörren fälls jag, av ingen mindre än skolan bitch. Som är ihop med skolans populäraste kille. Alla runt mig skrattar och jag reser mig snabbt upp, ger Miranda, bitchen, en bitchblick och går vidare.
Varför måste hon förstöra precis allt för mig? Jag har kännt henne sen barnsben, vi var bästa kompisar och lovade att ingenting skulle komma emellan oss. Men ja, allt man lovar kan ma inte hålla. Speciellt inte hon. Man ska aldrig säga en enda liten hemlighet till henne, för då vet alla den efter bara en minut. Jag har väldigt bra erfarenheter när det gäller just detta. Jag kommer ihåg den dagen jag sa att jag var kär i en kille. Det var för två år sen. Daniel, men sen bara efter en timma jag berättat det kommer hon fram och säger att de är ihop, och att hon berättat det för hela skolan. Visst är hon schysst?
Bussturen hem gick rätt fort ändå. Klockan var halv fyra när jag kom hem. Jag låste upp dörren till lägenheten och ropade efter mamma, inget svar. Jag var ensam hemma igen. Great!
Jag gick in på mitt rum och slängde mig ner i sängen. Äntligen hemma och äntligen kommer jag snart slippa dom där jävla äckliga människorna på skolan. Men det är en enda jag kommer sakna. Haylie. Hur kommer jag klara det utan henne? Precis när jag tänkte sätta på datorn för att se om hon var inne på msn ringer telefonen.
-Hej det är Sam. svarar jag
-Heeeeeeeej Sam! skriker Haylie från andra sidan.
-Varför är du så glad då? frågar jag skrattandes.
-Jag har en alldeless perfekt överraskning till en perfekt bästa kompis! skrattar hon tillbaka.
-Och vem är den här perfekta bästakompisen då? frågar jag retsamt.
-DUUU!! Vem annars? stönar hon glatt.
-Haha, okej, ta det lugnt! Men kan du komma hit jag har grymt tråkigt! frågar jag skrattandes.
-Klart! Jag kommer på en gång! då kan du få din överraskning också! säger hon entusiastiskt och lägger på.
Det måste vara något riktigt speciellt. Juste, jag fyller ju år på lördag och idag är det torsdag. Är det därför hon är så glad? för att jag äntligen fyller 17 som hon redan gjort. Hon är allt bra knäpp hon.
Vad är det för överraskning?
Förtsa delen uppe, nästa kanske kommer senare. Har massa idéer som jag vill skriva nu! Men annars kommer det imorn! Kommentera och sprid! :)