The Book-kapitel 8
-Kanske det, men det här är mer äkta. sa han tyst och kolla in i mina ögon.
-Vad menar... mer han jag inte säga för han la sitt pekfinger för min mun.
-Ssch.. Prata inte bort den här stunden. Jag måste verkligen berätta en sak Sam. sa han tyst.
Hjälp! Han kommer säkert säga något om att han gillar mig. För ärligt talat verkar det som att han gör det.
-Justin...
-Sch! Det är viktigt att du inte gör till en scen nu.. Men jag måste verkligen säga som det är.. avbröt han mig.
Han stängde ögonen och drog ett djupt andetag och öppnade ögonen igen. Han kollade mig riktigt djupt i ögonen, som att han försökte kolla in i min själ.
-Sam...
-Sam jag måste verkligen säga hur jag känner. började han och drog efter andan sedan fortsatte han. Ingen annan tjej har gjort så jag känt mig så levande. Du har vänt min värld upp och ner på bara två dagar. Det känns verkligen som att jag har fallit för dig Sam. sa han och kollade ner.
-Justin, jag vet inte vad jag ska säga. svarade jag och visste verlige inte det.
-Det spelar ingen roll vad du än säger, jag kommer ändå inte ändra mig. Det är något speciellt med dig. sa han och kollade mig i ögonen.
-Förlåt Justin, men jag vet inte riktigt vad jag känner just nu. sa jag samtidigt som jag reste mig och kände en klump i halsen.
-Jag borde nog gå nu. sa han och började gå mot dörren.
-Vänta! ropade jag och sprang efter.
-Vad? han vände sig om och jag kunde verkligen se hur hans ögon blivit blankare.
-Justin jag vill verkligen inte såra dig på något sätt. Du betyder väldigt mycket för mig nu efter bara någon dag. Men jag gillar inte dig på det sättet, jag ser dig bara som än vän just nu. Det kanske ändrar sig, men när jag väl bestämt mig kanske du redan gått vidare. sa jag snabbt och kände en tår rinna ner för min kind. Han drog in mig i en kram.
-Sam, gråt inte. Hörde du inte att jag väntar på dig? viska han i mitt öra
Han blev inte sur. Han sa bara att han skulle vänta på mig. På något sätt skulle han nog få mig på fall. Hur mycket jag inte ens vill. Han drog mig ur hans famn och torkade bort min tår. Vi sa hejdå och han försvann ut ur lägenheten. Nu var jag ensam.
Jag gick upp på mitt rum och startade datorn och gick in på toaletten. Jag tvättade ansiktet och såg att jag såg väldigt sliten ut. Klockan var bara halv åtta men jag kände mig ändå väldigt trött. Jag bytte om till min pyjamas och tog med mig datorn ner till vardagsrummet. Filten låg kvar och den luktade fortfarande som Justin. Jag vek ihop den och la den i fotöljen, gick ut till köket för att göra iordning ett par ostmackor och varm oboy. När jag satte mig i soffan kände jag något hårt. En plånbok. Justins plånbok. Jag suckade djupt och gick upp för att hämta min mobil så jag kunde ringa han. När jag väl ringde gick det två toner och sen upptaget. Han klickade mig. Jag har sårat han! Hur kan jag va så dum och bara säga så när någon visar sina känslor för mig? Varför var det just han, Justin Bieber, som gillade mig? Kunde det inte bara vara en helt vanlig okänd kille? Men jag ser honom som en normal kille som har talang. Men allt blir så mycket svårare när han syns överallt och knappt har något privatliv. Jag ringde honom igen men inget svar alls. han kanske ignorerade mig helt nu. Jag skickar ett sms istället. "Varför svara du inte när jag ringer? Du glömde din plånbok här.../Sam"
Nu hinner jag inte mer, ska äta men kommer nog ett litet senare ikväll! sköt om er och KOmmentera! loveyou :)
Kommentarer
Postat av: jessica
Jätte bra novell!!! Åhhhh, vad jag vill veta varför han inte svarar!! :-)
