The Book-kapitel 36
Vi kramades hejdå och gick sedan åt varsitt håll. När jag kom hem var klockan redan 9. Tiden gick väldigt fort när vi satt och pratade. Innan jag skulle lägga mig satte jag på Dear John och la mig i sängen och kollade. Under filmens gång märkte jag hur sömnen tog fart och hur mycket jag egentligen saknade Justin. Anledingen till att jag inte svarade Steven förut var för att jag inte vet om jag får säga det till någon än. Vi vill helst inte gå ut med det för tidigt. Man vet ju aldrig vad som händer. Jag somnade med Justin i mina tankar och filmen var fortfarande på.
Jag var med Josh så fort jag fick tid. Skolan har gått superbra, förutom att Miranda, bitchen med svart kort hår, har muckat med mig så fort hon fick tid. Vilket var väldigt jobbigt. Men hon har klarat sig, hon har inte blivit nerslagen, än. I morgon kommer äntligen Justin hit och då ska vi fara vidare till mina föräldrar. Idag har jag ledigt och sen är de helg. Ska bli skönt att få spendera en helg med dom jag älskar. Men jag kommer sakna Josh.
Nu ska jag bara sätta på mig ytterkläderna och sen gå till shoppingcentret Times Square för att möta upp honom. Vi har bestämt att vi skulle ha en heldag där, då vi bland annat ska shoppa lite, kolla på en film och äta middag och sen ska jag med han hem och sova där. Det ska faktiskt bli riktigt roligt att få vara med hen exakt hela dagen. Det var länge jag gjorde något sånt.
När jag kom fram såg jag honom inte först. Men sen kände jag ett par händer på mina axlar och vände mig om och såg Josh. Vi gick in till Times var det förvånansvärt lite folk. Det luktade parfym blandat med matlukt, som vanligt.
-Var vill du börja? frågade jag Josh med ett stort leende.
-Vi kan ju kolla på film först, sen shoppa och sist middag? Kan bli lite jobbigt att gå in till biografen med massa kassar. skrattade han och log minst lika stort tillbaka.
-Det är så sant! Men vilken biograf? Det finns väl typ tre stycken här?
-Fyra faktiskt, men jag vet vilken som är bäst, plus att min kusin jobbar där, så jag får gratis snacks.
Jag skrattade till och följde efter honom till biografen. De hade många filmer att välja mellan men vi valde From Dusk Till Dawn. En vampyrfilm som egentligen skulle vara läskig. fast, jag tycker inte att vampyrfilmer är läskiga, de blir mest tråkiga och uttjatade.
-Vad tyckte du om filmen? frågade Josh när vi kommit ut ur biografen.
-Den var väl sådär, finns bättre! svarade jag och skuttade iväg och gick baklänges framför honom. Vad tyckte du då?
-Det funkade, skulle valt något annat! sa han och skrattade.
-Tycker jag med. ÅÅH! Där går vi in! sa jag och pekade med hela armen mot Juicy Couture och började springa dit.
Han började bara skratta och följde efter långsamt. När jag kom in i affären såg jag massor jag ville ha, men SÅ mycket pengar har jag inte. Jag har jobbat ihop tillräckligt för att kunna shoppa lite, men inte mycket.
Det första jag hittade var en jättesöt mörkgrön långklänning. Perfekt att ha hos mamma och pappa under helgen om vi ska ut och äta. Jag prövade den och den passade perfekt. Jag gick mot kassan med Josh hack i häl och la upp klänningen på bänken. Jag skulle precis dra mitt kort när han hann före.
-Vad tror du att du håller på med? frågade jag lite surt.
-Betalar åt dig?
-Men jag vill inte ha dina pengar! stönade jag fram och tog emot påsen.
-Se det som en present, från mig till dig. svarade han och log stort.
Det leendet kan jag inte motstå, så jag tackade och log och gick vidare. Nu skulle jag bara hitta ett par snygga skor till också, som jag betalar själv!
Vi gick in till Dior och där hittade jag dom perfekta högklackade vita skorna plus en liten söt väska. Nu var det inte mycket mer jag behövde. Kanske några basplagg eller något jag bara vill ha. Jag fick iallafall betala skorna och väskan själv.
Efter ett par timmar hade jag redan fem-sex påsar och Josh tre. Han hade köpt ett par tröjor och ett par skitsnygga jeans.
Efter ytterligare några timmar gick vi vidare till en restaurang och satte oss långt in. Det blev lite bökigt med alla påsar. Vi beställde lax och potatismos. Lätt men supergott!
-Så, vad tycker du om dagen hittills? frågde han och kollade mig i ögonen.
-Det har vart jätteroligt! Jag skulle verkligen vilja göra om det. svarade jag med ett leende.
-Bra, vi får göra det igen då.
När vi ätit klart gick vi långsamt hem till Josh. Det var svalt ute och väldigt uppfriskande. Skönt om man jämför med inne i Times Square. Vi kom in till en liten mysig hall ed en klocka, när jag såg på den var hon redan 8.
-Shit! Hur länge har vi varit borta egentligen? frågade jag förvånat.
-Ganska länge, med tanke på hur många påsar du har. svarade han och gick vidare skrattandes.
-Vadå jag? Du har minst lika många påsar som jag! sa jag och gick efter.
Han skrattade bort det och hanslägenhet var fint inrett. Ljust men ändå väldigt mysigt. När vi tillsist kom in till hans rum var det bilder överallt på väggarna. Små barn, olika platser i världen, en lycklig familj och en på.. mig?
-Varför har du en bild på mig uppsatt här? frågade jag och pekade på bilden, den var tagen den dagen vi möttes första gången.
-Jag tog den när du gick iväg. Jag tänkte jag ville ha ett minne bara, sen har jag inte fått ta en ny. svarade han och log mot bilden.
Jag stog stumt och tittade på bilden länge, ett minne av mig. Han ville ha ett minne av en tjej som han sprang på, mitt på gatan.
Under kvällen satt vi och spelade tv-spel och pratade väldigt mycket. Men när vi skulle sova, märkte jag att han inte hade något gästrum.
-Vart ska jag sova? frågade jag när jag kom ut från badrummet.
-På en madrass, soffan eller med mig. svarade han
Soffan var ett starkt nej, madrass kanske och med han? Jag tror inte det blir så bra då, med tanke på att jag har Justin. Men jag vill egentligen inte sova själv heller. Jag verkligen avskyr att somna ensam i min stora säng.
Josh bara stog och stirrade på mig och väntade på ett svar, det gjorde jag med. Djupt inom mig var det någon som hade hoppats på att han inte föreslagit en madrass, eller soffan. Men det som sa det, tänker jag inte lyssna på. Jag har Justin och vill inte äventyra det hela.
-Madrassen blir det då. svarade jag och log lite försiktigt.
-Okej, ska bara fixa det då. sa han besviket och gick iväg.
Jag visste det, han gillar mig. Lite iallafall. Det märks på han. Han ville att jag skulle sova med honom, ska jag göra honom glad och sova i samma säng? Det kan väl inte vara så farligt en natt.
-Eller du, jag sover nog helst med dig. Jag tycker inte om att sova på golv eller själv. sa jag och log stort.
-Okej, då slipper jag rota fram madrassen då. svarade han och log ännu större.
Vi kröp in i hans säng och la oss bredvid varanda, men inte för nära. Han vet att jag har en kille, som nästan aldrig är hemma, men vem det är vet han inte.
-Godnatt! sa han och pussade mig på kinden och vände sig om.
Jag började le automatiskt.
-Godnatt!
Lååååååååååångt kapitel :D
Kommentarer
